Varför människan är musikalisk

publicerad 5 mars 2014

Varför exempelvis apor inte har samma musikalitet som människor, småfåglar, elefanter, valar och fladdermöss, har utretts av forskaren och läkaren Matz Larsson vid Örebro universitet.

I sin rapport, som publiceras i tidskriften Animal Cognition, beskriver han hur förmågan att härma och imitera saker som musik och tal uppstår när djur rör sig synkroniserat i grupp.

– När flera personer med ungefär samma benlängd rör sig tillsam­mans, tenderar vi att omedvetet gå i takt. När våra fotsteg tas sam­tidigt, uppstår ett kort ögonblick av tystnad. Mitt i varje steg kan vi höra vår omgivning bättre. Det blir lättare att höra en förföljare, och kanske lättare att föra ett samtal också, förklarar Matz Larsson i ett pressmeddelande.

 Men apor rör sig till skillnad från oss oregelbundet både i träden och på marken.

Det som från början belönades för bättre överlevnad, med krop­pens eget må bra-hormon dopamin, kunde sedan utvecklas även under säkra omständigheter och förklarar varför vi får dopaminpåslag när vi lyssnar på musik.

 

 

Artikeln har tidigare publicerats i Miljömagasinet.




Ladda ner Nya Dagbladets mobilapp!

Välkommen att diskutera! NyD vill uppmuntra till en saklig och kvalitativ debatt vilken genomsyras av god ton och respekt för andra åsikter. Du är själv juridisk ansvarig för vad du skriver. Läs våra fullständiga kommentarsregler här.