Detta är en opinionstext. Artikelförfattaren svarar för de åsikter som uttrycks i artikeln.
I dessa dagar är det aktuellt med anorexia och idrottsanorexia. Jag vet vad jag talar om, då jag fick delar av mitt liv blev förstört av idrottsanorexia. Jag var en lovande ishockeymålvakt. Jag vägde normala 80 kg, men trodde att om jag gick ner i vikt, skulle jag bli ännu bättre.
Sommaren när jag var 17 år började jag med något som liknade fasta. Jag slutade att äta. Jag drack vatten och tonic water. Jag sprang en mil om dagen och avslutade med heta bad. Jag sommarjobbade på Stockholms stadshus som guide. Jag fick äta halstabletter för min andedräkt var rutten av fastandet. På lunchen drack jag kaffe. På slutet av sommaren hade jag pressat ner mig till 62 kg. När isträningen började orkade jag knappt lyfta klubban.
Jag fick göra uppehåll med ishockeyn. Men jag gjorde allt för att behålla min vikt. Senare kom jag in på Lärarhögskolan i Uppsala. Det myckna resandet, för det fanns inga bostäder i Uppsala, tog ut sin rätt. Jag var dödstrött och tom i huvudet. Jag fick lämna Lärarhögskolan och ge upp min dröm om att bli klasslärare.
I samma veva började jag äta ordentligt.
Jag blev bättre och kunde återuppta studierna på Stockholms universitet. Jag kom tillbaka till hockeyn på en lägre nivå. Men jag orkade igen. Jag hade lärt mig min läxa. Barn blir mobbade idag för en marginell övervikt. Liksom jag, tror yngre att de ska bli bättre idrottare med en rejäl viktminskning. Vad föräldrar måste beakta är, om deras barn nästan slutar att äta. Undviker fett och helt plötsligt blir strikta vegetarianer.
Annons:
Man måste ge akt på alla förändringar av matvanorna. Om det hela blir långvarigt måste man söka professionell hjälp. En hastig viktminskning är ett varningstecken. Även trötthet och håglöshet. Man måste acceptera sina barn som de här. Fetma i yngre år brukar plana ut i puberteten. Man ska absolut inte utsätta sina barn för strikta bantningskurer. Även om mängden skräpmat bör begränsas. Man kan se korv, hamburgare och chips som ett slags lördagsgodis, en gång i veckan!
Så ge akt på era barns matvanor, så de slipper uppleva mitt bittra öde. En lovande målvakt och lärare blev ett trött, håglöst vrak!
Per-Arne Almgren Bankekonom och f.d. hockeymålvakt
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Spionage bedrivs inte bara av fientliga stater. Även Sveriges allierade har egna intressen att skydda – och Natomedlemskapet kan ha gjort svenska uppgifter mer tillgängliga, skriver Martin Kjellstrand.
Publicerad augusti 19, 2026
Montage: NyD. Foto: Chloe Johnson och CPO Valérie Guyoton (FRA/N), JFC Lisbon PAA/CC BY-NC-SA 2.0
Detta är en opinionstext. Artikelförfattaren svarar för de åsikter som uttrycks i artikeln.
Nu när vi är medlemmar i Nato har det blivit ännu enklare att spionera på oss, och dessutom avslöjar vi själva mer information till andra Nato-länder. Det kan visa sig vara farligare för oss än något annat hot.
Många länder bedriver spionage i Sverige. Bland annat även de stater som vi vanligtvis betraktar som vänner.
— Det finns inga riktiga vänner – det finns bara intressen, sade den tidigare Säpo-chefen Anders Thornberg en gång.
Norge är medlem i Nine Eyes-alliansen och förser USA med avgörande underrättelser. Det är inte utan anledning som Norge kallas ”Pentagons ögon och öron i norr”.
Annons:
På senare tiden har Norges regering utökat Politiets sikkerhetstjeneste (PST) och polisens befogenheter, vilket har gett dem rätt att lagra öppna nätdata i fem år och lagstadgad tillgång till IP-trafikdata i förebyggande syfte.
Tidigare har det framkommit att Norge använt NSA:s teknik för potentiellt olaglig spionverksamhet. En bas vid namn VICTORY GARDEN, norr om Oslo, samlade i hemlighet in uppgifter om telefonsamtal och e-postmeddelanden mellan laglydiga norrmän och deras vänner, familjer eller kollegor i utlandet. Allt detta väcker oro.
Det råder inget tvivel om att Norge spionerar på sina grannländer, i synnerhet på Sverige, och att denna information överlämnas vidare till USA. Så har det alltid varit, både när Sverige var neutralt och nu när vi blivit ännu mer tillgängliga för andra underrättelsetjänster inom Nato.
Martin Kjellstrand, Stockholm
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Detta är en opinionstext. Artikelförfattaren svarar för de åsikter som uttrycks i artikeln.
Att vara människa betyder inte att alla har samma gemensamma intressen. Det finns skillnad i förstånd, ålder, duglighet med mera. En treåring har inte samma intressen som exempelvis en tonåring. Demagoger och psykopater har inte samma intressen som de medborgare som vill utveckla samhället i en sann, ärlig och kärleksfull anda.
Självutveckling är förståelse och insikt om att livet handlar om frihet, enhet och livets ljusa krafter. Dessa krafter står till vårt förfogande. Men det är vårt, mänsklighetens, gemensamma ansvar att finna lösningen för att ta tillvara dessa krafter. Kultur borde bygga på skönhetens grund och med idéer som fyller människor med glädje, skaparkraft och framtidstro även om samhällsutvecklingen skakas av svåra prövningar.
Det är lätt att människor hamnar fel när deras kreativitet och skaparförmåga inte lyfts fram. Det är känslor som gör barn, ungdomar och vuxna olyckliga, besvikna, missnöjda, hjälplösa, ensamma, övergivna och får dem att hamna i människoförakt med mera. Vuxna, ungdomar och barn som får lära sig hithörande läxor skulle få möjlighet till ett annorlunda liv.
Vi kan fundera över om våra handlingsmönster, vårt sätt att leva, är det bästa vi kan göra. Jag har funderat över om universum har utvecklat människan och vår planet i miljontals år för att vi ska skapa konflikter, förstöra miljön och livet i vårt eget hem. Det tror inte jag.
Annons:
Det finns ett talesätt som säger: ”Livet blir vad du gör det till.” Till viss del stämmer det. Men vi får inte glömma att mänskligheten är ett kollektiv och i det kollektivet finns det människor som tar sig rätten att bruka makt över andra. Exempelvis styra utvecklingen så att övriga befolkningen får svårt att framföra sina tankegångar, åsikter och upplevda problem. Sådan envägskommunikation leder förr eller senare till kulturens förfall. Kulturens hållbarhet beror på vilken livsuppfattning som majoriteten av medborgarna accepterar och röstar fram.
I Sverige röstas det fram politiska partier och politiker utan att väljarna vet vad de har för planer. Vi såg hur ett fåtal människor behandlade flertalet när den så kallade covid-19-pandemin var på tapeten. Ett fåtal personer i så kallad auktoritär ställning tvingade människor att vaccinera sig genom att hota anställda med att förlora sin anställning om de vägrade. Vem är det som har bestämt att ett fåtal människor ska bestämma över flertalet? Vad har politiker, EU-beslut, forskare och andra så kallade auktoriteter för rätt att beröva flertalet sin frihet?
Något att tänka på nu när fåtalet lanserar och sprider oro kring hantaviruset med uppmaning om att flertalet måste vaccinera sig. De som styr staten har som uppgift att ansvara för människors frihet, inte vilseleda genom hot och osanning. Konsekvensen av hot och osanning har vi sett.
”Allt som behövs för att det onda ska triumfera är att goda människor ingenting gör”, Edmund Burke.
Krister Lind
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Eutanasi presenteras som frihet och självbestämmande – men döljer statens rätt att ta våra medborgares liv. Spanska statens avlivande av en 25-årig kvinna i mars 2026 är en varning vi inte får ignorera, skriver Markus Andersson.
Detta är en opinionstext. Artikelförfattaren svarar för de åsikter som uttrycks i artikeln.
Den 26 mars år 2026 klockan 6 på kvällen avlivade spanska staten en 25-årig kvinna, Noelia Castillo Ramos. Hennes organ skördades omgående till vad som ansågs var mer behövande personer. Hennes föräldrar var fattiga och skiljde sig. Noelia hamnade på ett statligt hem för ungdomar. Där blev hon gruppvåldtagen och trakasserad upprepade gånger. Förövarna gick fria. Hon försökte ta sitt liv genom att hoppa från ett hus, men hon överlevde och blev delvis förlamad. Hon hamnade i svår depression och som så många andra deprimerade ville hon dö.
Författaren Albert Camus skrev att varje normal människa har någon gång i livet funderat på självmord. Väldigt många människor, särskilt unga människor hamnar i depressioner i vår tid. Det är inte konstigt med all den förvirrade och manipulativa desinformation de utsätts för av omgivningen. Noelias situation var ovanligt svår, och särskilt för en ung människa kan det vara svårt att se att även den mest hopplösa situation kan vända och livet kan trots allt – hemskt nog – bli värt att leva igen.
Men det kan ta tid, många gånger åratal, ibland decennier. Den svenska författaren Pär Lagerqvist beskrev ungdomen som den absolut värsta tiden i sitt liv. Utan ett vidare perspektiv och en längre livserfarenhet kan livet vara svårt i sig, även utan påtagliga trauman. Men att påstå att det kan vara bra att avsluta sitt eget liv, för att slippa problem och lidande innebär en premiss: att livet i sig inte har något inneboende värde. Livet blir villkorat av yttre faktorer och omständigheter, som värderas subjektivt. Detta öppnar dörren för en farlig relativisering – de skäl som skulle kunna rättfärdiga assisterat självmord kan i förlängningen även innebära andra former av rättfärdigande för att släcka ett människoliv. I slutänden blir de "tillräckliga orsakerna" för att legitimera döden godtyckliga: fattigdom, handikapp, arbets- och bostadslöshet, o.s.v. Den kanadensiska staten har redan avlivat 100 000 människor på sådana godtyckliga grunder.
I slutänden blir de "tillräckliga orsakerna" för att legitimera döden godtyckliga: fattigdom, handikapp, arbets- och bostadslöshet.
Eutanasi säljs i våra dagar in som något frihetligt. "Du har rätt att dö, det är din kropp, du bestämmer själv när du ska dö." Som om detta inte redan var en grundläggande mänsklig rättighet! Det vädjar till människors vilja till autonomi. Men det är bedrägligt. Som om jag inte visste att jag har rätt att ta mitt liv. Det är rent Orwellskt nyspråk att påstå att jag inte har rätt att ta mitt liv men staten har det, och kan i sin altruism hjälpa mig om jag vill dö. Den svenske författaren August Strindberg hade alltid gift hemma, så att han på ett enkelt vis skulle kunna avsluta sina dagar om han så önskade. Detta är något helt annat än att säga att staten har rätt att ta ditt liv.
Annons:
Vi minns den hemska så kallade pandemin, då anhöriga inte fick träffa sina äldre på sjukhus. Det finns gott om uppgifter om vanvård, experimentella och tvivelaktiga behandlingsmetoder under de åren i global skala. Men de anhöriga kunde inget göra. Allt skedde bakom stängda dörrar. Det är knappast något som ingav förtroende för vården, och borde vara skäl nog att absolut inte tillåta att samma vårdapparat får befogenheter att ta våra medmänniskors liv.
Det är rent Orwellskt nyspråk att påstå att jag inte har rätt att ta mitt liv men staten har det, och kan i sin altruism hjälpa mig om jag vill dö.
Vad skulle då kunna hända bakom stängda dörrar? Tänk dig själv att du hamnar i en olycka, eller blir sjuk. Fullproppad med morfin och smärtstillande droger spelas det in en film där du säger att du inget hellre önskar än att få somna in. Detta tas som bevis på att du vill bli avlivad. Eller så är det en lätt sak att göra en video med hjälp av AI-teknik där du intygar att du inget hellre vill än att dö.
För guds skull! Detta är raka vägen till helvetet! Och den är som vanligt kantad av goda föresatser: ditt välmående, din frihet, din rätt att inte behöva lida och så vidare.
Basunera ut rätten att leva istället för att tala om rätten att dö. Men den här dödskulten har smugit sig på inom flera områden. Idag är det i det närmaste en "självklarhet" att man avlivar hunden om den anses lida. Detta har programmerats in i folks huvuden. Lider ditt husdjur så ska det avlivas. Precis som att lidande är något onaturligt främmande som inte är en naturlig men sorglig del av jordelivet. Nästa gång din vän klagar på återkommande migrän, ska vi då erbjuda vederbörande en dödsspruta så hen slipper lida?
Fler länder inför nu eutanasi. Ingen kan förneka att det är en agenda, och den agendan syftar inte till ditt bästa, utan till staternas rätt att avliva sina medborgare utifrån variabla kriterier. Om den inte redan finns där, så låt oss dra en tjock röd linje här, och säg ett villkorslöst nej till detta. Staten får under inga omständigheter ta livet av våra medborgare.
Markus Andersson
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Nationalencyklopedien påstår att Arktis is minskar med 13 procent per år – men siffran som sprids till landets skolor är en grov överdrift jämfört med vad NASA och NSIDC faktiskt rapporterar, skriver Anna Vinterhed.
Uppdaterad mars 11, 2026,
Publicerad mars 10, 2026
Detta är en opinionstext. Artikelförfattaren svarar för de åsikter som uttrycks i artikeln.
Enligt NE.se minskar isen i Arktis med 13 % per år. En dramatiskt skrämmande siffra som tyder på kommande översvämningar och katastrof för vår planet. Men problemet är att det inte stämmer. Det gör inte heller uppgifter från FN om klimathotet.
Att inte alla källor går att lita på inser de flesta. Men att erkända institutioner som FN och Nationalencyklopedin överdriver och för vidare uppenbart oriktiga uppgifter om klimatkris är nog inte alla medvetna om.
Under fliken klimat på NE.se hittar man en stor rubrik för avsnittet Världens klimat:
"Varje år minskar istäcket i Arktis med i genomsnitt 13%." påstår NE. Men enligt NSIDC/NOAA, NASA och Copernicus Marine Service-data, rapporteras trenden som cirka 12,5 procent per decennium för sommarisen i Arktis.
För vinterisen är siffrorna mindre alarmerande. Här rapporterar NOAA/NSIDC siffran enbart 2.5 % per årtionde. Delar man upp det på 10 år får man alltså en siffra 0,25 % per år, vilket är väldigt långt från vad NE.se uppger. Att is minskar med 0,25% per år är inte dramatiskt om man befinner sig, som vi, i slutet av en istid, men alltså mer sant än 13 % per år.
Skärmdump från ne.se innehållandes den missvisande uppgiften.
P1 Kalibers reportrar har i ett avsnitt från december 2024 granskat hur FN:s generalsekreterare Guterres överdriver klimathotet. I ett tal på Samoa kopplade han översvämningar, stormar och tvångsförflyttningar till klimatförändringar.
Kaliber pekar på att en stor tsunami som drabbade området 2009 var orsakad av en jordbävning – och att de dramatiska påståendena i talet inte stämmer med de faktiska omständigheterna. I talet från 2022 säger Guterres bland annat att antalet väder- och klimatrelaterade katastrofer ökat femfaldigt över de senaste 50 åren, vilket är fel.
I talet från 2022 säger Guterres bland annat att antalet väder- och klimatrelaterade katastrofer ökat femfaldigt över de senaste 50 åren, vilket är fel.
Men samtidigt har vissa röster på senare år visat tendens till en mer balanserad bild av klimathotet även i etablerade medier. Peter Alestig skrev i DN 2026-02-26 artikeln ”Ja – vissa av klimatlarmen var överdrivna”. Alestig nämner att vissa kraftiga apokalypsvarningar i debatten kan ha varit överdrivna i förhållande till vad vetenskapen faktiskt visar. Ett värsta tänkbart klimatscenario är oroande men inte nödvändigtvis det mest troliga.
Public service håller ändå i stort fast vid sin klimatalarmism i nyhetsrapportering ännu, även om SVT citerat den danske forskaren Bjørn Lomborg som sagt att ”mycket av samtalet kring global uppvärmning är oerhört överdrivet”. I sammanhanget diskuterades mäns och kvinnors uppfattning om klimatet.
Men NE.se ses av många som vetenskapligt förankrad med många experter, och har inte ändrat sin nätsida. På sidan som används av många skolor sprider man fortfarande en skrämselpropaganda om 13% per år, vilket ligger långt från övriga vetenskapliga faktabaser. Dags att revidera?
Anna Vinterhed
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
