Fokus på jämställdhet, invandrare, enkla jobb och dyrare elektronik i höstbudgeten

publicerad 20 september 2016
Den Löfvén-ledda regeringen.

Under dagen presenterade regeringen sin nya budget för 2017. En ny jämställdhetsmyndighet lanseras och man väljer också att satsa pengar på enklare jobb i äldrevården, fler lärare samt ytterligare pengar till både bistånd och kvotflyktingar. Dessutom blir hemelektronik dyrare och fler får betala statlig inkomstskatt.

Vad gäller satsningen på enklare arbeten så vill regeringen se 20 000 nya undersköterskor för att förbättra äldreomsorgen, man vill också se fler enklare arbeten inom äldreomsorgen så att invandrare och långtidsarbetslösa får det lättare att komma ut i arbete, rapporterar SVT.

Myndigheten för ökad jämställdhet beräknas kosta 900 miljoner kronor under fyra år och antalet platser på lärarutbildningarna ska byggas ut med 3600 fram till 2021 och beräknas kosta 342 miljoner kronor.

Vidare återför regeringen 6,4 miljarder kronor till biståndet, eftersom kostnaderna för invandringen bedöms ha minskat något. Den minskning av biståndsbudgeten som tidigare diskuterats är alltså inte längre aktuell. Migrationsverket får i sin tur 1,7 respektive 1,2 miljarder extra under de två kommande åren för att snabbare kunna handlägga asylärenden, det satsas också pengar på åtgärder för att snabbare kunna få invandrarna i arbete, eftersom gruppen har en väldigt låg sysselsättningsgrad. Moms på reparationer kommer också sänkas, och även här hoppas regeringen att det ska hjälpa invandrarna till högre sysselsättning.

Några skattehöjningar blir
det också, bland annat blir brytpunkten för statlig skatt lägre, vilket leder till ytterligare 40 000 människor som får betala denna. Elektronik beskattas också hårdare och en spelkonsol eller tv-apparat kan bli så mycket som 320 kronor dyrare i vad som kallas för en kemikalieskatt som är baserad på föremålets vikt.

Regeringen har också avsatt tio så kallade välfärdsmiljarder till kommuner och landsting i syfte att stärka vården och omsorgen. Dessa pengar har enligt uppgifter från Sveriges Kommuner och Landsting redan använts för att täcka upp befintliga budgetunderskott.

De skatter som höjs direkt är inkomstskatten, alkoholskatten och bensinskatten. Dessutom höjs energiskatten på el och bank- och tidigare nämnda kemikalieskatt införs. Regeringen räknar med att med dessa höjningar och andra besparingar eller förändringar kunna få in ytterligare 6,4 miljarder kronor. Förslagen i budgeten kostar dock 23,6 miljarder, vilket innebär att regeringen kommer att få låna mer pengar för att förverkliga sina visioner.




Ladda ner Nya Dagbladets mobilapp!

Välkommen att diskutera! NyD vill uppmuntra till en saklig och kvalitativ debatt vilken genomsyras av god ton och respekt för andra åsikter. Du är själv juridisk ansvarig för vad du skriver. Läs våra fullständiga kommentarsregler här.