Utländska banker blir skyldiga att erbjuda betalkonton

Maktkoncentrationen hos storbankerna

publicerad 8 december 2022
- av Isac Boman
Riksdagens andra vice talman Julia Kronlid klubbade igenom regeringens förslag.

Under onsdagen röstade riksdagen ja till regeringens förslag om att även utländska banker med filialer i Sverige ska vara skyldiga att erbjuda sina kunder betalkonton med grundläggande funktioner.

Regeringen konstaterar att svenska banker enligt betaltjänstlagen redan är skyldiga att erbjuda kunderna detta – och att utländska banker som verkar inom Sveriges gränser ska omfattas av samma krav. Bakgrunden till förslaget är att det ”skett en strukturomvandling på den svenska bankmarknaden” – där bland annat storbanken Nordea flyttat sitt huvudkontor från Sverige till Finland.

Man pekar på att bankerna har en helt avgörande roll för människors möjlighet att vara delaktiga i samhället och att ”den som inte har tillgång till ett betalkonto med grundläggande funktioner hamnar i ett utanförskap som försvårar för anställning, köp eller hyra av bostad, betalningar, sparande, studier, konsumtion och kontakter med det allmänna”.

För att rätten till ett betalkonto ska fylla sin funktion behöver tillräckligt många banker erbjuda dessa tjänster”, skriver man.

Riksdagen antar regeringens förslag och ändringen i lagen om betaltjänster ska börja gälla vid årsskiftet.

Det kan också noteras att flera svenska dissidenter och systemkritiska journalister de senaste åren har fått sina konton nedstängda på godtyckliga grunder.

Förra hösten konstaterade Stockholms tingsrätt att Swedbank brutit mot just betaltjänstlagen när man stängde ner kontot tillhörande webbtidningen Fria Tiders grundare och chefredaktör Widar Nord, med hänvisning till ”bristande kundkännedom” – och att uppsägningen ”saknat grund” och ”varit obefogad”.

– Banker har länge använt penningtvättslagens krav på kundkännedom som ett svepskäl för att göra sig av med kunder de vill slippa av helt andra anledningar, exempelvis av politiska skäl. Den här domen är ett välkommet klargörande av att regelverket inte får missbrukas på det viset, kommenterade Nords advokat Carl Ridderstråle.

I somras berättade också webbtidningen Nordfronts chefredaktör Martin Saxlind att Handelsbanken beslutat att stänga ner hans och flera andra politiska aktivisters bankkonton.

Han fick plötsligt ett brev från banken som han varit kund hos i hela sitt liv, där de skrev att de skulle stänga ner alla hans privata konton, kort, swish samt BankID – och hänvisade till nio transaktioner på totalt cirka 10 000 kronor som man menade var suspekta – bland annat pengar som gått till en hjälpinsamling till civila i Ukraina. Trots att Saxlind förklarade transaktionerna blev hans banktjänster avstängda.

Vi har länge anat att bankerna alltmer kommer att ge sig på oppositionella även på individuell nivå och nu händer det väldigt övertydligt. Ingen av transaktionerna jag gjorde var direkt felaktig eller ens särskilt konstig”, noterar han och påpekar att det egentliga skälet till att han fick sitt bankkonto nedstängt av allt att döma var för att han var medlem i Nordiska motståndsrörelsen.

Ladda ner Nya Dagbladets mobilapp!