Krönikor

Så bör sociala media reformeras

Kraven på nya riktlinjer för sociala medieplattformar har ökat i takt med tech-jättarnas övergrepp på demokratin. Dan Ahlmark tar i sin senaste krönika upp mer konkreta möjligheter till politiska åtgärder och lagändringar för att stärka medborgerliga fri- och rättigheter på internet.

Publicerad 3 oktober 2019
Uppdaterad idag kl. 9:37

Huvudskälet till att sociala media bör reformeras är att de största plattformarna allvarligt begränsar användarnas yttrandefrihet. Det leder genom storleken på företagen till en politisk indoktrinering, som dessutom genom sociala medias manipulationer i valtider lätt kan påverka valutgångar1,2. Det innebär att vår demokrati kapas av framgångsrika media-entreprenörer och att den politiska friheten degraderas till att göra många människor till andra klassens medborgare utan röst. Google och Facebook, som praktiskt sett är monopol, hotar dessutom att ta över många länders annonsmarknad online (och så småningom kanske totalt).

Yttrandefrihet består inte bara i att någon legalt har rätt att yttra sin mening, utan kräver också att denne har samma tillgång till debatten och rätt att delta där som andra3. Praktiskt sett innebär det senare kravet, att särskilt viktiga ”torg” för samhällsdebatt som ägs (eller behärskas) av någon, och vars ställning inte kan påverkas av olika aktörer, ska behandla varje deltagare på torget likartat och inte diskriminera. Sådan neutralitet kan lätt åstadkommas i social media, vilka i demokratiska länder snabbt vuxit till ett ytterst viktigt medium liknande antikens torg för alla medborgares utbyte av idéer och åsikter. Men ledningarna och ägarna har andra mål.

Kommunikation av information är en tjänst med samhällspolitiska effekter, och just dess betydelse för samhällets politiska system gör att social medias hantering av politisk information måste regleras. Det gäller de dominerande mediaföretagen som ju samtidigt med funktionen torg agerar på en ekonomisk marknad. Att det är en marknad beror på två faktorer:

a) Användarna av ett socialt medium är helt nödvändiga för de annonsörer, vilka riktar sig till användarna, och är en förutsättning för dess vinster. De har genom blott sitt deltagande, sin närvaro och sitt skrivande på exempelvis Facebook, skapat något som företaget kan sälja till annonsörer. De har så att säga betalat in natura och har också därmed en viss juridisk rätt avseende torget/marknaden.

b) Denna typ av marknad uppvisar nätverkseffekter, det vill säga att ett tillskott av ytterligare användare ökar väsentligt en tidigare användares nytta av nätverket. En sådan volymeffekt leder ofta till dominans för ett företag – och därmed ett monopolistiskt beteende, till exempel censur och bannlysning. Det kräver då åtgärder från en konkurrensmyndighets sida.

Staten bör alltså genomdriva likvärdig behandling i social media gällande användare beroende på yttrandefrihetens krav och i västländer numera accepterade regler att ägare, som praktiskt sett är monopolister på en marknad, inte kan fritt bestämma över alla aspekter gällande sin egendom. Även de flesta libertarianer accepterar detta undantag från mänsklig frihet.

Vilka åtgärder kan och bör då vidtas gällande dominerande sociala media? Vi kan gruppera dessa i tre kategorier:

Milda åtgärder

Sannolikt kan många som använder till exempel Facebook, anföra bedrägligt beteende från företagets sida. De har utsatts för att deras artiklar inte visats beroende på att man använt shadowbanning – det vill säga att man döljer för användaren eller kommentatorer att deras inlägg inte visas för andra, eller bara för en mindre grupp. För dem som betalat Facebook för annonsering men sedan diskrimineras och då inte får utnyttja frukterna av sina utgifter, kan finnas legala möjligheter för ändring.

Internetleverantörer är i många länder underkastade strikta regler och transparens gällande möjligheterna att strypa, blockera eller stänga av kunder. Där sådana regler inte gäller social media, kan denna skillnad mellan internetleverantörer och social media elimineras.

Genom att göra tillägg i lagar som skyddar konsumenterna, kan regler etableras som klart avslöjar vad sociala media gör. Lagen kan kräva att sociala media i detalj och skriftligt informerar användaren om samtliga censuråtgärder som genomförts avseende dennes webbsida – inklusive stängning av kontot, och att noggrant anföra motiven för detta. Skälen kan gälla vilka bestämmelser i företagets community-regler som använts som grund för beslutet. En intern överklagandeprocess ska finnas, och därefter ska användaren kunna gå till civil domstol. Bötesstraff tillämpas om skälen för censuren inte godkänns. Krav att alla användare behandlas likvärdigt ställs.

Offentliga kontrakt har ibland finansierat social medias utveckling. Stopp för annonsering i och offentlig upphandling från de aktörer som inte strikt observerar politisk neutralitet bör genomföras, och offentligägda medier bör ständigt och kritiskt belysa övergreppen. Ett förslag som framställts, men främst torde ha psykologisk betydelse, gäller förbud att i offentligägda datorer använda sådana webbsidor eller verktyg som ger politiskt partiska sökresultat.

En användare bör ges rätten att – utan några repressalier – ta del av all den information, som insamlats om denne av sociala media. De får då avgöra, om material (som inte finns offentligt i andra källor) kan lagras eller överföras/säljas till andra. Blott medias manuella läsning och urval/registrering av information om användaren med sexuell innebörd väcker frågor.

Kraftfulla åtgärder

Amerikanska delstater kan teoretiskt sett ha olika stränga regler gällande hinder för användare av social media. I Florida har en delstatssenator föreslagit böter på 75 000 dollar för varje politiskt motiverad censuråtgärd eller eliminering av användares inlägg. Det avser social media med mer än 75 miljoner deltagare.

Den amerikanske senatorn Josh Hawley har lagt fram ett federalt lagförslag som direkt förbjuder Media att företa åtgärder och utnyttja algoritmer med politisk vinkling. Att utnyttja team för politiskt motiverade ändringar av rangordningar av artiklar förbjuds därigenom också. Media som respekterar de nya reglerna kan behålla det åtalsskydd de nu har (Section 230).

I samband med sådana övergrepp bör också alla konstaterade överträdelser innebärande politisk vinkling (eliminering av konton, censur, shadowbanning och dylikt) leda till ordentliga bötesstraff och stopp för åtgärderna. Att göra medias koder för aktuella algoritmer offentligt tillgängliga kan diskuteras.

I länder med särskild lagstiftning gällande medborgerliga rättigheter (civil rights) förbjuds diskriminering av många skäl (ras, kön och så vidare), men rent politisk diskriminering som sker i sociala media är inte förbjuden. En sådan regel kan dock införas.

Samverkan mellan olika företag (också från olika industrier) att av politiska skäl bannlysa individer eller företag förbjuds.

Strukturella åtgärder

Tillhandahållande av information (av visst slag) via ett socialt medium är en tjänst som faller under konkurrenslagstiftningen. Lagens regler kan därför gå från milda begränsningar av dessa medias agerande till ingrepp i själva organisationen/strukturen samt ägandet.

Ett inledande förslag är då, att konkurrensmyndigheten särskilt bevakar – och eventuellt hindrar – de stora mediaföretagens uppköp av innovativa mindre konkurrenter på marknader med starka nätverks- och volymfördelar. Syftet är att hindra att potentiell konkurrens stryps innan den eventuellt får nämnvärd inverkan.

Man kan kräva att olika för användare och kunder skadliga beteenden ändras, eller att de förbjuds direkt. Om sådana åtgärder inte anses räcka, kan i många länder företag/koncerner delas upp, och nya ägare överta delar.

Om inte mer begränsade åtgärder fungerar, är en lösning att sociala medieplattformar av viss storlek legalt definieras som ”allmännyttiga tjänster”. De får då inte större möjligheter att diskriminera på grund av politiska åsikter än elnätsbolag har.

Att skydda den politiska friheten i Sverige samt att undvika att social media påverkar val kräver nu myndighetsåtgärder och/eller lagändringar. Sådana är av stor vikt för att hindra en liten grupp av entreprenörer att förvandla en betydande del av befolkningen till mindre värda individer utan röst och att stjäla vår demokrati.

 

Dan Ahlmark

 

Källor:
1) U.S. Senate – Dr Robert Epsteins hörande i senaten.
2) Dr Nick Diakopoulos
3) American Thinker – Big tech and the deep history of free speech

Dan Ahlmark är ekonomie licentiat samt jur.- och fil. kand. examina vid Stockholms Universitet.

Efter arbete i industrin och konsultföretag i Sverige och utlandet samt forskning vid Ekonomiska forskningsinstitutet vid Handelshögskolan startade han ett konsultföretag 1980 med inriktning på affärsutveckling och konkurrensstrategi.

Han gav förra året ut boken “Vakna upp! Dags att dö! – Libertarianism och den Civila VälfärdsStaten”.

Eftersom du läser det här…

Nya Dagbladet är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning. Vi ägs inte av några mediekoncerner eller utländska riskkapitalbolag. Vi styrs inte av industriintressen eller någon politisk korrekthet.

Men att driva fri oberoende media kostar. Med ditt stöd kan vi fortsätta att växa och bli en verkligt utmanande kraft till de gamla mediehusen.

Stöd oss via Swish på 072 722 01 72, PayPal eller via andra alternativ på denna länk.

Tack för ditt stöd!