Den norska sjuksköterskan Iris Frohe stämde kommunen där hon arbetade med hänvisning till att hon blivit diskriminerad efter att hon inte velat ta det experimentella covidvaccinet.
När målet togs upp i norska tingsrätten förlorade hon dock mot arbetsgivaren, men nu tas det upp i hovrätten och Frohe anser att fallet är mycket viktigt att lyfta – inte bara för hennes egen skull.
Under coronakrisen tackade Iris Frohe nej till covidvaccinet eftersom hon uppfattade det som experimentellt och otestat. Eftersom hon var den enda anställda som inte injicerat sig krävdes det att hon gjorde regelbundna covidtester och dessutom var hon den enda som var tvungen att bära munskydd under arbetstid.
När sådana kontrollåtgärder görs är arbetsgivare skyldiga att diskutera dessa med arbetstagarrepresentanter för att få en överblick över åtgärdens effekt, varaktighet och konsekvenser, något som sedan ska protokollföras. Iris begärde detta från sina arbetsgivare vid ett antal tillfällen, men fick det aldrig. På grund av att hon valde att inte följa arbetsgivarens order blev hon avskedad.
– Hamar kommun införde smittskyddsåtgärder utan skriftligt protokoll och nödvändiga riskanalyser eller bedömningar i enlighet med 9.2 § i AML. Detta nämndes inte ens i domen, säger Iris till norska hälsosajten Hemali.
I kölvattnet av detta valde Iris tillsammans med sin advokat Barbro Paulsen att stämma den norska kommunen Hamar, där Iris var anställd, eftersom man ansåg att den ojämlika behandlingen utgjorde en diskriminering. Målet togs upp i tingsrätten där Iris förlorade mot kommunen i februari i år.
“Många förstår inte att det hände i Norge”
Iris anser att domen var “obalanserad” och att hennes krav på svar om varför hon blev diskriminerad ansågs som irrelevanta. Sjuksköterskan var också tvungen att betala kommunens rättegångskostnader.
– Eftersom domen var så obalanserad var det som om min sida knappt hördes i rättssalen. Mina krav på ett svar på grunden för differentierade åtgärder för mig som ovaccinerad person nämndes inte, eller sågs som irrelevanta, säger sjuksköterskan.
Iris har dock fått mycket stöd från många människor och även organisationer. Hon beskriver själv att hon hämtar kraft i att det är en viktig fråga att lyfta, även för andra.
– Många människor inser inte att detta hände i Norge och att det påverkade många människor. Jag hämtar också styrka från ett fantastiskt nätverk av goda hjälpare, vänner och supportrar som delar samma övertygelse om att det här fallet är viktigt, säger hon.
Målet kommer att tas upp i norska hovrätten den 26 och 27 oktober.
Ladda ner Nya Dagbladets mobilapp!
