Förstudie klar: Visenter passar bra i Sverige

publicerad 19 mars 2024
- av Sofie Persson
Visenterna dog ut i Sverige på 1000-talet.

Hjälp Nya Dagbladet att klara ekonomin under sommaren!


14 150 kr av 50 000 kr insamlade. Stöd kampanjen via swish 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Förstudien om ett eventuellt återinförande av visenter i Sverige har nu slutförts. Där kommer man fram till att djuret rent biologiskt passar in bra i det svenska landskapet, men att det finns en del juridiska och sociologiska oklarheter som behöver fortsätta studeras.

I maj förra året påbörjade Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) och stiftelsen Skogssällskapet en förstudie gällande att återintroducera visenter i Sverige. Djuren fanns tidigare främst i Mellansverige, men dog ut för omkring 10 000 år sedan. Idag finns arten, i återintegrerade bestånd, i Polen Ukraina, Litauen, Rumänien, Ryssland, Slovakien och Vitryssland.

I förstudien har man dels granskat visenternas påverkan på naturen i andra delar av världen, dels placerat ut arten vid Svanå norr om Västerås för att studera djuret i svensk miljö. Resultaten visar att djuren skulle passa bra i landskapet och förväntas ha en positiv påverkan på biologisk mångfald och kan gynna de växter och smådjur som är beroende av ett mer öppet landskap. Vidare tittade man på hur en återintroducering skulle kunna påverka skogsbruket.

Vi kom fram till att en visent skulle påverka skogen ungefär som en halv älg. Det vill säga mindre påverkan än älgar i form av det som skogsindustrin kallar “skogsskador”, men som egentligen är biologisk nytta när djuren betar på trädplantor. Visenter är inte lika mycket busk- och trädätare som älgar, säger Carl-Gustaf Thulin, forskare vid SLU, enligt Skogssällskapet.

Kan påverka jordbruket

En av anledningarna till att man vill återintroducera djuret i Sverige är att de ska kunna hjälpa till att förhindra igenväxning. Förr brukade skogsbetande kor kunna motverka sådana problem, men idag saknas det tillräckligt med stora gräsätare i skogarna, menar man. Älg och rådjur betar mer sly och plantor, samtidigt som visenter betar mer som kor, något som dock även kan ha negativa effekter på jordbruket. I förstudien upptäckte man att en visent motsvarar ungefär tio dovhjortar när det gäller betespåverkan på jordbruk.

Påverkan på jordbruket är en väldigt viktig aspekt att beakta. Vi behöver ha en öppen och konstruktiv dialog om detta.

Att återintroducera arten har stött på en del kritik, bland annat från Jägarnas Riksförbund som istället talar för att fäbodbruk och skogsbete skulle kunna öka den biologiska mångfalden “utan de konfliktsituationer som vilda visenter oundvikligen kommer att leda till”. Däremot menar man att det i nuläget inte fungerar på grund av “den rovdjurstäthet som nu råder”.

Däremot finns det en del juridiska och sociologiska oklarheter som är oklara, och som därmed behöver studeras ytterligare.

Svanå i Västmanland, som förstudien använt som exempel på etableringsplats, har visat sig vara väl vald utifrån visenternas behov. Däremot har juridiken visat sig vara komplicerad, och vi behöver både lära oss mer om vad ett eventuellt införande skulle kunna få för juridiska konsekvenser och fördjupa oss i de sociologiska och lokala aspekterna, säger Thulin.

Visenter (Bison bonasus) är en europeisk bisonart och en av två kvarlevande arter av bison, vid sidan av den större amerikanska släktingen bisonoxen.

Visenten är det sista vildlevande oxdjuret och även det tyngsta landlevande däggdjuret i Europa där tjurar i snitt kan väga omkring 460 kilo och kor cirka 340 kilo. Den största viltlevande visenten har dock vägt 820 kilo. Mankhöjden på kor kan bli 1,67 meter och tjurar kan bli uppemot 1,88 meter. Längden på djuren kan bli uppemot tre meter utan svansen inräknad.

En visent kan springa uppemot 50 kilometer i timmen och hoppa två meter högt från stillastående

Ladda ner Nya Dagbladets mobilapp!