MORGONDAGENS DAGSTIDNING – fredag 17 januari 2025

fredag 17 januari 2025

Fler unga behöver vård dygnet runt för ätstörningar

Pandemiöverdrifterna

publicerad 8 juli 2021
– av Sofie Persson
dygnetruntvård

Den psykiska ohälsan ökar bland barn och unga. Behovet av dygnetruntvårdplatser ökar på flera håll i Sverige. Som mest ser man en ökning av ätstörningsproblematik. – Vi behöver hitta bättre sätt att förebygga psykisk ohälsa hos barn.

Ansvariga vid barn- och ungdomspsykiatrin, BUP, menar att behovet av heldygnsvårdplatser har ökat för unga med psykisk ohälsa. Detta enligt en enkät gjord av skattefinansierande SR Ekot.

Många barn och ungdomar med allvarliga psykiska besvär som exempelvis ätstörningar, depressioner och självmordsförsök kan behöva dygnetruntvård på slutenvårdsavdelningar. Nu uppger över hälften av landets regioner att heldygnsvårdplatser ökat de senaste åren.

Enligt Sveriges Kommuner och Regioner har antalet besök till BUP ökat med 11 procent mellan 2017 och 2020.

Det är oroväckande att så många barn och unga upplever psykisk ohälsa, samtidigt är det positivt att de i behov av stöd i allt högre utsträckning också söker vård. Kapaciteten inom BUP ökar, men behoven av vård ökar ännu snabbare. Vi behöver hitta bättre sätt att både förebygga psykisk ohälsa hos barn och att göra det enklare att få en första kontakt med vården, sade Ing-Marie Wieselgren, projektchef för psykisk hälsa på Sveriges Kommuner och Regioner (SKR).

Många regioner säger också att behovet ökat markant just under coronakrisen och nästan alla menar att just barn och unga med ätstörningar blivit en grupp som allt oftare behöver dygnetruntvård.

Enligt SKR är det för tidigt att dra tydliga slutsatser om ”pandemins effekter på den psykiska hälsan” men menar att många ”indikatorer pekar mot att den psykiska ohälsan ökat under pandemin och även riskerar att leda till långsiktigt negativa konsekvenser”.

Hela 13 av 21 regioner medger att behovet av dygnetruntplatser ökat.

I exempelvis Värmland har man tidigare kunnat förlita sig på vårdplatser i andra regioner men nu har man bestämt sig för att öppna en egen slutenvårdsavdelning för barn och unga.

Bara för ett par år sedan fanns det platser att köpa och det löste sig, men på det senaste ett och ett halvt året har det varit allt svårare att köpa platser av andra BUP-kliniker och det beror ju på att de också har ett ökat tryck. Det senaste halvåret har det varit enormt svårt, säger Anki Nordmarker som är verksamhetschef för BUP i Värmland, till Ekot.

Även i Västra Götaland, som har flest heldygnsvårdplatser med 38 stycken, menar man att dessa inte räcker till.

Det är ju för att efterfrågan är så hög, och det handlar om att den psykiska ohälsan ökar generellt. Vi får lösa det med strikta medicinska bedömningar och överbeläggningar, säger Marie Carlsson, verksamhetschef för BUP i Göteborg, samt ordförande i BUP:s samordningsråd i Västra Götaland.

Sedan mitten av 1980-talet har andelen barn och unga som uppger att de har återkommande psykosomatiska symptom fördubblats, i dag uppger hälften av alla 15-åringar att de har den typen av besvär, enligt en rapport från Folkhälsomyndigheten.

 


Fakta: Hit kan du som ung vända dig om du mår dåligt

Bris – Barnens rätt i samhället

MIND – För psykisk ohälsa

Jourhavande präst

Ring alltid 112 om det är akut.

WHO: Covid-19 inte längre ”globalt hälsonödläge”

Pandemiöverdrifterna

publicerad 8 maj 2023
– av Sofie Persson
WHO:s generaldirektör Dr. Tedros Adhanom Ghebreyesus.

Världshälsoorganisationen meddelar att covid-19 inte längre är att klassa som ett ”globalt hälsonödläge”. Däremot varnar man för att detta inte betyder att det inte längre finns ett hot och att situationen kan komma att ändras.

Under torsdagen hade WHO:s expertkommitté för krissituationer sitt senaste sammanträde om coronaviruset, något man haft ett antal gånger sedan ”krisens” uppgång. Nu har den oberoende kommittén gett beskedet att covid-19 inte längre bör anses som ett internationellt hot mot människans hälsa.

WHO:s generaldirektör Dr. Tedros Adhanom Ghebreyesus förklarade att han tagit till sig rådet från kommittén och att man därför kommer att avskriva coronaviruset som ett globalt hälsonödläge.

Det är därför med stor förhoppning som jag förklarar covid-19 avslutad som en nödsituation på global hälsoskyddsnivå, säger han under en pressträff.

Redan i oktober 2020 bekräftade WHO att dödligheten för covid-19 låg på liknande nivåer som en vanlig säsongsinfluensa, det vill säga 0,14 procent, något som Nya Dagbladet rapporterade om. Trots det späddes oron på från organisationen och virusets status kunde fortsatt ses som ”hotfullt”.

I april i år gick även WHO ut med att dödligheten kring covid-19 minskat med 95 procent under 2023, något man också tagit hänsyn till när man valt att ta bort stämpeln om internationellt hot mot människans hälsa. Däremot är generaldirektören också snabb att påminna om att ”covid-19 inte är över som ett globalt hälsohot” och att han ”inte skulle tveka att sammankalla en ny kommitté” om viruset om det skulle behövas.

Detta virus är här för att stanna. Det värsta som ett land kan göra nu är att använda denna nyhet som en anledning att sänka garden.

Vidare menar Dr. Adhanom Ghebreyesus att covid-19 lämnat ”djupa ärr” ¨på världen och att allt lidande gett ”smärtsamma lektioner”, något man nu bör ha i åtanke för framtiden.

Dessa ärr måste fungera som en permanent påminnelse om att nya virus kan dyka upp med förödande konsekvenser, konstaterar generaldirektören.

Krav på ansiktsmask i finska skolor minskade inte spridning av covid-19

Pandemiöverdrifterna

publicerad 4 maj 2023
– av Sofie Persson
I Åbo krävde man att 10-åringar skulle ha mask i skolan.

Kraven på ansiktsmask för barn i skolan i Finland minskade inte spridningen av covid-19, visar ny finsk studie.

I Finland rekommenderades man likt i Sverige under en period att använda ansiktsmask i kollektivtrafiken när det var som mest resande. Däremot tog landet detta ett steg längre och rekommenderade också barn över tolv år att bära mask i skolan. Även om det var en rekommendation så implementerade vissa städer det som obligatoriskt och i vissa fall tvingades barn så unga som tio år att bära ansiktsmask i skolan.

I en ny studie från Institutet för hälsa och välfärd i Finland, som har publicerats i den vetenskapliga tidskriften BMC Public Health, har man tittat närmare på hur maskanvändningen påverkat förekomsten av covid-19 i olika finska städer där restriktionerna kring masker skiljt sig åt under hösten 2021.

Trots att det inte fanns någon klar uppfattning om hur effektiva ansiktsmasker är i skolmiljöer sågs maskkrav som en relativt enkel åtgärd för att kontrollera spridningen av viruset, säger Aapo Juutinen, den ledande författaren till studien, till Cosmos Magazine. Skolavstängningar hade redan genomförts under våren 2021, och många ansåg att det var avgörande att hålla skolorna öppna samtidigt som man vidtog lämpliga åtgärder för att garantera elevernas och personalens säkerhet.

Forskarna jämförde antal fall av sjukdomen under 14-dagarsperioder i fyra månaders tid och tittade på personer i åldrarna 7-9 år, 10-12 år och 30-49 år.  De yngre barnen användes som kontrollgrupp då de kunde representera samma skolor som de äldre barnen, men att de inte bar mask. De vuxna representerade barnens föräldrar.

Data hämtades från det nationella registret över smittsamma sjukdomar (NIDR). Städerna man undersökte var Åbo, Helsingfors och Tammerfors. Anledningen till att man valde just de städerna var på grund av att antalet covidfall låg på liknande nivåer innan man implementerade maskkrav. Det var enbart Åbo som hade maskkrav för barn från tio år och uppåt.

Av studien framkom att de obligatoriska maskkraven för barn i skolor inte påverkade antalet fall av covid-19. Bland annat hade Åbo vid denna tidpunkt bland de högsta antalen covid-19 bland barn i åldrarna tio till tolv år, trots maskkraven för barn.

Enligt vår analys har kravet på ansiktsmasker inte gett någon ytterligare effekt”, går att läsa i studien.

Däremot är det oklart hur noga maskkravet följdes av barnen i skolan. Det fanns heller inget krav på specifika masker, även om Juutinen menar att kirurgiska masker var vanligast vid den här tiden. Han menar dock att studien hjälper till att förstå hur covidrestriktioner fungerar i skolan.

Vi kommer att fortsätta vår forskning eftersom det fortfarande finns mycket att lära om covid-19 och jag hoppas att vårt arbete stödjer evidens- och vetenskapsbaserat beslutsfattande, säger Juutinen.

Brittiska statistiken: Få dog av covid som enda dödsorsak

Pandemiöverdrifterna

publicerad 17 mars 2023
– av Sofie Persson
Propaganda från Storbritanniens folkhälsomyndighet i januari 2021 i Sheffield.

Mellan 30 januari 2020 och 31 december 2021 uppges 177 397 britter ha avlidit med covid-19 nämnd som en av flera dödsorsaker i dödsattesterna. Under samma period är det dock endast drygt 6 000 avlidna britter för vilka viruset listats som enda kända dödsorsak, cirka 3 procent av den totala siffran.

Enligt den brittiska regeringens siffror avled 177 397 människor med covid från 30 januari 2020 fram till 31 december 2021. Begär man istället ut offentlig statistik för de dödsfall där covid nämns som enda listad dödsorsak, under samma tidsperiod, får man dock fram helt andra siffror. Då handlar det plötsligt bara om 6 183 dödsfall, listade efter kön och ålder. Det innebär att nästan 30 gånger så många människor listats som avlidna ”med” covid-19 som ”av” viruset.

Dödssiffror där covid-19 listas som enda dödsorsak. Foto: faksimil/gov.uk

 

Det kan också noteras att en mycket stor majoritet av de som listats som avlidna med covid-19 som enda registrerad dödsorsak var äldre än 65 år. Majoriteten (3 388 personer) var också äldre än 80 år. Endast 317 personer var under 50 år enligt den brittiska statistiken och av dessa ska enbart 23 ha varit under 30 år. Samtidigt listar den brittiska regeringen i skrivande stund det totala antalet avlidna ”med covid-19 på dödscertifikatet” som knappt 230 000.

Dödssiffror där covid-19 listas som en av dödsorsakerna. Foto: faksimil/gov.uk

 

Den markanta skillnaden i siffrorna tros bero på att personer som listats som avlidna ”med covid-19” inte alls nödvändigtvis har dött av coronavirus – utan enbart att dessa helt enkelt testat positivt på de kritiserade coronatesterna strax innan sin bortgång.

Denna metod att mäta covid-dödsfall har länge påtalats vara missvisande och opålitlig, eftersom den inkluderar ett mycket stort antal personer som lidit av andra sjukdomar och hälsoproblem, och där det ofta varit dessa åkommor som orsakat deras död.

Vad gäller Storbritannien har Nya Dagbladet tidigare rapporterat om den extrema coronarepressionen i landet, som var en av de hårdaste i världen vid sidan av Australien, Nya Zeeland och Kanada, och hur brittiska toppolitiker samtidigt uppdagats med att strunta i de restriktioner man själva beslutat om. Nyligen framgick också att den brittiska regeringen övervägde att låta utrota alla tamkatter i landet med hänvisning till covid – en plan som till mångas glädje dock aldrig realiserades.

Finländska forskningsinstitutet: Dödsfall i covid kraftigt överdrivna

Pandemiöverdrifterna

publicerad 7 november 2022
– av Sofie Persson
Medelåldern för avlidna efter ett positivt covid-test är nu 85 år.

Covid-19 har inte varit den faktiska dödsorsaken i så många som 40 procent av dödsfallen men ändå tillskrivits detta i Finland. Samtidigt ökar också medelåldern för avlidna som testats positivt för covid – från 84 till 85 år.

Du kan räkna på ena handens fingrar antalet patienter under 60 som har dött enbart av covid sedan mars förra året, säger Sirkka Goebeler vid Finlands institut för hälsa och välfärd (THL).

Goebelers enhet vid THL har bland annat som uppgift att granska alla dödsfall där läkaren angivit covid-19 som primär eller bidragande orsak. Under oktober landade siffran på 6407 avlidna som testats positivt med covid-19 i Finland, men i endast omkring 4000 av dessa ska viruset ha varit en primär orsak till dödsfallen. I omkring 1600 av fallen har det varit en bidragande faktor.

I ungefär 900 av dödsfallen som ingår i statistiken innehåller de faktiska dödsintygen ingen indikation på infektionen överhuvudtaget. Covid-19 har i realiteten inte varit den faktiska dödsorsaken i upp till 40 procent av dödsfallen som tillskrivs sjukdomen, menar Goebeler i en kommentar till skattefinansierade Yle.

I statistiken tar man med alla som avlidit och haft ett positivt covidtest under en 30-dagarsperiod, något Goebeler menar var mer användbart i början av coronakrisen – men konstaterar att det även då fanns fall med falska positiva test.

Goebeler kan också slå fast att dödsfallen skett högt upp i åldrarna. Medelåldern för avlidna efter ett positivt covid-19 test har sedan i våras dessutom stigit, från 84 till 85 år.

De flesta dödsfall inträffar nu i slutet av den naturliga livscykeln, menar Goebeler. Du kan räkna på ena handens fingrar antalet patienter under 60 som har dött enbart av covid sedan mars förra året.