Borgerliga partier har en lång historia av att förespråka en storskalig arbetskraftsinvandring enligt den gamla modellen för att hålla nere löner och urholka arbetsvillkor. Under regeringen Reinfeldt 2006-2014 blev dock Moderaterna ett parti som tydligt och mer öppet började arbeta för att gränserna till Sverige skulle öppnas på vid gavel.
Reinfeldt själv hånade kritiker av sin politik och är i efterhand särskilt ihågkommen för sin vädjan om att det svenska folket skulle ”öppna sina hjärtan” för migrationsströmmar från tredje världen. Särskilt hårt gick han åt Sverigedemokraterna – som då var det enda riksdagsparti som yttrade någon typ av kritik mot den gränslösa politiken.
Idag är tongångarna annorlunda. Moderaterna sitter i en borgerlig regering med Sverigedemokraterna som stödparti, och nu ger man uttryck för att man insett problemet med massinvandringspolitiken, som man själva klubbade igenom, i form av eskalerande gängkriminalitet och utbredd otrygghet. Det ska dock bli “ordning och reda” igen, påstår man.
Ordningen ska dock inte uppnås genom att kriminella element och klaner som under decennier importerats till Sverige skickas tillbaka till sina hemländer eller för den delen att migrationsströmmarna från tredje världen stryps och vänds i motsatt riktning. Nej, den ska istället uppnås genom att Sverige ska utvecklas till ett kontroll- och övervakningssamhälle efter klassisk totalitär modell.
Problem – reaktion – lösning.
Moderaterna och deras allierade vill nu att hela den svenska befolkningen ska massövervakas för att lösa de problem som man själva är medskyldiga till att skapa.
Fler kameror, fler drönare som ska flyga och filma stadskärnor dygnet runt – och mer AI-baserad ansiktsigenkänningsteknik som fram tills nyligen framstod som någonting hämtat ur en orwellsk dystopi.
Svenska medborgare förväntas helt enkelt finna sig i att varje steg de tar registreras och kartläggs – och politiker konstaterar att de dessvärre också finner sig i det eftersom de är rädda.
– Jag känner inte att folk är oroliga för att de blir filmade, däremot är folk oroliga för att få sitt hus sprängt i bitar eller bli skjutna när de går och handlar, sammanfattar Liberalernas riksdagsledamot Martin Melin situationen, som med all önskvärd tydlighet belyser att regeringen inte räknar in den totalitära problematiken.
Sverige behöver en omfattande, långsiktig och allvarligt menad återvandringspolitik
Även om särskilt Vänsterpartiet och Miljöpartiet framfört mild kritik mot vissa av massövervakningsåtgärderna framhärdar man i att förespråka en fortsatt gränslös migrationspolitik och fyller därmed på problemet. Lyssnar man på dessa partier är det “positivt” att Sverige även fortsättningsvis importerar vad som motsvarar en mellanstor svensk stad varje år från främmande länder på andra sidan jorden.
Lösningen från deras håll består framförallt i otaliga ”satsningar” som mest tycks gå ut på att pumpa in skattemiljard efter skattemiljard i ghettoiserade problemområden som förutsägbart uppstått av den politik man bedrivit.
Inget av regnbågspartierna visar något uppriktigt intresse av lösningar som kan vända utvecklingen i grunden. Det är en verklighet som alla tänkande medborgare först behöver acceptera för att verklig förändring faktiskt ska bli möjlig.
Sverige behöver en omfattande, långsiktig och allvarligt menad återvandringspolitik och dra ett sträck för det mångkulturella samhällsexperimentet.
Inga andra lösningar kommer att fungera.
Markus Andersson
Ladda ner Nya Dagbladets mobilapp!
