390 miljoner år gammal skog hittad

publicerad 20 mars 2024
- av Sofie Persson
De första skogarna såg helt annorlunda ut jämfört med de vi kan se idag.

I England har forskare hittat rester av en 390 miljoner år gammal skog. De fossila träden, som liknade palmträd, är de äldsta som någonsin påträffats.

Fossila skogar har tidigare hittats i New York City i USA, där man bland annat hittat fossiler från ormbunkssläktet Archaeopteris, som man beräknar växte för cirka 386 miljoner år sedan. De spåren av skogarna har tidigare räknats som de äldsta som hittats på jorden.

Nu har paleontologer från Cambridge och Cardiff University funnit fler exemplar av tidiga träd i staden Minehead i England. De beräknas vara ungefär fyra miljoner år äldre än de som hittats i USA, vilket gör fynden till de äldsta spår av skog man någonsin påträffat. Forskarna tror att där det nu blivit sandstensklippor vid kusten tidigare funnits en skog som växte för 390 miljoner år sedan, något man tar upp i en artikel som publicerats i Journal of the Geological Society.

Skogen härstammar från den så kallade devonperioden, mellan 419 miljoner och 358 miljoner år sedan, då man tror att livet började utvecklas på allvar på land. I slutet av den perioden dök också de första fröbärande växterna upp och de tidigaste landdjuren.

Devonperioden förändrade livet på jorden i grunden, säger medförfattaren professor Neil Davies från Cambridges Department of Earth Sciences i ett pressmeddelande. Den förändrade också hur vatten och land interagerade med varandra, eftersom träd och andra växter hjälpte till att stabilisera sediment genom sina rotsystem, men lite är känt om de allra tidigaste skogarna.

“Märklig skog”

Ett av fynden är Calamophyton, som är ett av de tidigaste kända trädsläktena och liknar dagens palmer något. Däremot var stammarna ihåliga i mitten och trädet saknade blad men hade istället hundratals kvistliknande strukturer. De blev också endast mellan två och fyra meter långa. När träden växte tappade de sina grenar och lämnade då massor av växtavfall som gav näring åt ryggradslösa djur på skogsbotten. Det som också är unikt med fynden är att de bevarats så som de en gång växte.

Det var fantastiskt att se dem så nära sitt hem. Men den mest avslöjande insikten kommer från att för första gången se dessa träd i de positioner där de växte. Det är vår första möjlighet att direkt se ekologin i denna tidigaste typ av skog, att tolka den miljö där Calamophyton-träden växte och att utvärdera deras inverkan på det sedimentära systemet, säger medförfattaren Dr Christopher Berry from Cardiff’s School of Earth and Environmental Sciences.

Professor Davies förklarar att skogarna inte såg ut som de gör idag, det fanns inget gräs eller annan undervegetation. Under denna period kunde växter växa tätt på land för första gången i jordens historia och avlagringarna som följde efter att Calamophytons tappade grenar påverkade i sin tur hur floderna flöt genom landskapet, vilket var första gången som flodernas lopp kunde påverkas på detta sätt.

Det här var en ganska märklig skog – inte som någon skog du skulle kunna se idag, säger Davies.

Ladda ner Nya Dagbladets mobilapp!