Förstudie klar: Visenter passar bra i Sverige

Förstudien om ett eventuellt återinförande av visenter i Sverige har nu slutförts. Där kommer man fram till att djuret rent biologiskt passar in bra i det svenska landskapet, men att det finns en del juridiska och sociologiska oklarheter som behöver fortsätta studeras.

I maj förra året påbörjade Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) och stiftelsen Skogssällskapet en förstudie gällande att återintroducera visenter i Sverige. Djuren fanns tidigare främst i Mellansverige, men dog ut för omkring 10 000 år sedan. Idag finns arten, i återintegrerade bestånd, i Polen Ukraina, Litauen, Rumänien, Ryssland, Slovakien och Vitryssland.

I förstudien har man dels granskat visenternas påverkan på naturen i andra delar av världen, dels placerat ut arten vid Svanå norr om Västerås för att studera djuret i svensk miljö. Resultaten visar att djuren skulle passa bra i landskapet och förväntas ha en positiv påverkan på biologisk mångfald och kan gynna de växter och smådjur som är beroende av ett mer öppet landskap. Vidare tittade man på hur en återintroducering skulle kunna påverka skogsbruket.

– Vi kom fram till att en visent skulle påverka skogen ungefär som en halv älg. Det vill säga mindre påverkan än älgar i form av det som skogsindustrin kallar “skogsskador”, men som egentligen är biologisk nytta när djuren betar på trädplantor. Visenter är inte lika mycket busk- och trädätare som älgar, säger Carl-Gustaf Thulin, forskare vid SLU, enligt Skogssällskapet.

Kan påverka jordbruket

En av anledningarna till att man vill återintroducera djuret i Sverige är att de ska kunna hjälpa till att förhindra igenväxning. Förr brukade skogsbetande kor kunna motverka sådana problem, men idag saknas det tillräckligt med stora gräsätare i skogarna, menar man. Älg och rådjur betar mer sly och plantor, samtidigt som visenter betar mer som kor, något som dock även kan ha negativa effekter på jordbruket. I förstudien upptäckte man att en visent motsvarar ungefär tio dovhjortar när det gäller betespåverkan på jordbruk.

– Påverkan på jordbruket är en väldigt viktig aspekt att beakta. Vi behöver ha en öppen och konstruktiv dialog om detta.

Att återintroducera arten har stött på en del kritik, bland annat från Jägarnas Riksförbund som istället talar för att fäbodbruk och skogsbete skulle kunna öka den biologiska mångfalden “utan de konfliktsituationer som vilda visenter oundvikligen kommer att leda till”. Däremot menar man att det i nuläget inte fungerar på grund av “den rovdjurstäthet som nu råder”.

Däremot finns det en del juridiska och sociologiska oklarheter som är oklara, och som därmed behöver studeras ytterligare.

– Svanå i Västmanland, som förstudien använt som exempel på etableringsplats, har visat sig vara väl vald utifrån visenternas behov. Däremot har juridiken visat sig vara komplicerad, och vi behöver både lära oss mer om vad ett eventuellt införande skulle kunna få för juridiska konsekvenser och fördjupa oss i de sociologiska och lokala aspekterna, säger Thulin.