Annons:

Studie: Vindkraftverk påverkar djurlivet

Publicerad januari 23, 2024 – av Sofie Persson
Ugglor flyttar i genomsnitt fem kilometer från vindkraftverken, enligt granskningsstudien.
Insamlingskampanj

Hjälp Nya Dagbladet att finnas kvar

Insamlat: 44 900,00 SEK 60% Mål: 75 000,00 SEK

Nästan 70 procent av djurarterna flyttar från områden med vindkraftverk, visar finsk forskning. En del arter flyttar så långt som fem kilometer bort från vindkraftsutvecklingsområden.

I en studie genomförd av Natural Resources Institute, Finland, publicerad i tidskriften Biological Conservation, har man granskat nuvarande internationell forskning kring vilda djur och vindkraftverk. Totalt har man granskat 84 studier från 22 länder för att identifiera 160 fall med information om hur långt bort vindkraftverk påverkar olika grupper av fåglar och däggdjur.

Där upptäckte forskarna att 63 procent av fågelarterna, 72 procent av fladdermössen och 67 procent av landlevande däggdjur flyttar från områden där vindturbiner installeras. Vidare minskade parningen och produktion för avkomma. Särskilt hos fåglar såg man förändringar i parningsbeteendet och även en ökad dödlighet hos avkomman.

Hur långt djuren flyttade från vindkraftsområdena varierade, även inom arterna. Däremot kunde man se att renar, ugglor och tranor vanligen flyttade fem kilometer i från vindkraften. Fladdermöss flyttade i genomsnitt en kilometer bort.

Annons:

Olika faktorer påverkar

– Det bör noteras att effekterna och avstånden uppvisade betydande variationer även inom en och samma art, beroende på individens ålder och kön, övervakningsperioden och den använda studiemetodiken, säger forskaren Anne Tolvanen i ett pressmeddelande och fortsätter:

– Dessutom kan individer av samma art, till exempel många fladdermöss, både undvika vindkraftverk och samlas runt dem. Tillgång till näring ansågs vara en anledning till detta.

Tolvanen poängterar att det behövs mer forskning, men uppmanar vindkraftutvecklare att använda sig av deras studie vid planering av uppbyggnad för att minimera eventuella negativa effekter på natur och livsmiljöer.

En tidigare studie vid Åbo universitet pekar också mot att vindkraftverk driver bort fladdermöss från deras livsmiljöer. Ornitologer på Gotland har också varnat för att vindkraftverk utgör det största hotet mot svenska rovfåglar idag, och uppmanade 2022 att man skulle riva en del av de svenska vindkraftverken.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Älgstammen ökar för tredje året i rad

Den biologiska mångfalden

Publicerad Igår 07:08 – av Markus Andersson

Sveriges älgstam växer för tredje året i rad. Efter nästan ett decennium av minskning har trenden vänt, visar Sveriges lantbruksuniversitets (SLU) årliga beräkning.

Vid jaktstarten hösten 2025 fanns omkring 320 000 älgar i landet, skriver SLU, som gör beräkningen på uppdrag av Naturvårdsverket.

Under jaktåret 2025/26 fälldes 62 320 älgar. Det motsvarar 19,5 procent av stammen vid jaktstart.

Enligt den nya rapporten har stammen vuxit med 18,5 procent på tre år. Utvecklingen skiljer sig mellan regionerna, och osäkerheten i beräkningarna är störst i Götaland.

Jägarnas älgobservationer är den viktigaste källan för beräkningarna. Inför jakten 2026 förlängs perioden för rapporteringen med en månad.

Bakom ökningen ligger jägarnas egna val.

— Trenden med en ökande älgstam beror på att jägarna medvetet skjutit färre älgar de senaste åren. Nu ökar avskjutningen igen, men den kompenserar inte för hur många kalvar som föds, säger Fredrik Widemo, forskare vid SLU och en av rapportens författare.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Rekordflyttning av talgoxar i Finland

Publicerad oktober 12, 2026 – av Markus Andersson
Talgoxe på en grangren.
Talgoxarnas höstflyttning har slagit finländskt dagsrekord vid Hangö fågelstation. Arkivbild.

Talgoxarna har inlett en rekordartad höstflyttning i Finland. Vid Hangö fågelstation slogs det finska dagsrekordet två dagar i rad.

Förra veckan räknade observatörerna över 11 000 flyttande talgoxar, vilket var nytt finskt rekord. Redan på onsdagen var flyttningen ännu intensivare med över 20 700 talgoxar, skriver fågelskyddsorganisationen BirdLife Finland.

Höstflyttningen började veckan före den 5 oktober. Redan under helgen den 3–4 oktober räknades tusentals mesar per dag vid fågelstationen längst ut på Hangö udd.

Mesarnas flyttning kulminerar normalt just vid udden. Fåglarna undviker att flyga över stora vattenytor och leds till slut ut mot spetsen av halvön.

Samma onsdag passerade även 5 500 blåmesar och 45 nötväckor. Nötväckornas vandring visar ännu inga tecken på att avta. På drygt två veckor har över 140 nötväckor flyttat förbi Hangö fågelstation.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Havssköldpaddan ger hopp för hotade arter

Publicerad oktober 9, 2026 – av Emil Fjellstedt
Grön havssköldpadda sedd under vattnet, med huvudet åt höger, spegling i vattenytan och ett rev i bakgrunden.
Grön havssköldpadda klassas globalt som livskraftig efter årtionden av skyddsarbete, men vissa delpopulationer är fortfarande hotade. Arkivbild från Hawaii 2008.

Den gröna havssköldpaddan räknas inte längre som hotad. Efter årtionden av skydd flyttades arten från starkt hotad till livskraftig på den internationella rödlistan.

Omklassningen gjordes av Internationella naturvårdsunionen, IUCN, som presenterade sin uppdaterade lista över hotade arter vid organisationens världskongress i Abu Dhabi. Enligt WWF har den globala populationen vuxit med omkring 28 procent sedan 1970-talet.

Grön havssköldpadda, Chelonia mydas, lever i tropiska och subtropiska hav. Lokalsamhällen har skyddat honor, ägg och boplatsstränder, samtidigt som fisket har ställt om till metoder som minskar bifångsten.

— Det här är ett strålande exempel på att arter kan få det bättre bara vi gör rätt saker, säger Eirik Lindebjerg, chef för klimat och natur på WWF Norge, till NRK.

Arbetet är ändå inte avslutat. Vissa delpopulationer hotas fortfarande av fiskeredskap som snärjer djuren, överfiske och förlorade livsmiljöer.

Även andra arters bestånd har ökat. Antalet vilda tigrar växte från cirka 3 200 år 2010 till omkring 5 700 år 2025.

Bestånden av blåfenad tonfisk i Atlanten och Stilla havet har återhämtat sig efter årtionden av överfiske och räknas inte längre som hotade.

I södra Afrika är elefantbestånden stabila eller växande i områden där lokalsamhällen leder förvaltningen av marken.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Ekologiskt ger inte alltid mindre skörd

Publicerad oktober 8, 2026 – av Markus Andersson
En humla flyger mot gula blommor mot en mjukt oskarp grön bakgrund.

Skördegapet krymper när grödan behöver pollinerare. För grödor som behöver mycket hjälp av insekter hittade forskarna ingen tydlig skillnad i skörd mellan ekologisk och konventionell odling.

I en sammanställning av 199 tidigare studier har forskargruppen ECOPOL i Bariloche i Argentina jämfört ekologiska och konventionella skördar för 61 grödor världen över. Gruppen är knuten till forskningsrådet CONICET och Universidad Nacional del Comahue, och studien har publicerats i Proceedings of the Royal Society B.

Pumpa är nästan helt beroende av pollinerare, och äpplen får större skördar med deras hjälp. Spannmål klarar sig däremot utan insekterna. Skillnaden spelar roll när ekologisk odling jämförs med konventionell.

Konventionell odling ger oftast större skördar. För grödor utan pollinatörsberoende uppskattar forskarna fördelen till omkring en fjärdedel. Ju mer grödan behöver pollinerare, desto mindre blir försprånget.

Insekternas hjälp gör skillnad

Genom att flytta pollen hjälper bin och andra pollinerare blommor att bilda frukt och frö. Hur mycket skörden minskar utan dem visar hur beroende grödan är av deras hjälp.

För grödor med stort beroende kunde forskarna inte påvisa någon statistiskt säkerställd skördeskillnad mellan ekologisk och konventionell odling. Analysen bevisar alltså inte att skördarna är exakt lika stora.

I underlaget jämfördes ekologiska och konventionella skördar från fält, gårdar eller försöksodlingar för samma gröda och år.

En möjlighet för frukt och frö

Forskarna föreslår att fler och mer varierade vilda pollinerare i ekologisk odling kan bidra till att minska skördegapet. Kompost och annan organisk gödsling kan också ge fler blommor och mer nektar. Sammanställningen bevisar dock inte att bättre pollinering är orsaken.

"Våra resultat tyder i stället på att ekologisk odling kan vara ett sätt att producera näringsrika och ekonomiskt värdefulla grödor som är beroende av pollinerare, med låg ekologisk påverkan", skriver forskarna i studien.

Vete, ris och majs saknar däremot pollinatörsberoende. Fyndet stöder därför inte en generell ersättning av konventionell odling. Forskarna ser ekologiskt som ett komplement, särskilt för grödor som behöver pollinerarnas hjälp.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.