Krönikor

Libertarianska perspektiv

Libertarianska perspektiv är relevanta i en tid där totalitära tendenser och negativ kollektivism främjas på bred front, skriver Dan Ahlmark. I sin lördagskrönika presenterar han några tillämpningar av libertariansk politik på ett antal centrala områden.

Publicerad 8 februari 2020
Uppdaterad 10 februari 2020

Libertarianismen är idag den ledande ideologin för mänsklig frihet i Sverige. Dagens socialkonservatism innehåller motsägelsefulla komponenter och socialliberalismen litar traditionellt för mycket på statlig politik och för lite på individuell frihet. Jag ska i nedan på några områden visa kontrasten mellan dagens svenska politik och en libertariansk sådan.

Invandringspolitik

Jag har granskat svensk invandringspolitik i ett antal artiklar som belyser många olika aspekter.1 Orsakerna till massinvandringen kan spåras till Perssons nya invandringspolitik 2005, vars resultat 2006-2010 medförde volymer runt 100 000 invandrare per år och SD:s inträde i riksdagen 2010. Kriget i Syrien ledde sedan till en okontrollerad invandring därifrån, vilken också utnyttjades av medborgare i andra länder, vilka av ekonomiska skäl ville komma till Europa. Men grunden var socialdemokratins politik att utrikes skaffa nya proletärer, när deras inhemska väljare genom marknadsekonomins fördelar inte längre var trogna partiet.

Det finns inget skäl att tvinga svenska medborgare att ekonomiskt understödja invandring, vilket är ett av huvudskälen till att avvisa dagens politik. Med tanke på vad vi nu känner till om kostnaderna för denna, kan alla rimliga mål för sådan nås genom en politik inriktad på svenskar. Om man exempelvis velat öka antalet barn i landet, kunde man ha gett varje familj, som skaffar sig tre barn ett hus (i Stockholm ett ordentligt bidrag till egen våning), vilket varit mycket billigare och bättre för svenska medborgare.

Bluffen om Allas Lika Värde2 har påverkat debatten om invandring genom att skapa en lögn som kommit att ses som en moralisk riktlinje. Men etiken är istället att ingen kan med tvång kräva av andra att få hjälp i syfte att förbättra sin egen standard. Och om en sådan invandrare inte kan tro att han eller hon kan betala tillbaka alla kostnader för sig och sin familj till invandringslandet, bör denne av moraliska skäl stanna kvar i hemlandet.

En libertariansk invandringspolitik på medellång och lång sikt är att stoppa allt ekonomiskt stöd åt invandrare tills de blir medborgare. Om de betalar skatt på en arbetsinkomst, som de inklusive familjen kan leva på, deltar de i olika sociala system. Sverige har historiskt varit ett land med ett högt anseende, fast följderna av dagens politik nu ändrar den bilden. Det kan dock åtgärdas, så att vistelse och medborgarskap i Sverige åter kan ses som mycket attraktivt och lockande för ambitiösa människor. Ett meritbaserat system i kombination med krav på erbjudet arbete för att få invandra kan väl fungera. Samma krav som nedan tillämpas gällande invandrares åsikter och samma lojalitetsförklaring ställs. Skälet är att inga som helst hot mot svenskars säkerhet beroende på brott eller terrorism idag eller i framtiden kan accepteras.

På kort sikt bör invandringen helt stoppas, tills frågan om volym bestämts genom en folkomröstning, ett krav som bör slås fast i grundlagen. Aldrig mera ska ett parti såsom Socialdemokraterna gjort få skaffa sig nya väljare genom att importera utländska proletärer. Ett annat skäl är att öka möjligheterna för en meningsfull integration. Och alla kommuner bör dessutom ha rätt att genom en kommunal folkomröstning neka underhållskrävande icke-medborgare att bo i kommunen. Ifall detta hindrar invandring, sker så. Den tid, under vilken invandrare utnyttjar sociala system som sin huvudsakliga inkomst, räknas inte in som grund för rätt till medborgarskap.

Aldrig mera ska ett parti såsom Socialdemokraterna gjort få skaffa sig nya väljare genom att importera utländska proletärer. Ett annat skäl är att öka möjligheterna för en meningsfull integration.

Redan på kort sikt ska krav ställas, att inget underlag får finnas att tro att en invandrare inklusive familjemedlemmar har åsikter, som kan innebära hot mot mänskliga rättigheter i Sverige och landets demokratiska system. En betydligt utökad granskning av varje invandrares lämplighet måste ske. Ett förslag har utformats om kriterier, som bör tillämpas i den frågan.3 En lojalitetsförklaring krävs även av alla myndiga invandrare.

Klimatpolitik

Huvudproblemet med dagens klimatpolitik är att den baseras på en hypotes om global uppvärmning, som ännu inte bekräftats. En japansk forskare har på ett intressant sätt sammanfattat sin syn på det vetenskapliga läget avseende tron på ett samband mellan mänskligt agerande och CO2-halten i atmosfären.4 Bristen på bekräftande underlag gör det orimligt att genomföra dyra åtgärder för att minska CO2-halten, särskilt som man kan urskilja att andra motiv än hänsyn till klimatet kraftigt driver politiken. FN:s agerande i samband med frågan om global uppvärmning visar en vilja att utnyttja denna för att främja sin expansion av makt och inflytande.

Libertarianism är en ytterst förnuftsorienterad ideologi. Så länge ett objektivt underlag saknas för att konstatera ett klimatmässigt hot mot världens utveckling, bör inget göras. Hoten finns nu bara i form av utfall av klimatmodeller av dubiös kvalitet och vilkas resultat i ökad utsträckning avviker från verkligheten. En rationell libertariansk politik är därför att avstå från att göra något alls, tills hypotesen bekräftats. De svenska historiska partiernas villighet att acceptera en irrationell politik diskrediterar dem även på detta område som respektabla politiska alternativ för svenska väljare.

Globalism och utrikespolitik

Utvecklingen mot politisk globalism är det största hotet mot svensk självständighet och demokrati.5 Eftersom denna globalism i dagens tappning innebär ett växande socialistiskt hot mot marknadsekonomin, friheten och nationell suveränitet bör motståndet mot den politiska globalismen prioriteras redan idag. Nya konventioner med oacceptabelt innehåll framlagda av FN och tyvärr accepterade av regering och riksdag urholkar redan svensk suveränitet. Svenskar äger Sverige och har rätt att fatta alla beslut som bevarar svenskarnas individuella rättigheter.

EU

Nästa stora steg mot globalism är dock EU:s kommande förslag att genom majoritetsbeslut ta bort vetot från individuella länder i vissa frågor eller att ta över funktioner hittills förbehållna nationalstaten. Förr eller senare kommer organisationen att försöka genomdriva ett federalt Europa inom en politisk ram, som väsentligen kommer att göra Sverige till en tysk-fransk provins. Även om man konstitutionellt ökar det helt otillräckliga demokratiska inslaget i EU, är huvudproblemet att nästan varje politiskt beslut i organisationen, där Sverige står för 2 procent av rösterna, blir mindre lämpat för vårt land än ett beslut av riksdagen. Svensk demokrati i meningsfull betydelse försvinner. Sverige behöver en frihandelsorganisation, inte en federal stat dominerad av inte särskilt attraktiva länder, där Frankrike är det sämsta. Storbritannien representerade trots allt ett anglosaxiskt frihetstänkande inom EU, och dess utträde och EU:s agerande i samband med detta är ännu ett bevis på farorna med europeisk federalism.

Sjuklöver-partierna, som syns ledas av globalistiskt sinnade partiledningar (eventuellt med undantag för V) kommer troligen att acceptera förslaget om en politisk union, och den folkomröstning som då sker, blir den väsentligaste som genomförts i Sverige. Euro-omröstningen 2003 inger naturligtvis visst hopp, men samtidigt har åldersmässiga och demografiska förändringar skett i väljarkåren.

FN

Tyvärr kan EU bara ses som en station på vägen mot en världsregering, även om denna dröjer många decennier. Men avsikten är uppenbar, och EU blir en villig bricka i det spelet. Ett initialt problem är, att de flesta av FN:s medlemsländer är auktoritära stater eller diktaturer6, och att låta sådana länder påverka beslut som inverkar på demokratiers interna politik, bör av princip vara uteslutet. Alla medlemmar har exempelvis med några undantag åtagit sig att följa FN:s förklaring om de mänskliga rättigheterna, men de systematiska brotten i det avseendet och bristen på konsekvenser vid överträdelser visar på ett bristande intresse att ingripa mot sådana länder.

I och med att många europeiska socialistiska och socialdemokratiska partier under 2000-talet förlorat regeringsmakten och inflytande och fått kraftigt reducerad representation i parlamenten, har dessa sett möjligheten att via FN driva igenom krav, som de inte kan få igenom i nationella val. Eftersom Kina och Ryssland alltid söker öka sitt inflytande på västmakternas bekostnad, och utvecklingsländerna är mottagliga för alla krav på de utvecklade länderna, som medför fördelar eller inkomsttransfereringar till dem själva, kan majoriteter inom FN ordnas för olika socialistiskt orienterade planer. FN:s Agenda 21 och dess ”2030 Agenda for Sustainable Development” visar förkärleken till planekonomi och kollektivistiskt tänkande. FN är därför i en process att förvandlas till ett direkt hot mot självständiga och frihetligt sinnade demokratiska stater.

För att skapa majoriteter i Generalförsamlingen kommer, i takt med ökningen av FN:s makt och inflytande, radikala förslag som innebär inkomsttransferering att godkännas liksom ökade möjligheter och hjälp för befolkningen i utvecklingsländer att invandra till de utvecklade länderna. Det senare kommer att direkt strida mot den libertarianska invandringspolitik, som förordas ovan. Beträffande internationell inkomsttransferering strider sådana krav på västerländska stater direkt mot den libertarianska principen att individerna själva bestämmer den hjälp de vill ge människor i u-länder. Det är inte ett beslut för stater. Den libertarianska politiken ska istället vara att Sverige avslutar sin u-hjälp, vilket jag tidigare behandlat.7 Genom de skattesänkningar som bland annat sådana besparingar leder till, ökar individernas möjligheter att bidra.

Med tanke på den kommande utvecklingen, samt att majoriteten av medlemmarna är politiskt frånstötande, finns skäl att snarast lämna FN.8 De demokratiska staterna kan vid behov istället bilda ett Demokratiernas Förenta Nationer9, där bara demokratiska stater får bli medlemmar.

 

Dan Ahlmark

 

Källhänvisningar
[1] Vakna upp! Dags att Dö!Sektion 3 – Svensk invandringspolitik
[2] Exakt 24Bluffen alla människors lika värde
[3] Nya DagbladetEn komponent i libertariansk invandringspolitik
[4] KlimatupplysningenVarför en forskare förkastar klimatprognoserna (Se även: Forskningen och politiken)
[5] Vakna upp! Dags att Dö!Avsnitt 9.C
[6] Nya DagbladetFN har alltför många motbjudande medlemsstater
[7] Nya TiderVarför den svenska u-hjälpen bör elimineras
[8] Nya TiderFN: ett hot mot nationalstater i Väst
[9] Nya DagbladetDemokratiernas Förenta Nationerna

 

Dan Ahlmark är ekonomie licentiat samt jur.- och fil. kand. examina vid Stockholms Universitet.

Efter arbete i industrin och konsultföretag i Sverige och utlandet samt forskning vid Ekonomiska forskningsinstitutet vid Handelshögskolan startade han ett konsultföretag 1980 med inriktning på affärsutveckling och konkurrensstrategi.

2017 gav han ut boken “Vakna upp! Dags att dö! – Libertarianism och den Civila VälfärdsStaten”.

 


Liknande artiklar:

Eftersom du läser det här…

Nya Dagbladet är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning. Vi ägs inte av några mediekoncerner eller utländska riskkapitalbolag. Vi styrs inte av industriintressen eller någon politisk korrekthet.

Men att driva fri oberoende media kostar. Med ditt stöd kan vi fortsätta att växa och bli en verkligt utmanande kraft till de gamla mediehusen.

Stöd oss via Swish på 072 722 01 72, PayPal eller via andra alternativ på denna länk.

Tack för ditt stöd!