MORGONDAGENS DAGSTIDNING – söndag 23 mars 2025

söndag 23 mars 2025

390 miljoner år gammal skog hittad

publicerad 20 mars 2024
– av Sofie Persson
De första skogarna såg helt annorlunda ut jämfört med de vi kan se idag.

I England har forskare hittat rester av en 390 miljoner år gammal skog. De fossila träden, som liknade palmträd, är de äldsta som någonsin påträffats.

Fossila skogar har tidigare hittats i New York City i USA, där man bland annat hittat fossiler från ormbunkssläktet Archaeopteris, som man beräknar växte för cirka 386 miljoner år sedan. De spåren av skogarna har tidigare räknats som de äldsta som hittats på jorden.

Nu har paleontologer från Cambridge och Cardiff University funnit fler exemplar av tidiga träd i staden Minehead i England. De beräknas vara ungefär fyra miljoner år äldre än de som hittats i USA, vilket gör fynden till de äldsta spår av skog man någonsin påträffat. Forskarna tror att där det nu blivit sandstensklippor vid kusten tidigare funnits en skog som växte för 390 miljoner år sedan, något man tar upp i en artikel som publicerats i Journal of the Geological Society.

Skogen härstammar från den så kallade devonperioden, mellan 419 miljoner och 358 miljoner år sedan, då man tror att livet började utvecklas på allvar på land. I slutet av den perioden dök också de första fröbärande växterna upp och de tidigaste landdjuren.

Devonperioden förändrade livet på jorden i grunden, säger medförfattaren professor Neil Davies från Cambridges Department of Earth Sciences i ett pressmeddelande. Den förändrade också hur vatten och land interagerade med varandra, eftersom träd och andra växter hjälpte till att stabilisera sediment genom sina rotsystem, men lite är känt om de allra tidigaste skogarna.

”Märklig skog”

Ett av fynden är Calamophyton, som är ett av de tidigaste kända trädsläktena och liknar dagens palmer något. Däremot var stammarna ihåliga i mitten och trädet saknade blad men hade istället hundratals kvistliknande strukturer. De blev också endast mellan två och fyra meter långa. När träden växte tappade de sina grenar och lämnade då massor av växtavfall som gav näring åt ryggradslösa djur på skogsbotten. Det som också är unikt med fynden är att de bevarats så som de en gång växte.

Det var fantastiskt att se dem så nära sitt hem. Men den mest avslöjande insikten kommer från att för första gången se dessa träd i de positioner där de växte. Det är vår första möjlighet att direkt se ekologin i denna tidigaste typ av skog, att tolka den miljö där Calamophyton-träden växte och att utvärdera deras inverkan på det sedimentära systemet, säger medförfattaren Dr Christopher Berry from Cardiff’s School of Earth and Environmental Sciences.

Professor Davies förklarar att skogarna inte såg ut som de gör idag, det fanns inget gräs eller annan undervegetation. Under denna period kunde växter växa tätt på land för första gången i jordens historia och avlagringarna som följde efter att Calamophytons tappade grenar påverkade i sin tur hur floderna flöt genom landskapet, vilket var första gången som flodernas lopp kunde påverkas på detta sätt.

Det här var en ganska märklig skog – inte som någon skog du skulle kunna se idag, säger Davies.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Nu ökar pollennivåerna

publicerad 10 mars 2025
– av Sofie Persson
Hassel har börjat blomma.

Redan nu är det dags att förbereda sig för årets polleninvasion, enligt Pollenrapporten. I dagsläget når pollennivåerna ända upp till södra Norrland.

Efter de varma dagarna i mars har pollennivåerna stigit rejält, enligt Pollenrapporten som drivs av Naturhistoriska museet. I det soliga vårvädret har exempelvis hassel och gråal blommat, och klibbal står nu på tur. Främst finns det de närmaste dagarna extra stor risk för höga halter av alpollen i Götaland, Svealand och i de södra delarna av Norrland.

Snart väntas även björkpollen som spås kunna bli värre än vanligt.

Björkpollen har en naturlig svängning som brukar gå i tvåårscykler och förra året var det väldigt sparsamt i stora delar av Sverige. Så förväntan är att det blir över medel i år, säger Åslög Dahl, biolog och ansvarig för pollenlabbet vid Göteborgs universitet, till TT.

Björkpollenallergiker kan även känna av hassel och gråal. Björnpollen färdas också lätt med vindar, vilket gör att man kan känna av symptom långt efter att blomningen är över lokalt.

Beroende på hur luftströmmarna går kan pollen komma hit både från norra Finland men även längre söderut som från Ukraina.

Även sälgpollen som björkpollenallergiker kan påverkas av är på gång i landet, men dessa färdas inte lika långt som björkpollen.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Pumor anpassar dygnsrytmen för att klara mänsklig närvaro

publicerad 6 mars 2025
– av Sofie Persson

Pumor undviker aktivt kontakt med människor, visar en amerikansk studie. I områden med hög mänsklig aktivitet blev pumorna mer nattaktiva, medan de i avlägsna regioner oftare var aktiva under gryning och skymning.

I Los Angeles lever pumor i flera naturområden som också lockar många människor till friluftsliv. I en studie, publicerad i den vetenskapliga tidskriften Biological Conservation, spårade forskare 22 pumor i Santa Monica Mountains med GPS mellan 2011 och 2018. Syftet var att undersöka hur pumornas aktivitetsmönster anpassar sig till ökad mänsklig närvaro. Studien genomfördes av University of California, Davis, Cal Poly Pomona och National Park Service.

Pumornas rörelsemönster jämfördes med en omfattande databas över människors GPS-spårade aktiviteter i området. Resultaten visade att pumor i områden med hög mänsklig aktivitet anpassade sig genom att bli mer nattaktiva, istället för att vara aktiva vid gryning och skymning, som är deras naturliga aktivitetstid.

Studien visar på det fantastiska faktum att en population av ett stort kattdjur finns kvar i ett av världens största stadsområden. Det skulle inte vara möjligt om pumor inte kunde anpassa sig till mänsklig aktivitet på ett sådant här sätt, säger Seth Riley, avdelningschef för vilda djur vid National Park Service, i ett pressmeddelande.

”Pumorna gör jobbet”

Pumor i områden med mindre mänsklig aktivitet var mer aktiva vid gryning och skymning, enligt studien. Generellt visade honor större aktivitet närmare soluppgången och under dagsljus jämfört med hanar.

Den här flexibiliteten som vi ser i pumornas aktivitet är det som gör att vi kan dela dessa naturområden tillsammans. Pumorna gör jobbet så att samexistens kan ske, säger huvudförfattaren Ellie Bolas, doktorand vid UC Davis Department of Wildlife, Fish and Conservation Biology.

Forskarna understryker att även människor måste bidra till samexistensen, både för att skydda sig själva och pumorna. Invånare i områden med pumor uppmanas till försiktighet nattetid, särskilt vid bilkörning, och att vara medvetna om att pumor ofta är aktiva vid gryning och skymning.

Tidigare studier i Norge har också visat att vargar undviker människor så mycket som möjligt, enligt en rapport från norska statskanalen NRK. I studien, som genomfördes vid Högskolan i Innlandet, flydde alla vargar som deltog när människor närmade sig eller höll sig gömda.

 

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Världens äldsta buske hittad i Finland

publicerad 2 mars 2025
– av Sofie Persson

Italienska forskare har upptäckt en enbärsbuske i norra Finland som kan vara världens äldsta. Den beräknas vara 1 647 år gammal.

Forskare från universitetet i Padua upptäckte en död enbärsbuske under ett besök på Kevo Subarctic Research Institute i Utsjoki, Lappland, år 2021. Inledande analyser av årsringarna daterade busken till 1 242 år.

En ny analys av årsringarna 2024 visade att busken är 1 647 år gammal. Forskarna uppskattar att den började växa omkring år 260 efter Kristus och dog 1906, men det är möjligt att den är ännu äldre eftersom det är svårt att räkna alla år exakt.

Enen är den mest utbredda vedartade arten i världen. Den finns från havsnivån till vegetationens övre gränser, från Alaska till Etna, från Japan till Skottland. Det är en extremt eklektisk art, som kan tolerera brännande temperaturer och torka, till exempel i sanddyner, eller omvänt i frysande miljöer nära glaciärer. Idag får detta rekord sällskap av rekordet att vara världens äldsta buske, säger forskargruppens ledare, professor Marco Carrer från universitetet i Padua i ett pressmeddelande.

Busken är den äldsta som någonsin daterats med årsringar och den äldsta vedartade växten i Europa bestämd med denna metod. Tidigare har också andra gamla enar hittats i Finland.

Den äldsta enen och den äldsta vedartade växten i Finland var ett 1 070 år gammalt exemplar som hittades i Lemmenjoki före den här upptäckten. Åldersrekordet för finska enar har nu förbättrats med nästan 600 år, berättar Otso Suominen, direktör för Kevo Subarctic Research Institute.

Vidare hittade man fyra andra enar i Utsjoki som var över tusen år gamla.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Sämre luftkvalitet i Finland och Sverige

publicerad 28 februari 2025
– av Sofie Persson

Luftkvaliteten har försämrats på vissa håll i Finland och Sverige de senaste dagarna. I Finland är det de högsta halterna av mikropartiklar som uppmätts de senaste tio åren.

Nästa år inför EU en gräns på 50 mikrogram mikropartiklar per kubikmeter, vilket innebär att man måste varna allmänheten om den gränsen överskrids. Under måndagen uppmättes ett dygnsmedeltal på nära 40 mikrogram mikropartiklar per kubikmeter i Finland.

I Sverige har det lokalt varit höga nivåer på flera håll i landet under större delen av februari. Särskilt på Gotland har nivåerna varit höga och under onsdagen uppmättes hela 997,4 mikropartiklar per kubikmeter i Visby, enligt preliminära siffror från Naturvårdsverket. Enligt SMHI:s luftwebb har dock nivåerna sjunkit under natten, men uppvisade även ohälsosamma nivåer under torsdagsmorgonen. Även i Gävle uppvisades höga halter under morgonen.

Uppmätta föroreningar i Visby under morgonen. Foto: faksimil/SMHI

Enligt finska statskanalen Yle beror den försämrade luftkvaliteten på att det kommit in stora mängder mikropartiklar i luftmassan från Central- och Östeuropa. Enligt uppgift kan den också komma att förvärras under de kommande dagarna.

Uppmätta föroreningar under morgonen. Foto: faksimil/SMHI

Dålig luftkvalitet påverkar personer med exempelvis astma och hjärt-kärlsjukdomar, samt även äldre personer och barn, men kan också påverka friska personer. Ögon, näsa och hals kan exempelvis bli irriterade av mikropartiklar i luften. Enligt Yle bör man stanna inomhus om man får symptom.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Missa inte en nyhet igen!

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev idag!

Ta del av ocensurerade nyheter – fria från industriintressen och politisk korrekthet från Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning – varje vecka.

Send this to a friend