Kraftig ökning av ätstörningar under coronakrisen

Coronapolitikens skadeverkningar

publicerad 5 oktober 2022
- av Sofie Persson
Sahlgrenska universitetssjukhuset såg en fördubbling av remisser mellan 2019 och 2021.

Under en tioårsperiod var 2020 och 2021 de år då antalet ställda diagnoser för ätstörningar ökade som mest i Stockholms län. Även i Göteborg vittnar ätstörningsenheten om att det under just dessa år skett en anmärkningsvärd ökning.

– Många ungdomar har blivit avskurna från sina sociala sammanhang och strukturer i vardagen under pandemin och vi ser både fler och sjukare patienter nu, säger Anne-Line Solberg vid Sahlgrenska universitetssjukhus.

Ätstörningsdiagnoser har nära fördubblats de senaste tio åren, visar en ny rapport från Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin i Region Stockholm. Exempelvis, för kvinnor i åldersgruppen 18 till 24 år, gjorde 0,9 procent ett vårdbesök i Stockholm som resulterade i en ätstörningsdiagnos år 2011. 2021 var siffran 1,6 procent. För män i samma ålder låg siffran på 0,04 år 2011 och hade ökat till 0,09 år 2021.

Rapporten visar dock enbart ställda diagnoser och räknar inte med det stora mörkertal som antas finnas. Enligt en internationell sammanställning beräknar man exempelvis att cirka 2,2 procent av den kvinnliga befolkningen lider av en ätstörning och 0,7 procent av männen.

Enligt rapporten kan man dock konstatera att det skett en markant ökning under 2020 och 2021 jämfört med andra år, något forskare förutspått kunde ske.

Redan tidigt i pandemin förutspådde forskare att vi kunde få se en sådan effekt, så på sätt och vis är det inte förvånande. Den bristande strukturen som uppstod i och med pandemin gagnade inte personer med ätstörning, säger Anna Ohlis, överläkare i barnpsykiatri och författare till rapporten.

Även vid Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg har man märkt av ökningen. Mellan 2019 och 2021 har remisserna fördubblats, menar Anne-Line Solberg, enhetschef på ätstörningsmottagningen där man behandlar barn och vuxna upp till 25 år. Störst var ökningen för patientgruppen under 18 år där remissantalet femdubblades.

Det är en påtaglig ökning och den gäller framför allt yngre tonåringar mellan 13 och 15 år. Där är ökningen dramatisk. Många ungdomar har blivit avskurna från sina sociala sammanhang och strukturer i vardagen under pandemin och vi ser både fler och sjukare patienter nu, säger Solberg.

Enligt Ohlis är det nu viktigt att bryta den uppåtgående trenden så att den inte får negativa långtidseffekter för de som är drabbade.

Om fler patienter skulle kunna fångas upp tidigare med en stärkt primärvård och ökad kunskap hos skolpersonal, ungdomsledare och andra viktiga aktörer, skulle ett mer allvarligt sjukdomsförlopp kanske kunna förebyggas och behovet av specialiserad vård minska. Det skulle i sin tur minska väntetiderna för dem som behöver den mer specialiserade vården, säger Ohlis.


Fakta: Ätstörningar

En ätstörning kan innebära att man tänker mycket på sin kropp och vad man äter. De kanske mest kända typerna av ätstörningar är anorexi, bulimi och hetsätningsstörning. Det finns däremot flera andra typer av ätstörningar som exempelvis restriktiv ätstörning där man undviker de flesta sorters mat. Man kan ha flera olika diagnoser samtidigt och de kan övergå i andra vid senare tillfällen. En ätstörning kan göra att man tänker mycket på sin vikt, men det behöver inte förekomma. För många kan dock en ätstörning vara kopplat till en känsla av att vilja ha kontroll och makt över sitt liv.

Oavsett ätstörning kan det skapa stora problem både fysiskt och psykiskt, anorexi brukar exempelvis räknas som det psykiatriska tillstånd med störst risk för
tidig död. Ofta kan man även ha andra psykiatriska diagnoser samtidigt och självskadebeteenden samt även självmordsförsök är vanligt.



Ladda ner Nya Dagbladets mobilapp!

Välkommen att diskutera! NyD vill uppmuntra till en saklig och kvalitativ debatt vilken genomsyras av god ton och respekt för andra åsikter. Du är själv juridisk ansvarig för vad du skriver. Läs våra fullständiga kommentarsregler här.