Studie ger kunskap om medeltida skeppsvrak utanför Stockholm

publicerad 18 januari 2024
- av Sofie Persson
På en kanonkula förekom svavel , vilket tyder på att den var på väg att avfyras.

Hjälp Nya Dagbladet att klara ekonomin under sommaren!


14 150 kr av 50 000 kr insamlade. Stöd kampanjen via swish 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Arkeologer från Stockholms universitet har genomfört en detaljerad undersökning av ett historiskt skeppsvrak och gjort en upptäckt som kan kasta nytt ljus över sjöfarten i Östersjön under medeltiden.

Vraket, som varit känt sedan 1969 men aldrig grundligt utforskat, avslöjar nu att det kan ha varit i strid strax innan det sjönk.

Det var redan 1969 som man upptäckte vraket på havsbotten utanför kusten kring Maderö, som ligger en bit utanför Stockholm. Även om åtskilliga dykare varit nere vid skeppet har ingen ordentlig undersökning gjorts tidigare.

I maj 2022 valde dock en grupp arkeologer från Stockholms universitet att göra en närmare undersökning av vraket och resultatet presenteras nu i den vetenskapliga tidskriften International Journal of Nautical Archaeology. Gruppen tog över 1000 fotografier och åtskilliga prover på det drygt 15 meter långa skeppet.

Vi vet inte så mycket om dessa fartygs arkitektur, så varje nytt vrak som undersöks ökar vår kunskap mycket“, skrev studieförfattaren Niklas Eriksson i ett mejl enligt Miami Herald.

Träden fälldes 1467

Skeppsvraket ligger ungefär 22 meter under vatten och när arkeologerna tog prover från träet som använts kunde man konstatera att virket kom från ett träd som fälldes år 1467, men som troligen var importerat.

Träets olika ursprung tyder på att Maderöskeppet byggdes på ett skeppsvarv som tog in och importerade material från ett större område, snarare än att förlita sig på lokalt odlat trä“, skriver arkeologerna.

Lasten bestod av takpannor, tegelstenar och specialtegel för dörrar och fönster från medeltiden. Analyser visar att dessa härstammar från Mecklenburg-Vorpommern i Tyskland.

Lastens ursprung verkar lite överraskande i detta sammanhang eftersom man har antagit att den inhemska produktionen av tegel och kakel kunde tillgodose efterfrågan på byggnadsarbeten“.

Sjöröveri på Östersjön

Fartyget sjönk troligen under en handelsresa, men arkeologerna undersökte ett flertal kanonkulor ombord och kunde då återfinna svavel på en av kulorna, vilket tyder på att den kan ha lastats i en kanon strax innan fartyget sjönk.

Under 1300- och 1400-talet förekom det en hel del sjöröveri på Östersjön. På den tiden, när många statligt ägda flottor ännu inte hade bildats, hade stora fartyg ofta dubbla syften: att leverera varor och försvara sig mot angripare“, säger Eriksson.

Mycket tyder på att skeppet var på väg till Stockholm, vilket innebär att det endast var några kilometer från sin slutstation.

Ladda ner Nya Dagbladets mobilapp!