MORGONDAGENS DAGSTIDNING – fredag 14 februari 2025

fredag 14 februari 2025

Pianospelande kan förbättra hjärnhälsan hos äldre

publicerad 15 april 2024
– av Sofie Persson
Främjande av musikutbildning kan på sikt också förbättra folkhälsan, tror man.

Att spela ett musikinstrument eller sjunga kan hjälpa till att hålla hjärnan hälsosam på äldre dagar, enligt en brittisk studie vid University of Exeter. Det kan också bidra till att minska risken för demens.

I studien, som publicerats i International Journal of Geriatric Psychiatry, deltog 1107 personer över 40 år där medianåldern var 68 år. I studien, som är en del av ett större forskningsprojekt om hjärnans åldrande och demens, undersöktes effekten av musikrelaterade aktiviteter med instrument, sång, läsning och musiklyssning på kognitiv hälsa.

Forskarna jämförde de kognitiva värdena hos de deltagare i studien som hade ägnat sig åt musik på något sätt i sina liv med dem som aldrig gjort det.

Resultaten visade att deltagare som spelat instrument hade signifikanta kognitiva fördelar jämfört med de andra grupperna. Främst fanns det fördelar för dem som spelade piano och keyboard, men mässings- och träblåsinstrument var också gynnsamt. Forskarna menar att det kan bero på de ”multipla kognitiva kraven” i aktiviteten.

Eftersom vi har så känsliga hjärntester för den här studien kan vi titta på enskilda aspekter av hjärnans funktion, såsom korttidsminne, långtidsminne och problemlösning och hur engagerande musik påverkar detta, säger huvudförfattaren professor Anne Corbett till statskanalen BBC och fortsätter:

Att spela ett instrument har en särskilt stor effekt, och de som fortsätter att spela upp i åldrarna såg ytterligare fördelar.

”Hjärnan måste tränas”

Det gick också att se fördelar för de som sjöng, något man tror kan bero på de sociala fördelarna med att exempelvis delta i körsång . De som läste musik regelbundet korrelerades med bättre numeriskt minne.

Vår hjärna är en muskel precis som allt annat och den måste tränas, och att lära sig läsa noter är lite som att lära sig ett nytt språk, det är en utmaning, säger Corbett.

Däremot gav passiv musiklyssning inte samma kognitiva förmåner. Forskarna har ännu inte undersökt effekterna av att börja spela ett instrument senare i livet, men de förväntar sig positiva resultat baserat på denna studie.

Corbett anser att även om mer forskning behövs, så kan ett främjande av musikutbildning utgöra en ”värdefull” del av ett folkhälsobudskap, och även uppmuntra äldre vuxna att återvända till musik senare i livet.

Budskapet handlar om hur människor proaktivt kan minska risken för kognitiv nedgång eller demens, och verkligen tänka på att engagera sig i musik som ett sätt att göra det. Den här studien tyder på att det kan vara en del av en mycket bredare livsstil för att förbättra hjärnhälsan när du åldras.

Kost och livsstil för en skarp hjärna

Annonssamarbete med Swebbtv

publicerad 12 februari 2025

Rätt näring och livsstil kan göra stor skillnad för hjärnans hälsa och mentala skärpa. På Swebbtv diskuteras dessa ämnen regelbundet av Lars Bern, en av Sveriges mest kunniga röster inom hälsa och välbefinnande. Genom sin breda kunskap om kost och näring lyfter han vikten av att ge kroppen rätt förutsättningar – något som också Swebbtv erbjuder genom noggrant utvalda kosttillskott.

Ta hand om din hjärna

Kognitiv hälsa handlar om hjärnans förmåga att bearbeta information, fatta beslut och lagra minnen. Det är en central del av vårt välmående, och precis som vi tar hand om kroppen behöver vi också vårda hjärnan. Små förändringar i vardagen kan göra stor skillnad.

Hjärnans bästa vänner – rörelse och vila

Hjärnan är beroende av god blodcirkulation för att fungera optimalt, och en aktiv livsstil kan bidra till att stödja dess normala funktion. Regelbunden motion, som promenader, simning eller styrketräning, förbättrar blodflödet till hjärnan och hjälper till att transportera syre och viktiga näringsämnen till hjärncellerna. Även korta rörelsepauser under dagen kan göra stor skillnad för både koncentration och mental skärpa.

Samtidigt är återhämtning minst lika viktig. Under djupsömnen bearbetar hjärnan information, reparerar celler och stärker minnet. Sikta på 7–8 timmars kvalitetssömn per natt och skapa goda kvällsrutiner som stödjer avslappning, som att undvika skärmar en timme innan läggdags och varva ner med en bok eller lugn musik.

Att prioritera både rörelse och vila i vardagen kan bidra till bättre fokus, mental energi och ett starkare sinne på lång sikt.

Näring som stärker hjärnan

Hjärnan är ett av kroppens mest energikrävande organ och behöver rätt näring för att fungera optimalt. En balanserad kost rik på näringsämnen kan bidra till att hålla minnet skarpt och koncentrationen på topp.

Livsmedel som fet fisk, avokado och nötter är rika på hälsosamma fetter och antioxidanter som stödjer hjärnans struktur och funktion. Grönsaker som spenat, broccoli och grönkål innehåller viktiga vitaminer och mineraler som kan bidra till att minska trötthet och stödja nervsystemet. Ägg, baljväxter och fullkornsprodukter ger hjärnan långvarig energi, medan bär som blåbär och hallon är fulla av antioxidanter som skyddar cellerna från oxidativ stress.

För den som har svårt att få i sig tillräckligt med näring genom kosten kan kosttillskott vara ett bra komplement:

  • Omega-3: Stärker hjärnans struktur och bidrar till dess normala funktion.
  • Q10: Hjälper till med cellernas energiproduktion, vilket är viktigt för hjärnans aktivitet.
  • Magnesium: Stödjer nervsystemet och bidrar till att minska stress och trötthet.
  • D-vitamin: Stärker immunsystemet och kan spela en roll i hjärnans välbefinnande.
  • B-komplex: Viktigt för att minska trötthet och stödja energiomsättningen.
  • Nattokinase: Ett enzym som stödjer en normal blodcirkulation, vilket säkerställer att hjärnan får tillräckligt med syre.
  • Taurin: En aminosyra som hjälper till att bibehålla mental skärpa och stöder nervsystemet.

Genom att kombinera en näringsrik kost med viktiga näringsämnen och en hälsosam livsstil kan du ge din hjärna de bästa förutsättningarna för att hålla sig pigg och skarp genom hela livet.

Ett urval av Swebbtvs noggrant utvalda kosttillskott.

Ge hjärnan nya utmaningar

Precis som muskler behöver hjärnan träning för att hålla sig stark. Prova att lösa korsord, lära dig ett nytt språk eller läsa en bok om ett ämne du inte känner till. Små dagliga utmaningar gör stor skillnad.

Det finns också en mängd appar som kan hjälpa dig att stimulera hjärnan genom minnesträning, problemlösning och språkinlärning. Många erbjuder dagliga övningar för att stärka koncentrationen och förbättra kognitiva färdigheter på ett lekfullt och engagerande sätt. Oavsett om du vill utveckla ditt logiska tänkande, träna upp din uppmärksamhet eller förbättra ditt ordförråd, finns det digitala verktyg som kan anpassas efter dina behov.

Att avsätta några minuter om dagen till hjärnträning kan vara ett enkelt och effektivt sätt att hålla sinnet skarpt och alert!

Vill du veta mer? Se Swebbtvs program om hälsa

Hälsa och välbefinnande är återkommande teman i Swebbtvs program med Lars Bern, där han delar sin omfattande kunskap om vikten av rätt kost och näring. Genom att förstå hur kroppen och hjärnan fungerar kan vi göra bättre val för vår hälsa.

Vill du komplettera din kost och ge din hjärna det stöd den behöver? Upptäck Swebbtvs breda sortiment av kosttillskott här: Besök Swebbtvs webbshop.

Besök Swebbtv för att se program med Lars Bern och andra intressanta gäster: Länk till Swebbtv.

Tonfisk ska göras mindre giftig med ny förpackningsmetod

publicerad 10 februari 2025
– av Sofie Persson
Tonfiskens höga kvicksilverhalter har negativa hälsoeffekter för människor.

En ny förpackning innehållande aminosyran cystein kan minska kvicksilverhalterna i tonfisk, enligt forskare vid Chalmers tekniska högskola. I studien sjönk nivåerna av det giftiga ämnet med upp till 35 procent.

Enligt Världshälsoorganisationen (WHO) är kvicksilver en av de tio farligaste kemikalierna för människor. Fisk och skaldjur innehåller ofta kvicksilver, och rovfiskar som tonfisk har särskilt höga halter. Exponering kan skada det centrala nervsystemet, där barn och foster är särskilt utsatta.

Forskarna vid Chalmers undersökte om kvicksilverhalterna i fisk kunde minskas med hjälp av en ”aktiv förpackning”. Det innebär att förpackningsmaterialet, exempelvis en vätska i en konservburk, interagerar med livsmedlet. Tekniken har tidigare använts för att förlänga hållbarheten, men aldrig för att förbättra livsmedelssäkerheten.

Bindande aminosyra

I en tidigare studie testade forskarna att klä insidan av förpackningar med ett lager av tiolerad kiseldioxid, ett material med svavelgrupper som binder starkt till kvicksilver. Försöken misslyckades dock, eftersom kvicksilvret var för hårt bundet i fiskvävnaden. Därför valde forskarna att istället tillsätta aminosyran cystein.

Eftersom vi vet detta beslutade vi att tillsätta en aminosyra, cystein, till en vattenlösning som fiskköttet kan förvaras i. Vår tes var att det skulle få en del av kvicksilvret att släppa från köttet och i stället bindas i lösningen och kasseras. Ytterligare forskning för hur det avlägsnade kvicksilvret ska hanteras krävs fram över, säger Przemysław Strachowski, postdoktoral forskare vid institutionen för life sciences på Chalmers vid tiden för studien, i ett pressmeddelande.

Inga extra produktionssteg skulle krävas med den nya metoden. Foto: Towfiqu barbhuiya/Pexels

Minskade 35 procent

Studien, publicerad i Global Challenges, visar att mängden kvicksilver som avlägsnades ökade ju större yta av fiskköttet som var i kontakt med cysteinlösningen. När forskarna testade malt tonfiskkött från vanliga konservburkar minskade halterna med 35 procent.

Det fina med denna typ av förpackning är att den är aktiv medan produkten står på hyllan. Inga extra produktionssteg skulle behövas om en metod som denna användes industriellt, och tillämpningen av våra resultat skulle kunna öka säkerhetsmarginalen för fiskkonsumtion, säger  Strachowski.

Svenska myndigheter: Stoppa reklam för ohälsosam mat till unga

publicerad 5 februari 2025
– av Sofie Persson
Diabtetes, övervikt och frätskador på tänderna blir allt vanligare bland svenska barn.

Allt fler barn och unga får hälsoproblem kopplade till dåliga kostvanor. För att bryta trenden föreslår Livsmedelsverket och Folkhälsomyndigheten att marknadsföring av ohälsosam mat begränsas.

På regeringens uppdrag har myndigheterna utrett hur man kan främja hälsosammare matvanor hos barn och unga. Rapporten visar att allt fler drabbas av diabetes, övervikt och frätskador på tänderna på grund av kosten.

Hälsoproblem i barndomen kan kvarstå i vuxen ålder. Det är viktigt att främja goda matvanor för barn, säger Folkhälsomyndighetens generaldirektör Olivia Wigzell, i ett pressmeddelande.

Myndigheterna betonar behovet av hälsosammare matvanor bland unga och menar att samhället måste skapa bättre förutsättningar för detta. Rapporten innehåller flera förslag på åtgärder för att vända den negativa trenden.

Föreslår nationellt kompetenscenter

Riktad marknadsföring på sociala medier lyfts fram som en bidragande orsak till ungas ohälsosamma kostvanor, och myndigheterna föreslår därför att den begränsas.

Offentliga aktörer ska få ett större ansvar för att utveckla strategier för hälsofrämjande matmiljöer för barn. Dessutom föreslås ett nationellt kompetenscenter för att studera hur matmiljöer påverkar barns och ungas kostvanor och hälsa.Vidare vill man att skattefinansierade måltider till barn och unga blir mer näringsrik och hälsosam.

I Sverige har vi kommit långt med vår skolmat, som innebär en näringsriktig måltid för alla barn som går i grundskolan. Men det finns potential för att utveckla även andra måltider inom skolan, såväl som matmiljön för barn och unga i andra skattefinansierade miljöer, säger Livsmedelsverkets generaldirektör Annica Sohlström.

Tranbär – Det anonyma hälsobäret

publicerad 2 februari 2025
– av Sofie Persson

Tranbär är rika på antioxidanter, kan främja goda bakterier och är kända för att hjälpa vid urinvägsinfektioner. Trots sin något anonyma status växer bären i större delen av Sverige och är vanligare än många tror.

De flesta känner till tranbär och har troligen smakat juice från bäret, kanske i en drink. Många tänker nog inte på tranbär när det är dags att plocka bär, men de är faktiskt vanligare än man kan tro. Tranbär växer på myrmarker över stora delar av Sverige, även om de är mindre vanliga på Öland och i fjällen.

Sötare efter frost

Tranbär trivs i fuktig mark och växer ofta på myrar. De håller sig över vintern och kan därför skördas större delen av året, med en skördesäsong som sträcker sig från september till mars. Liksom rönnbär blir de godare efter att ha blivit frostnupna, då de annars har en beskare smak. På våren blir bären också något sötare.

Bäret växer nära marken och är ungefär lika stort som amerikanska blåbär. Det finns även en art som kallas dvärgtranbär, vilken ibland betraktas som en underart till tranbär. De båda arterna liknar varandra näringsmässigt, så det spelar ingen stärre roll om man råkar plocka fel enligt Skogsskafferiet.

Hälsa

Flickor och kvinnor som drabbats av urinvägsinfektion (UVI) känner ofta till att tranbärsjuice kan hjälpa och det är ett populärt alternativ som många kvinnor framgångsrikt använder för att förebygga och bota infektionen.

En finsk studie lät kvinnor med ökad benägenhet för UVI dricka tranbärs- och lingonjuice dagligen för att undersöka om infektionerna minskade. Resultaten visade en genomsnittlig minskning av UVI med 20 procent. Tranbär och lingon är besläktade och innehåller liknande ämnen, såsom pektin och C-vitamin.

I en metaanalys som publicerades under 2024, där man granskade 20 studier inom ämnet, visades att 18 av dessa kopplade tranbärsjuice till 54 procent lägre frekvens av UVI jämfört med ingen behandling alls. Dessutom resulterade användning av tranbärsjuice i 59 procent lägre antibiotikaanvändning. Slutsatsen var att tranbärsjuice kan vara ett effektivt sätt att förebygga UVI och samtidigt minska behovet av antibiotika, vilket är särskilt viktigt i kampen mot ökad antibiotikaresistens.

UVI orsakas av bakterier och drabbar främst kvinnor och flickor, det finns indikationer på att den kan orsakas av bakterier från både tarm och vagina. I en studie från 2021 undersökte man om tranbär kunde förändra bakteriefloran i tarmen och vaginan. Resultaten visade att konsumtion av tranbär ökade förekomsten av nyttiga bakterier och minskade vissa mindre gynnsamma bakterier. För bästa effekt bör tranbärsjuice dock drickas osötad, eftersom socker kan höja pH-värdet och öka risken för UVI.

Just tranbärsjuice ska innehålla en del vitamin C och E, samt även magnesium och kalium, enligt läkarsidan WebbMD. Vidare innehåller tranbär, likt många andra bär, antocyaniner som är en stark antioxidant. Eftersom dessa antioxidanter finns främst i skalet återfinns endast en mindre mängd i juice. Bäret innehåller också flavonoiden myricetin, som ska innehålla antioxidanter samt anticancerogena, antidiabetiska och antiinflammatoriska komponenter.

Observera att man inte bör äta tranbär eller dricka tranbärsjuice om man tar det blodförtunnande läkemedlet Waran, eftersom ämnen i bären motverkar effekten av läkemedlet.

Använda bären

Tranbär påminner om lingon i smaken och används därför gärna på liknande vis. De passar utmärkt till att göra sylt, gelé eller saft, och tack vare sitt höga innehåll av bensoesyra behövs inga extra konserveringsmedel. Under Thanksgiving, som firas i Kanada och USA, är tranbärssås en traditionell del av kalkonmiddagen och används ungefär som lingonsylt i Sverige.

Tranbär kan torkas och blandas i exempelvis müsli. De går även utmärkt att frysa in precis som de är.

För den som vill använda tranbär i sin kost av hälsoskäl, som att förebygga urinvägsinfektioner, är det bäst att äta bären obearbetade eller att göra en osötad dryck. Tranbärsdryck utan socker kan vara syrlig, men är då betydligt bättre för kroppen. Andra tips är att tillsätta tranbär i smoothies, gröt eller brödbak för en hälsosam och smakrik variation.