Europol har begärt tillgång till övervakningsdata som skulle genereras genom lagförslaget Chat Control, avslöjar en nylig granskning. Detta, tillsammans med avslöjanden om lobbyistorganisationers inflytande över hur lagen ska utformas, väcker nu oro även inom EU-parlamentet som kräver svar från Sveriges kommissionär Ylva Johansson (S) gällande anklagelserna mot hennes lagförslag.
EU:s lagförslag Chat Control innebär att medborgare kommer att få sin kommunikation alltmer övervakad genom att operatörer måste genomsöka privata mejl och meddelanden för att gå runt kryptering – förment i jakt på barnpornografiskt material. Förslaget, som drivits fram av den svenska socialdemokraten Ylva Johansson, har fått exceptionellt stark kritik. Bland andra IT-experter jämför tillvägagångssättet med det forna östblockets totalitära övervakningsstaters, och pekar på att Chat Control överträffar dessa vad gäller ingrepp och närvaro i medborgarnas privatliv.
Under förra veckan publicerade ett antal europeiska medier granskningar av hur förslaget tagits fram och även lobbats för. Bland annat har man läst protokollet från ett toppmöte mellan EU-kommissionen EU:s polismyndighet Europol. Där framkommer det att Europol begärt ofiltrerad tillgång till de uppgifter som tillgängliggörs genom den utökade övervakningen av kommunikationen, och att inga gränser heller sätts för hur dessa uppgifter sedan kan användas.
“Alla uppgifter är användbara och bör överlämnas till brottsbekämpande myndigheter, det bör inte finnas någon filtrering av [EU-]centrumet eftersom även en oskyldig bild kan innehålla information som vid något tillfälle kan vara användbar för brottsbekämpning“, går att läsa i protokollet gällande toppmötet, som publicerades av Balkan Insight.
Europol föreslår enligt granskningen att övervakningen även ska utvidgas till att omfatta andra brott än barnpornografi.
Lobbyistorganisationer får delta i utformningen av lagen
I granskningen framkommer också att flera lobbyistorganisationer, bland annat det av skådespelaren Ashton Kutcher grundade Thorn och WeProtect Global Alliance, har fått ett stort inflytande över hur förslaget utformats, samt även hur det ska visas upp för allmänheten. Thorn säljer AI-verktyg som gör det just möjligt att övervaka kommunikation på den nivå förslaget efterfrågar och exempelvis har amerikanska inrikessäkerhetsdepartementet köpt programvaran för 4,3 miljoner dollar, noterar Europaportalen.
Fernando Ruiz Perez, tidigare högt uppsatt tjänsteman inom Europol, är också listad som styrelseledamot i Thorn. Enligt Europol slutade Perez som operativ chef på byrån Cybercrime Centre i april 2022 och ska under början av 2023 istället ha gått med i Thorns styrelse.
“För att bekämpa sexuella övergrepp mot barn i stor skala är ett nära samarbete med brottsbekämpande myndigheter som Europol oumbärligt“, svarade Thorn när man ombads kommentera saken.
Johansson krävs på svar
Granskningens avslöjanden har orsakat oro inom EU-parlamentets Committee on Civil Liberties, Justice and Home Affairs, som ansvarar för att utforma en ståndpunkt kring förslaget. Kommittén har skickat ett brev daterat 28 september till Ylva Johansson där man ger henne en vecka att svara på anklagelserna som granskningen tagit fram.
”Särskilt oroande är påståendena att de lösningar som anges i lagstiftningsförslaget för att bekämpa barnpornografi på nätet skulle vara en kopia av de lösningar som utformats av dessa grupper och därigenom bidra till att främja deras ekonomiska intressen”, skriver utskottsutföranden spanske socialdemokraten och tidigare justitieministern Juan López Aguilar.
Chat Control (officiellt Europaparlamentets och rådets förordning om fastställande av regler för att förebygga och bekämpa sexuella övergrepp mot barn) är ett lagförslag på EU-nivå som går ut på att operatörer som tillhandahåller chatt- och meddelandetjänster också måste genomsöka all kommunikation efter barnpornografiskt material och överlämna fynden till polis.
Förslaget motiveras med att barn måste skyddas mer effektivt mot sexuella övergrepp även i digitala miljöer, men kritiker pekar på att förslaget är både ineffektivt och integritetskränkande eftersom det i praktiken innebär att medborgarnas privata mejl och meddelanden söks igenom i jakt på övergreppsmaterial.
Kritiker menar också att samma teknik i framtiden kan användas för att registrera politiskt oliktänkande eller människor som ger uttryck för vissa specifika åsikter. Förslaget har därför beskrivits som oförenligt med mänskliga rättigheter där paralleller framförallt har dragits till Kinas omfattande massövervakning av befolkningen.
Ladda ner Nya Dagbladets mobilapp!
