MORGONDAGENS DAGSTIDNING – onsdag 19 mars 2025

onsdag 19 mars 2025

Anorexi och bulimi – vår tids folksjukdomar

Osunda förhållningssätt till självbild och hälsa kan ge upphov till ätstörningar. Lär dig om hur du känner igen de vanligaste varningssignalerna.

publicerad 10 juni 2019

Det är välkänt att stress och annat som ger hormonsvängningar tillfälligt kan orsaka överätande, men för stora grupper blir dessa ätstörningar kroniska.

Ätstörningarna anorexi och bulimi tillhör de mer bekanta av ett antal, mer eller mindre psykologiskt betingade, ätstörningar med olika diagnoser som anorexia nervosa, atypisk anorexia nervosa, bulimia nervosa, atypisk bulimia nervosa, överätande och kräkning. Dessa orsakas ofta av osunda förhållningssätt till smalhetsideal, självbild, kost och hälsa.

Varningssignaler att vara uppmärksam på kan till exempel vara en obefogad rädsla för att gå upp i vikt med ständig viktkontroll (strikt diet, framkallande av kräkning, överdriven träning eller intag av laxermedel). Andra symptom kan vara att inte ens vilja äta en liten mängd mat trots hunger eller utebliven menstruation.

Dessa ätstörningar behandlas vanligen med den drabbades samtycke, men ibland kan sjukhusinläggning med intravenös tvångsmatning behöva tillgripas. Eftersom tillstånden har en signifikant inverkan på psyket, är återhämtning ofta svår även med adekvat vård.

Statistik om anorexi och bulimi

  • Närmare 50 procent som har ätstörningar lider av depression.
  • Endast 1 av 10 personer som lider av ätstörningar får kvalificerad behandling.
  • Dödligheten bland patienter med anorexi och bulimi rankas högst jämfört med alla andra psykiska sjukdomar.
  • Anorexi är den tredje vanligaste kroniska sjukdomen bland ungdomar.
  • 95 procent av de tillfrågade säger att de utvecklat bulimi och anorexi vid en ålder av mellan 12-25 år.
  • 25 procent av flickor i åldrarna 16-22 använder överätande och kräkning (bulimi) som ett sätt att kontrollera sin vikt.
  • Dödligheten i samband med anorexia nervosa är 12 gånger högre än alla andra orsaker till dödsfall hos kvinnor i åldrarna 15-24 år.
  • Enligt senare studier är 10-15 procent med anorexi och bulimi män. Dessa är mindre benägna att söka hjälp och få behandling då de ser ätstörningar som en ”kvinnlig” sjukdom. Bland homosexuella män lider 14 procent av bulimi och mer än 20 procent har anorexi.
  • 95 procent av alla dieter och kostbegränsningar ger inte bestående förbättringar. 35 procent går in i en patologisk kostbegränsning och 20-25 procent drabbas av matberoende.
  • Cirka 50 procent som har bulimi och anorexi är modeller.

 

Även om ätstörningar har den högsta dödligheten jämfört med andra psykiska störningar, är det ganska svårt att bedöma orsakssamband eftersom anorexi och bulimi orsakar komplikationer som hjärtsvikt, organsvikt, diabetes etcetera och ofta leder till självmord.

Enligt studier utförda av American Journal of Psychiatry är den totala dödligheten för anorexia nervosa 4 procent och för bulimia nervosa 3,9 procent. För andra ätstörningar sammantaget 5,2 procent.

Vilka kroppsideal styr ditt liv?

Tänker du att du måste gå ner i vikt för att bli vackrare, gladare, sexigare, säkrare eller tror du att du inte duger?

En erfaren person som själv har övervunnit anorexi och bulimi rekommenderar som bot på ätstörningar att man lär sig identifiera och hantera sin livsstress och lägger mer fokus på konstruktiva intressen och aktiviteter. Även om läkare säger att det är ett psykologiskt problem som du inte kan övervinna ensam, så betänk att du själv egentligen är den enda person som faktiskt kan förändra ditt liv.

 

Anna

 

Översättning: Per Johansson

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Glutenintolerans vanligare i sydvästra Skåne

publicerad 12 mars 2025
– av Sofie Persson
Forskare ska samla in satellitdata för att se om det exempelvis odlas vete kring högdiagnostiserade platser i Skåne.

Det är flest skåningar i sydvästra Skåne som drabbas av celiaki, eller glutenintolerans, visar forskning från Lunds universitet. Nu vill forskare undersöka fler faktorer kring sambandet mellan miljöfaktorer och förekomsten av diagnosen bland skåningar.

För att kunna utveckla celiaki krävs en särskild riskgen som heter HLA-DQ2/8, något som ungefär hälften av befolkningen bär på. Det finns också en hel del studier som visar att det kan finnas samband mellan kost och miljöfaktorer, även om man ännu inte kunnat fastslå något konkret. Forskare vid Lunds universitet ska nu undersöka ett eventuellt spår kring diagnosen och det ligger med fokus på Skåne.

I tidigare forskning vid universitetet, som publicerades förra året, tittade man närmare på 3218 patienter boende i Skåne som diagnosticerats med celiaki 2010-2022. Av dessa var 52,2 procent barn och 63,3 procent var flickor/kvinnor. I studien noterade man dock att antalet nydiagnostiserade skånska celiakipatienter sjönk under studiens period, där det framförallt sjönk bland kvinnor och flickor.

Det var alltså i de grupper som har högst risk för att få celiaki – kvinnor och barn – som sjukdomen minskat mest. Denna utplaning har vi inte sett någon annanstans i världen, säger forskaren Jesper Lexner i ett pressmeddelande.

I studien visade det sig också att barnen fick sjukdomen senare i livet, vilket också är en förändring. Tidigare var det vanligare att 0-4-åringar fick diagnosen, men nu var det vanligare bland femåringar.

Vanligast i mindre städer

Det forskarna nu vill undersöka är hur miljöfaktorer kan påverka diagnosen. I studien från förra året visade det sig nämligen att det var större andel personer i mindre samhällen och småstäder som fick celiaki jämfört med personer på landsbygden eller i större samhällen och städer.

Forskarna såg att det var vanligast med celiaki i sydvästra Skåne jämfört med det övriga länet. Främst var det boende i Svedala kommun som fick diagnosen, samtidigt som den lägsta andelen fanns i Perstorp.

Planen är att samla in satellitdata som kan ge mer information kring exempelvis om de boende har mycket skog runt sig, om det finns industrier i närheten eller om det odlas vete.

Det ställe man bor på – påverkar det risken för att få celiaki? Om ja, vilka miljöfaktorer ser då ut att spela roll, säger Lexner.

Celiaki drabbar omkring en till två procent av alla svenskar, enligt Celiakiförbundet. Den kan bryta ut när som helst i livet, men det är vanligast att få diagnosen redan som barn.

Fakta: Celiaki

Det som ofta kallas glutenintolerans eller allergi är istället en autoimmun sjukdom där gluten, ett protein i vete, råg och korn, triggar en immunreaktion som skadar tunntarmens slemhinna. Detta leder till näringsbrist, magbesvär, trötthet och i vissa fall allvarliga komplikationer om sjukdomen inte behandlas. Den enda behandlingen är en strikt glutenfri kost livet ut.

Källa: Celiakiförbundet

Psykiska ohälsan fortsätter öka i skolan – lågpresterande elever mår sämst

Välfärdskollapsen

publicerad 7 mars 2025
– av Redaktionen

Den psykiska ohälsan bland unga har ökat lavinartat de senaste decennierna – allra sämst mår de elever som inte klarar av skolans uppsatta kunskapsmål.

En omfattande studie visar att det finns tydliga samband mellan psykiatriska diagnoser som ångest, depression och undermåliga skolresultat.

Forskare vid Umeå universitet har följt över tre miljoner elever mellan 1990 och 2018 och konstaterar att resultaten visar att ”skolprestation och psykisk ohälsa blivit alltmer sammanlänkade”.

Psykiatriska diagnoser har ökat i hela ungdomsgruppen, men utvecklingen har varit som mest dramatisk bland lågpresterande elever. Dödligheten till följd av självmord och missbruk har också ökat i denna grupp, medan den varit stabil för andra ungdomar”, skriver universitet.

– Ökningen gäller både på kort och lång sikt. Vi studerar eleverna när de går i årskurs 9 men följer dem också i flera år efter att de gått ut grundskolan. Den ökade ohälsan är påtaglig även upp i 20-årsåldern, förklarar docent Björn Högberg som medverkat i studien.

Man ser att psykisk ohälsa bland unga har ökat sedan 90-talet – och att svensk skola genomgått flera reformer och förändringar under denna period. Förändringar som bland annat lett till att allt fler elever misslyckas med att komma in på gymnasiet eller slutföra sin gymnasieutbildning.

Ökad risk för självmord

Genom att följa alla elever som gick ut årskurs 9 i Sverige mellan 1990 och 2018 kan man se hur korrelationen mellan skolmisslyckanden och psykiatriska diagnoser blivit allt starkare över tid.

– Såvitt vi känner till har inga motsvarande studier gjorts i något annat land, så vi vet inte om utvecklingen är unik för Sverige. Vad som dock är känt sedan tidigare är att självrapporterad psykisk ohälsa liksom dödlighet i överdoser bland unga över lag har ökat mer i Sverige än i de flesta andra europeiska länder, förklarar Högberg.

Utvecklingen beskrivs som oroande och man menar att den som presterar dåligt i skolan löper en ”betydligt högre risk att drabbas av allvarliga psykiatriska tillstånd” än övriga i framtiden och att det också finns en ökad risk för suicid och missbruk.

– Ett annat sätt att uttrycka det är att ojämlikheten i psykisk hälsa har ökat, och att detta framför allt har drivits av flickor och unga med svensk bakgrund. Trenderna för elever med utländsk bakgrund är dock svårtolkade då de vanligaste ursprungsländerna bland eleverna varierar över perioden, fortsätter docenten.

”Omfattande behov av stöd”

Forskarna menar att det är nödvändigt att noga analysera vilka konsekvenser de olika skolreformerna faktiskt har haft på ungdomarnas psykiska hälsa och arbeta aktivt för att minska antalet skomisslyckanden.

Man betonar att man ännu så länge bara kan säga med säkerhet att det finns ett samband mellan överrisk för psykisk ohälsa och svaga skolresultat – man inte hur de olika faktorerna påverkar.

– För närvarande kan vi inte uttala oss om orsakssambandet men vi planerar att titta närmare på det framöver. Oavsett så handlar det om en mycket utsatt grupp med omfattande behov av stöd, behov som tyvärr inte verkar tillgodoses i tillräcklig utsträckning idag, avslutar Björn Högberg.

P-piller kan fördubbla risk för hjärtinfarkt

publicerad 1 mars 2025
– av Sofie Persson

Användning av p-piller kan fördubbla risken för hjärtinfarkt och stroke, enligt en studie från Nordsjællands Hospital i Danmark. Forskarna betonar dock att den absoluta risken är låg och påminner om att det finns alternativa preventivmedel.

Tidigare forskning har visat att hormonella preventivmedel med östrogen ökar risken för blodproppar i skelett och lungor. Däremot har sambandet mellan p-piller och risken för hjärt- och kärlsjukdomar studerats i mindre utsträckning.

Studien, publicerad i BMJ, bygger på data från 2,2 miljoner danska kvinnor mellan 1996 och 2021. Forskarna analyserade vilka som drabbats av blodproppar i hjärnan och hjärtat och undersökte samband med p-pilleranvändning.

Resultaten visar att risken var högst för kvinnor som använde p-piller, p-ring eller p-plåster, vilka innehåller både östrogen och gestagen. Även användning av enbart gestagenpiller ökade risken, men i lägre grad, med 50 procent.

I siffror visar vår studie att om 100 000 kvinnor tar p-piller under ett år skulle 21 fler utveckla blodproppar i hjärnan och 10 fler i hjärtat, jämfört med om de inte tog p-piller, säger forskningsledaren Amani Meaidi till norska statskanalen NRK.

Vården bör ta hänsyn

Forskarna betonar att risken för hjärtinfarkt och stroke före klimakteriet är mycket låg. Även om risken fördubblas är det fortfarande en sällsynt biverkning. Samtidigt anser de att vården bör ta hänsyn till detta vid förskrivning av preventivmedel.

Hormonspiral utmärkte sig samtidigt i studien genom att inte visa någon ökad risk för hjärtinfarkt eller stroke. Forskarna tror att detta kan bero på den låga hormonhalten, men andra faktorer kan också spela in.

Det är viktigt att vi som läkare och forskare fortsätter att vara nyfikna på biverkningarna av hormonella preventivmedel, så att vi kan hjälpa kvinnor att välja det säkraste, säger Meaidi.

Tidigare studier har visat att p-piller även kan öka risken för depression.

Beroendeframkallande mobiltelefoner skapar ohälsa hos unga

publicerad 24 februari 2025
– av Sofie Persson
Många unga upplever att de har ett destruktivt skärmberoende.

Unga upplever att de blir alltmer beroende av sina mobiltelefoner. Särskilt unga kvinnor känner generellt mer stress kopplad till sina mobiler, visar en studie från Göteborgs universitet.

Studien, publicerad i Nordicom Review, bygger på en nationell enkätundersökning om mobilanvändning samt fokusgruppsintervjuer med unga vuxna mellan 20 och 35 år. Resultaten visar att många upplever en moralisk stress i relation till sin mobil.

Vi ser att unga människor i Sverige i hög grad känner att de inte använder sina smartphones på det sätt de skulle vilja. De upplever sig beroende av sin telefon på ett sätt som ger upphov till negativa känslor, säger professor André Jansson vid Göteborgs universitet, som projektlett studien, i ett pressmeddelande.

Unga kvinnor upplever mer stress relaterad till mobilanvändning än unga män. De känner oftare ett starkare beroende och upplever mindre kontroll över sin användning.

De känner oftare att de slösar tid på sina telefoner och att det påverkar deras förmåga att fokusera på andra, enligt dem själva, viktigare aspekter av livet, säger professor Karin Fast vid Göteborgs universitet, som lett fokusgruppsstudien.

Svårt med självreflektion

Studien visar att människor oftare ser andra som mer sårbara för mobiltelefonens negativa effekter än sig själva.

Att distansera sig från beteenden som upplevs som problematiska är ett välkänt fenomen inom forskningen. Människor vill gärna se sig själva som bättre än andra på att hantera de negativa effekterna av medier, säger Jansson och fortsätter:

Samtidigt ser vi att unga vuxna generellt sett är mer medvetna om de problem som smartphones kan orsaka, också för egen del, jämfört med äldre.

Share via
Missa inte en nyhet igen!

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev idag!

Ta del av ocensurerade nyheter – fria från industriintressen och politisk korrekthet från Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning – varje vecka.

Send this to a friend