Fler unga behöver vård dygnet runt för ätstörningar

publicerad 8 juli 2021
    dygnetruntvård

    Den psykiska ohälsan ökar bland barn och unga. Behovet av dygnetruntvårdplatser ökar på flera håll i Sverige. Som mest ser man en ökning av ätstörningsproblematik. – Vi behöver hitta bättre sätt att förebygga psykisk ohälsa hos barn.

    Ansvariga vid barn- och ungdomspsykiatrin, BUP, menar att behovet av heldygnsvårdplatser har ökat för unga med psykisk ohälsa. Detta enligt en enkät gjord av skattefinansierande SR Ekot.

    Många barn och ungdomar med allvarliga psykiska besvär som exempelvis ätstörningar, depressioner och självmordsförsök kan behöva dygnetruntvård på slutenvårdsavdelningar. Nu uppger över hälften av landets regioner att heldygnsvårdplatser ökat de senaste åren.




    Enligt Sveriges Kommuner och Regioner har antalet besök till BUP ökat med 11 procent mellan 2017 och 2020.

    Det är oroväckande att så många barn och unga upplever psykisk ohälsa, samtidigt är det positivt att de i behov av stöd i allt högre utsträckning också söker vård. Kapaciteten inom BUP ökar, men behoven av vård ökar ännu snabbare. Vi behöver hitta bättre sätt att både förebygga psykisk ohälsa hos barn och att göra det enklare att få en första kontakt med vården, sade Ing-Marie Wieselgren, projektchef för psykisk hälsa på Sveriges Kommuner och Regioner (SKR).

    Många regioner säger också att behovet ökat markant just under coronakrisen och nästan alla menar att just barn och unga med ätstörningar blivit en grupp som allt oftare behöver dygnetruntvård.

    Enligt SKR är det för tidigt att dra tydliga slutsatser om ”pandemins effekter på den psykiska hälsan” men menar att många ”indikatorer pekar mot att den psykiska ohälsan ökat under pandemin och även riskerar att leda till långsiktigt negativa konsekvenser”.

    Hela 13 av 21 regioner medger att behovet av dygnetruntplatser ökat.

    I exempelvis Värmland har man tidigare kunnat förlita sig på vårdplatser i andra regioner men nu har man bestämt sig för att öppna en egen slutenvårdsavdelning för barn och unga.

    Bara för ett par år sedan fanns det platser att köpa och det löste sig, men på det senaste ett och ett halvt året har det varit allt svårare att köpa platser av andra BUP-kliniker och det beror ju på att de också har ett ökat tryck. Det senaste halvåret har det varit enormt svårt, säger Anki Nordmarker som är verksamhetschef för BUP i Värmland, till Ekot.

    Även i Västra Götaland, som har flest heldygnsvårdplatser med 38 stycken, menar man att dessa inte räcker till.

    Det är ju för att efterfrågan är så hög, och det handlar om att den psykiska ohälsan ökar generellt. Vi får lösa det med strikta medicinska bedömningar och överbeläggningar, säger Marie Carlsson, verksamhetschef för BUP i Göteborg, samt ordförande i BUP:s samordningsråd i Västra Götaland.

    Sedan mitten av 1980-talet har andelen barn och unga som uppger att de har återkommande psykosomatiska symptom fördubblats, i dag uppger hälften av alla 15-åringar att de har den typen av besvär, enligt en rapport från Folkhälsomyndigheten.

     


    Fakta: Hit kan du som ung vända dig om du mår dåligt

    Bris – Barnens rätt i samhället

    MIND – För psykisk ohälsa

    Jourhavande präst

    Ring alltid 112 om det är akut.


     


    Liknande artiklar:

    Eftersom du läser det här…

    Nya Dagbladet är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning. Vi ägs inte av några mediekoncerner eller utländska riskkapitalbolag. Vi styrs inte av industriintressen eller någon politisk korrekthet.

    Men att driva fri oberoende media kostar. Med ditt stöd kan vi fortsätta att växa och bli en verkligt utmanande kraft till de gamla mediehusen.

    Stöd oss via Swish på 123 611 3021, PayPal eller via andra alternativ på denna länk.

    Tack för ditt stöd!