Visenter kan återinföras i svensk natur

publicerad 14 maj 2023
- av Sofie Persson
En visentko i urskogen Puszcza Białowieska i Polen.

Hjälp Nya Dagbladet att klara ekonomin under sommaren!


11 280 kr av 50 000 kr insamlade. Stöd kampanjen via swish 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


I en ny förstudie ska möjligheterna att återintroducera visenter i Sverige analyseras. Lyckas studien kan den europeiska bisonoxen snart åter bli en del av den svenska faunan.

I Sverige fanns det vilda visenter, eller även kallad europeiska bison, för omkring 10 000 år sedan. Troligen dog arten ut på grund av jakt och den trenden spred sig även i resten av Europa då djuret dog ut helt i det vilda på 1920-talet.

I flera länder har man infört så kallade återintroduktions- och bevarandeprojekt för arten, vilket innebär att det idag finns viltlevande visenter i bland annat Polen, Ukraina, Ryssland, Tyskland och även i Danmark. Det finns idag omkring 3000 vilda visenter i Europa.

Nu ska man se över möjligheterna att återintroducera djuret i Sverige. Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) och stiftelsen Skogssällskapet ska inleda en förstudie om arten på 1 100 hektar stora skogsfastigheten Svanå norr om Västerås, skriver man i ett pressmeddelande.

En av anledningarna till att man vill återintroducera djuret i Sverige är att de ska kunna hjälpa till med igenväxning. Förr brukade skogsbetande kor kunna motverka sådana problem, men idag saknas det tillräckligt med stora gräsätare i skogarna. Andra svenska betesdjur som älg och rådjur betar mer sly och plantor, samtidigt som visenter betar mer som kor.

Fram till mitten av 1900-talet fyllde våra skogsbetande kor de funktioner som vilda visenter och uroxar tidigare gjort, genom att de betade gräs och örter i skogen. I dag har vi problem med igenväxning eftersom de stora gräsätarna saknas i skogslandskapet, säger Karin Fällman Lillqvist, hållbarhetschef på Skogssällskapet.

Tanken är att visenterna ska placeras i närheten av de ursprungliga djurens utbredningsområde i Mellansverige, ett område med stora sammanhängande skogar och en bra bit ifrån högt trafikerade vägar.

Det finns dock viss kritik mot att återintroducera visenter då man menar att de likt vildsvin kan orsaka stor skada i exempelvis trädgårdar. Ett argument emot det är att visenter inte fortplantar sig lika snabbt som vildsvin. En visent får ofta enbart en kalv per år i jämförelse med vildsvin som kan få upp till två kullar per år med mellan tre till åtta kultingar per kull.

Förstudien påbörjas under våren 2023 och beräknas bli färdig under året. Beroende på studiens resultat kan det bli aktuellt att ansöka om att återintroducera arten på riktigt i Sverige.

Visenter (Bison bonasus) är tillsammans med sin större amerikanska släkting bisonoxen de enda två levande arterna inom släktet Bison.

Visenten är det sista vildlevande oxdjuret och även det tyngsta landlevande däggdjuret i Europa där tjurar i snitt kan väga omkring 460 kilo och kor cirka 340 kilo. Den största viltlevande visenten har dock vägt 820 kilo. Mankhöjden på kor kan bli 1,67 meter och tjurar kan bli uppemot 1,88 meter. Längden på djuren kan bli uppemot tre meter utan svansen inräknad.

En visent kan springa uppemot 50 kilometer i timmen och hoppa två meter högt från stillastående.

Ladda ner Nya Dagbladets mobilapp!