Skärmtid påverkar sensorisk bearbetning hos barn

En ny studie visar en koppling mellan tidig skärmexponering hos barn och atypisk sensorisk bearbetning. Forskningen pekar mot möjliga konsekvenser för barns utveckling med en förhöjd risk för bland annat ADHD och autism.

I studien, som publicerades i den vetenskapliga tidskriften JAMA Pediatrics, registrerades 1471 barn födda mellan åren 2011 och 2014 där vårdnadshavare fyllt i en så kallad “Infant/Toddler Sensory Profile”. En sådan profil är ett verktyg för att bedöma sensorisk bearbetning hos små barn, alltså hjärnans förmåga att interagera med sensorisk (syn, känsel eller ljud) information och är viktig för vardaglig funktion samt välbefinnande.

I en “Sensory Profile” mäter man hur barn reagerar på sensoriska upplevelser i sin omgivning och kategoriserar deras svar i fyra primära mönster. Dessa mönster är “låg registrering” (att inte lägga märke till sensoriska stimuli), “sensationssökande” (att aktivt söka efter sensoriska stimuli), “sensorisk känslighet” (att lätt bli irriterad av sensoriska stimuli) och “sensationsundvikande” (att aktivt undvika sensoriska stimuli).

Forskarna mätte sedan barnens skärmexponering med hjälp av deras vårdnadshavare som fick fylla i formulär när barnen var 12, 18 och 24 månader gamla. När barnen var 12 månader handlade det om enklare ja- och nej-frågor om huruvida barnen tittade på exempelvis tv. Vid äldre åldrar blev frågorna mer avancerade där man ombads uppskatta det genomsnittliga antalet timmar per dag som barnen tittat på tv under de senaste 30 dagarna. Sedan jämförde man skärmtittandet med mätningarna föräldrarna gjort i verktyget om sensoriska mätningar.

Där upptäckte forskarna att barn som tittade på TV redan vid 12 månaders ålder hade dubbelt så hög risk att hamna i kategorin för låg registrering jämfört med dem som inte gjorde det. När barnen blev äldre kopplades mer skärmtid vid 18 månaders ålder till mer frekvent låg registrering och sensationsundvikande, ett mönster där barnet aktivt försöker begränsa sin sensoriska exponering. Vid 24 månader var mer skärmtid kopplad till mer frekvent sensationssökande, sensorisk känslighet och sensationsundvikande beteenden.

Kan leda till autism

Forskarna menar att dessa resultat är viktiga eftersom det visar att tidig exponering av skärmar för barn kan leda till utvecklingsmässiga konsekvenser, detta eftersom sensorisk bearbetning spelar en avgörande roll för ett barns inlärning och dagliga funktion. Vidare pekar man mot att det kan leda till exempelvis atypisk sensorisk bearbetning, som är särskilt vanligt vid ADHD.

– Detta samband kan få viktiga konsekvenser för ADHD och autism, eftersom atypisk sensorisk bearbetning är mycket vanligare i dessa populationer, säger Karen Heffler docent i psykiatri vid Drexels College of Medicine i ett pressmeddelande. Repetitivt beteende, som det som ses vid autismspektrumstörning, är starkt korrelerat med atypisk sensorisk bearbetning. Framtida arbete kan avgöra om skärmtid tidigt i livet kan driva den sensoriska hjärnans hyperkonnektivitet som ses vid autismspektrumstörningar, såsom förhöjda hjärnreaktioner på sensorisk stimulering.

Studien kan dock inte fastställa varför det finns ett sådant orsakssamband, men är unik i sitt slag och viktig eftersom utvecklingsproblem kan vara utmanande för barnet och resten av familjen.

– Denna studie är unik eftersom den prospektivt visar att exponering för digitala medier tidigt i livet är förknippat med senare atypisk sensorisk bearbetning över flera sensoriska domäner. Dessa resultat är särskilt viktiga, eftersom beteende- och utvecklingsproblem som kan vara utmanande för små barn och deras familjer är signifikant förknippade med barnens sensoriska profiler, säger Heffler.

Tidigare studier har även visat att ettåringar som tillbringar mer tid framför skärmen löper ökad risk för utvecklingsförseningar av bland annat finmotorik, kommunikation och sociala färdigheter vid två års ålder. Vidare har både Norge och Danmark lagt in allmänna rekommendationer om att barn under två år inte bör ha någon skärmtid alls. I Sverige uppmanade Barnläkarföreningen i slutet av förra året att barn mellan 2-5 års ålder använder skärmar högst en timme om dagen.