Neuroforskaren Karl Friston menar att många människor på grund av olika skäl är naturligt resistenta mot covid-19 och har mycket svårt att smittas av viruset.
Friston är en välkänd neuroforskare i Storbritannien och har under en tid arbetat med att ta fram epidemiologiska modeller över hur virusets smittspridning kan se ut i landet och Europa och han har kommit fram till att en andel av befolkningen i alla länder förmodligen inte riskerar att smittas överhuvudtaget.
– När vi lägger in alla tänkbara variabler i våra modeller och ber datorn hitta den troligaste förklaringen till de här enormt stora skillnaderna mellan länderna, är det inte regeringarnas åtgärder som kommer fram. I stället verkar det som om en viss andel i respektive land är ute ur spelet, som inte varit mottaglig för virusinfektionen från första början, säger han till den brittiska nyhetssajten Unherd.
Friston är förvisso inte virolog men har tidigare forskat kring hur nätverk av neuroner i människors hjärnor fungerar och han menar att det även i fallet med coronaviruset handlar om att hantera och analysera ett stort antal olika sannolikheter och osäkerheter och nå slutsatser kring hur ett komplext system över tid kan förändras.
Med den metoden lyckades han och hans forskargrupp helt korrekt förutspå att antalet vårdade för covid-19 i Storbritannien skulle vara högst den 5 april och att dödsfallen skulle vara flest den 10 april.
Även den tyske biofysikern och nobelpristagaren Michael Levitt har konstaterat att virusets spridning i olika länder inte blivit som man förväntat sig och att ökningstakten har minskat snabbare än förväntat. Enligt levitt beror det på att det finns någonting hos befolkningen som gör så att smittspridningen bromsas eller helt stannar av, någon form av inbyggd tidigare immunitet.
Friston har nått samma slutsatser och konstaterar att det finns ”något” hos människor som gör dem mer eller mindre mottagliga för covid-19-viruset, vilket förklarar skillnaderna i hur hårt olika länder har drabbats av smittan.
Ett exempel som tas upp är hur Malmö kommit lindrigare undan än Köpenhamn trots att Köpenhamn har haft striktare restriktioner under lång tid. Även Tyskland tas upp som exempel med en sex gånger lägre dödlighet än Storbritannien, trots att båda länderna stängde ner sina samhällen.
– Det verkar inte som om Tysklands låga dödstal hänger samman med deras testkapacitet, utan snarare att en genomsnittlig tysk inte smittas lika lätt som en genomsnittlig britt. Varför? Det kan finnas flera förklaringar, men en som blir alltmer trolig är att Tyskland har mer immunologisk mörk materia, förklarar Friston.
Det finns tidigare forskning som ger visst stöd åt förklaringsmodellen med resistens. En studie i tidskriften Cell kunde bland annat påvisa att omkring hälften av en grupp människor som aldrig utsatts för covid-19 ändå hade immunceller som kunde känna igen viruset, skriver TT. Exakt vad detta beror på är dock oklart, en hypotes skulle kunna vara att immunförsvaren byggt upp en motståndskraft efter att ha utsatts av andra virus och då reagerar på det nya coronaviruset.
Friston misstänker att uppemot 80 procent av befolkningen kan vara resistenta, han framhåller dock att hans analys ännu inte är helt färdigställd.
– Varför vissa inte är lika mottagliga vet vi ännu inte, men att förstå det kommer att bli nyckeln till att förstå de här stora skillnaderna som vi ser mellan olika länder och regioner, för de är jättestora, konstaterar Friston.
Ladda ner Nya Dagbladets mobilapp!
