MORGONDAGENS DAGSTIDNING – torsdag 15 maj 2025

torsdag 15 maj 2025


BBC-journalist tvingades till förhör efter inlägg om transpersoner

publicerad 8 mars 2024
– av Sofie Persson
BBC Storbritannien
BBC har hårda regler kring vilka åsikter deras anställda får uttrycka.

En tidigare BBC-journalist avslöjar att hon tvingats till ett disciplinärt förhör efter att ha skrivit flera inlägg om transpersoner där hon uttryckt att det inte finns något vetenskapligt stöd för idén att ”män kan vara kvinnor”.

Trots journalistens motstånd krävde hennes chef att hon tog ner inläggen och ”erkände” att hon hade fel – annars skulle hon riskera ytterligare disciplinära åtgärder.

Det var för cirka två år sen Cath Walton skrev en rad inlägg på dåvarande Twitter där hon kritiserade termen ”cisperson” och menade att kvinnor då blir en slags underkategori till termen kvinna.

Att kontrastera ’transkvinnor’ och ’ciskvinnor’ är i själva verket att acceptera att män kan vara kvinnor, och därmed uttrycka ett helt trossystem som ännu inte har något vetenskapligt stöd”, skrev hon bland annat.

Nu avslöjar hon att hennes chef på BBC kontaktade henne efter endast en timme och bad henne ta ner inläggen eftersom de stred mot statskanalens regler kring sociala medier och åsikter. När hon vägrade att radera inläggen kallades hon till ett disciplinärt förhör, där hon återigen fick höra att hon måste radera inläggen och även ”erkänna för cheferna att jag hade haft fel och att jag aldrig skulle göra om det”. Återigen vägrade hon och förklarade att allt hon hade sagt faktiskt var sant, och att ingen hade kunnat identifiera en enda åsikt som hon uttryckt offentligt.

Avkrävdes avståndstagande

Det blev till slut en klagomålsförhandling, och resultatet var avslöjande. Noggrannhet och opartiskhet är inte samma sak, fick jag veta: något kan vara helt korrekt men ändå väcka en fråga om opartiskhet”, berättar hon i en artikel i The Critic Magazine.

Senare gav dock Walton med sig och förklarade för sin chef att hon var beredd att ta ner inläggen, men det räckte inte, förklarade man.

Jag blev tillsagd att erkänna för cheferna att jag hade haft fel och att jag aldrig skulle göra om det, annars skulle disciplinärendet fortsätta”.

Walton gick inte med på detta, eftersom hon inte anser att hon gjort något fel med att skriva inläggen. Den disciplinära processen lades till slut ned, eftersom ingen kunde förklara vilken del av hennes inlägg som var osann. Walton valde dock strax därefter att lämna sitt arbete på BBC, efter 26 år.

”Var tvungen att berätta”

Anledningen till att hon väljer att berätta om händelsen nu är efter att programledare för BBC Radio 4, Justin Webb, bröt mot reglerna om ”opartiskhet” efter att i sändning ha sagt ”transkvinnor, med andra ord män”.

Jag visste att jag var tvungen att berätta den här historien så fort beslutet om Justin kom ut. Dessa samtal om hur och när vi ska berätta sanningen om kön och genus är mycket levande i bakrummen hos alla programföretag, inte bara BBC, säger hon till The Telegraph.

Hon hoppas nu att hennes historia ska få människor att inse var BBC står i dessa frågor, och att det gör det svårt för journalister att tala om när man måste begränsa sina ordval.

Hur ska en programledare eller reporter kunna förklara varför det överhuvudtaget finns en kontrovers om transidentifierade män i, säg, kvinnliga sporter eller fängelser, om de inte kan säga att de är män?

BBC har inte kommenterat Waltons uttalanden.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Tyske kanslern vill skapa superarmé

Det nya kalla kriget

publicerad Idag 11:01
– av Jan Sundstedt
CDU Friedrich Mertz
Tysklands Förbundskansler, Friedrich Merz (CDU).

Kristdemokraternas nye förbundskansler i Tyskland, den tidigare BlackRock-toppen Friedrich Merz, har satt tonen för sin regering genom att utropa målet att göra Bundeswehr till Europas starkaste armé.

I sitt första tal till förbundsdagen underströk han behovet av ökade satsningar på militären – och öppnade samtidigt för att återinföra värnplikten i Tyskland.

När Merz nyligen tog över som Tysklands förbundskansler klargjorde han snabbt att militären står högt på hans politiska dagordning, rapporterar bland annat Euroactiv. I sitt första anförande inför den Tyska förbundsdagen betonade Merz att Tyskland måste ”ta ett större ansvar” för Europas säkerhet och att Bundeswehr, den tyska försvarsmakten, ska bli kontinentens mest slagkraftiga styrka.

Merz förklarade att regeringen är beredd att skjuta till mer resurser där han menade att Tyskland inte längre kan förlita sig på andra länders militära skydd.

Den federala regeringen kommer att tillhandahålla alla ekonomiska resurser som den tyska försvarsmakten behöver för att bli den starkaste militären i Europa i konventionella termer, sade den nye kanslern i sitt tal.

Lånade pengar finansierar

För att möjliggöra de ökade försvarsutgifterna har Merz regering beslutat att reformera den så kallade skuldbromsen, en regel som tidigare begränsat statens möjligheter att låna pengar.

Genom att lätta på dessa restriktioner öppnas dörren för betydande investeringar i både materiel och personal till Bundeswehr.

Socialdemokraternas försvarsminister Boris Pistorius välkomnade de nya satsningarna, men varnade för att den största flaskhalsen nu är bristen på soldater. Bundeswehr har under flera år kämpat med att fylla sina led och rekryteringen har inte hållit jämna steg med ambitionerna.

Om det inte går att locka tillräckligt många frivilliga till försvaret, kan återinförd värnplikt bli aktuellt – något som Merz-regeringen nu utreder närmare.

Satsningarna på försvaret har dock mött visst motstånd av kritiker som menar att ökade militärutgifter riskerar att tränga undan andra viktiga samhällsområden, som vård, skola och sociala trygghetssystem. Andra varnar för att en upprustning kan leda till ökade spänningar i Europa och att Tyskland i första hand bör prioritera diplomati och samarbete framför militära satsningar.

Merz och hans regering hävdar dock att en stark försvarsmakt är en förutsättning för att kunna värna både landets säkerhet och dess självständighet.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Macron öppnar för att placera ut franska kärnvapen i andra EU-länder

Det nya kalla kriget

publicerad Igår 12:41
– av Redaktionen
Efter Storbritanniens "Brexit" är Emmanuel Macrons Frankrike idag den enda kärnvapenmakten i EU.

Frankrike är beredda att inleda diskussioner med andra europeiska länder om att placera ut franska stridsflygplan beväpnade med kärnvapen på deras territorium – på liknande sätt som USA sedan tidigare gör i vissa länder. Det bekräftade president Emmanuel Macron på tisdagen.

– Amerikanerna har bomber på flygplan i Belgien, Tyskland, Italien och Turkiet, sade Macron i en intervju med TF1. USA tros idag ha omkring 50 kärnvapen lagrade på flygbasen Incirlik i södra Turkiet.

– Vi är redo att inleda denna diskussion. Jag kommer att definiera ramverket på ett mycket specifikt sätt under de kommande veckorna och månaderna.

Macron nämnde även tre villkor för ett sådant steg: att Frankrike inte kommer att betala för andra länders säkerhet, att det inte sker på bekostnad av landets egna behov – och att det slutgiltiga beslutet alltid ska ligga hos den franska republikens president i egenskap av överbefälhavare.

Frankrike är EU:s enda kärnvapenmakt, och sedan kriget i Ukraina bröt ut har debatten ökat kring att utvidga det franska kärnvapenparaplyet till att omfatta även unionens partner.

Polen, som liksom Frankrike är en nyckelallierad till Ukraina och en växande kraft inom EU, har redan uttryckt en önskan att omfattas av det franska avskräckningsskyddet.

– Det har alltid funnits en europeisk dimension i hur vi betraktar våra vitala intressen. Vi utvecklar inte detta närmare, eftersom tvetydighet är en del av själva avskräckningen, sade Macron.

Oro för kärnvapenkrig

Planer på att placera ut franska kärnvapen i andra europeiska länder har väckt oro bland experter och säkerhetspolitiska analytiker. Kritiker menar att ett sådant steg riskerar att ytterligare spä på spänningarna mellan Nato och Ryssland, och kan uppfattas som en strategisk upptrappning snarare än ett defensivt skydd.

I förlängningen befaras det bidra till en ökad militarisering och höja risken för missförstånd eller felbedömningar som i värsta fall kan leda till en storskalig kärnvapenkonflikt i Europa med förödande konsekvenser– något som flera bedömare varnat för sedan kriget i Ukraina bröt ut.

Andra är mer positivt inställda och argumenterar för Europas länder måste förhålla sig till den bistra verkligheten, där stormakterna redan har omfattande kärnvapenarsenaler som de inte planerar att ge upp, och att avskräckning med egna kärnvapen inte bara är nödvändigt utan också det mest effektiva sättet för att förhindra framtida angrepp.

Enligt Stockholms internationella fredsforskningsinstitut har Frankrike idag knappt 300 kärnvapen – att jämföra med Rysslands cirka 5900 och USA:s 5300. Man betonar dock att det handlar om kvalificerade uppskattningar och att det sällan finns offentliga data kring ländernas kärnvapenarsenaler.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Litauiske ex-presidenten: ”Finns ingen anledning att frukta Rysslands kärnvapen”

Det nya kalla kriget

publicerad Igår 9:22
– av Redaktionen
Dalia Grybauskaité var en av de röster som redan 2022 förespråkade att Nato skulle angripa Ryssland.

Litauens tidigare president, Dalia Grybauskaité, förkastar Vladimir Putins förslag på fredsförhandlingar med Ukraina som oseriöst, och påstår att det bara är en taktisk manöver i syfte att vinna tid.

Trots en utbredd oro för att kriget ska eskalera till en storskalig europeisk kärnvapenkonflikt, hävdar Grybauskaité tvärtom att hotet från massförstörelsevapnen är kraftigt överdrivet och slår fast att ”det inte finns någon anledning att frukta kärnvapen”.

– Det här är spel för gallerierna. Putin försöker vinna tid och skifta skulden till Ukraina. I verkligheten vill han inte avsluta kriget nu – han vill ockupera så mycket ukrainskt territorium som möjligt, sade ex-presidenten i ett pressuttalande under måndagen.

Hennes uttalande kom efter att fyra europeiska ledare besökt Kiev i helgen och vädjat om en tillfällig vapenvila som grund för fredssamtal. Putin svarade med ett motförslag om direkta förhandlingar i Istanbul – ett initiativ som Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj visat viss öppenhet för, men först efter att en vapenvila är på plats.

Det mest anmärkningsvärda var dock hur Grybauskaité tonade ner risken för kärnvapenanvändning i konflikten – där hon bland annat beskrev den ryska kärnvapenavskräckningen som ”en föråldrad doktrin” och påstod att massförstörelsevapnen inte längre bör betraktas som ett relevant hot i modern krigföring.

– Kärnvapenavskräckning fungerade efter andra världskriget och under kalla kriget, men inte idag. Krigets karaktär har förändrats. Kärnvapen skrämmer ingen längre.

”Ett föråldrat verktyg”

Så sent som i november uppdaterade Ryssland sin kärnvapendoktrin och har öppnat för att använda taktiska kärnvapen som svar även på omfattande konventionella militära attacker – ett besked som lett till ökad oro i flera europeiska huvudstäder.

Trots detta försökte Grybauskaité bagatellisera rädslan för kärnvapen som något helt obefogat – och vände i stället hotet tillbaka mot Moskva:

– Det finns ingen anledning att vara rädd och det finns ingen anledning att uppmärksamma detta, eftersom det är ett föråldrat verktyg och det finns inget att frukta. Ryssarna kanske själva är rädda för kärnvapen, så låt dem vara rädda.

Det kan noteras att Dalia Grybauskaité länge har tillhört de mest högljudda rösterna i Europa som förespråkat en mer konfrontativ linje mot Ryssland. Under hela kriget i Ukraina har hon upprepade gånger kritiserat Västvärldens hållning i konflikten och efterlyst ett mer direkt militärt engagemang från Nato – inklusive attacker mot ryska mål. Enligt Grybauskaité är det enda sättet att stoppa Putin att möta honom med militärmakt, inte diplomati.

Krig kan bara stoppas med krig” har hon bland annat deklarerat och argumenterat för att ”om vi inte stoppar Putin i Ukraina kommer vi fortfarande att behöva utkämpa ett krig, men då i våra egna länder”.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Vita sydafrikaner får skydd i Trumps USA: ”Pågår ett folkmord”

Donald Trumps USA

publicerad 13 maj 2025
– av Redaktionen
De första 59 vita sydafrikanerna välkomnas av amerikanska UD.

Trump-administrationen har påbörjat en relokalisering av vita sydafrikaner till USA. Beslutet försvaras av presidenten själv med att gruppen utsätts för ett folkmord – men att detta tystas ner eftersom det är just vita som drabbas.

59 vita sydafrikaner har redan flugits in i landet och utgör enligt Trump-administrationen de första i en större relokalisering av afrikander – en vit minoritetsgrupp som utsätts för omfattande våld, förföljelse och diskriminering i sitt hemland.

Programmet, som presenterades i februari, prioriterar afrikander som anses leva i ständig fara på grund av våld och trakasserier i det huvudsakligen svarta Sydafrika.

– Därför att de blir dödade. Vi vill inte se människor dödas… det är ett folkmord som pågår. Bönder mördas. De råkar vara vita, sade Trump i ett pressuttalande när en journalist krävde svar på varför presidenten ville hjälpa just vita flyktingar.

Afrikander – främst ättlingar till nederländska och franska nybyggare som kom till Sydafrika för hundratals år sedan – utgör omkring 2,7 miljoner av Sydafrikas 62 miljoner invånare.

Många bor på landsbygden, där våldsbrott mot lantbrukare är vanligt förekommande, och även om det inte längre förs någon officiell statistik står det klart att tusentals vita sydafrikaner har mördats de senaste decennierna.

Sydafrikas regering förnekar förföljelse

Trump och flera av hans rådgivare, däribland sydafrikanen Elon Musk, har påpekat att morden ofta motiveras av rashat och att offren drabbas för att de är just vita.

Sydafrikas utrikesminister Ronald Lamola avvisar dock anklagelserna och hävdar att ”det inte finns någon data som stödjer att vita sydafrikaner systematiskt förföljs”.

– Vita farmare drabbas av brottsligheten precis som alla andra sydafrikaner, hävdar han.

Den sydafrikanska regeringen påstår vidare att afrikanderna har det bättre än de flesta i landet och att det skulle vara desinformation och felaktig rapportering som ligger till grund för uppfattningen att gruppen skulle vara särskilt utsatt.

Även journalister, lobbyorganisationer som verkar för massinvandring, och politiska motståndare har reagerat med bestörtning på Trumps val att fokusera på att hjälpa just vita flyktingar istället för människor av utomeuropeisk härkomst.

”Blir brutalt mördade”

Trump står dock på sig och betonar att han inte hjälper afrikanderna på grund av deras hudfärg utan för att de drabbas av någonting fasansfullt – någonting som dessutom tystas ner av västerländska medier.

– Om de är vita eller svarta spelar ingen roll för mig, men vita bönder blir brutalt mördade och deras mark konfiskeras i Sydafrika.

– Tidningarna och tv-media talar inte ens om detta. Om det vore tvärtom skulle de tala om det, det skulle vara det enda de talade om. Jag bryr mig inte om vilka de är. Jag bryr mig inte om deras ras, deras hudfärg, deras längd, deras vikt, jag vet bara att det som händer är fruktansvärt.

Tidigare i år uppmärksammade Nya Dagbladet afrikandernas tillvaro och historia i en längre kulturartikel.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Missa inte en nyhet igen!

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev idag!

Ta del av ocensurerade nyheter – fria från industriintressen och politisk korrekthet från Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning – varje vecka.