Annons:

Kunskapsluckor om könsskillnader inom cancerforskningen

Uppdaterad januari 22, 2024, Publicerad januari 22, 2024 – av Sofie Persson
Insamlingskampanj

Hjälp Nya Dagbladet att finnas kvar

Insamlat: 12 620,00 SEK 17% Mål: 75 000,00 SEK

I en ny studie har forskare i London tittat på forskningsbehovet kring cancer i urinblåsan, där det skiljer sig markant mellan könen vad gäller bland annat diagnostik. Forskarna konstaterar att man behöver analysera mer könsspecifik data.

När man forskar, praktiserar och utbildar inom medicin har man sedan lång tid tillbaka ofta utgått från en så kallad "standardmänniska", vilket är en man på 70 kg. Detta innebär att man ofta använder sig av denna modell inom behandling, även för personer som väger mer eller mindre, eller för kvinnor.

Inom cancerforskningen vet man sedan tidigare att ett flertal kroppsliga faktorer påverkar sjukdomens utveckling och även hur patienter svarar på behandling. Trots att könstillhörighet spelar en betydande roll i dessa sammanhang är patientens kön något som ofta förbises.

Bland annat har män högre vattennivåer i kroppen, vilket kan spela roll när det kommer till medicinsk behandling av cancer. Män har också högre ben- och muskelmassa och lägre fettmassa än kvinnor. Även X- och Y-kromosomerna kan ha betydelse samt olika nivåer av könshormoner.

Annons:

Forskare har funnit att kvinnors immunförsvar oftast är starkare, vilket gör att de snabbare bekämpar bakterier och svarar an bättre på vaccinationer. Dock är kvinnor mer benägna att utveckla inflammatoriska och autoimmuna tillstånd, som kan öka risken för cancer.

Forskas mindre på kvinnor

Kvinnor är ofta underrepresenterade inom cancerforskningen, skriver den vetenskapliga nyhetssajten Medical Xpress. I studier om lung- och bukspottkörtelcancer mellan 2003 och 2016 var endast 10 procent av deltagarna kvinnor, trots att de stod för 40 procent av diagnoserna. Under 2018 utgjorde kvinnor endast 38 procent av de 5 157 personer som deltog i onkologistudier, som sedan ledde till godkännandet av nya läkemedel.

I en ny studie, publicerad i Nature Reviews Urology, har forskare vid The Institute of Cancer Research i London undersökt könsskillnader vid cancer i urinblåsan och vad man behöver fokusera på inom framtida forskning.

– Skillnaden mellan könen verkar vara tydligast när det gäller cancer i urinblåsan, så det är ett bra ställe att börja på. Prevalensen är högre hos män, men resultaten är sämre hos kvinnor. Uppgifterna är verkligen uppseendeväckande, säger Dr. Anna Wilkins.

Biologisk skillnad kan motverka diagnos

Cancer i urinblåsan är fyra gånger så vanlig hos män som hos kvinnor, något man menar inte enbart kan ha att göra med beteendeskillnader. När man försökt se vad det kan bero på har man börjat med att undersöka en biologisk orsak som kan leda till färre diagnoser för kvinnor. Kvinnor drabbas oftare av urinvägsinfektion eftersom de har ett kortare urinrör som gör att bakterier lättare letar sig in än hos män. Blod i urinen, som också är ett symptom på cancer, tolkas ofta som urinvägsinfektion.

– Så om läkare testar för urinvägsinfektion och hittar en sådan, följer de inte nödvändigtvis upp för att kontrollera om det finns cancer i urinblåsan. Vi behöver öka medvetenheten om folkhälsa så att läkare inte bara kontrollerar för UVI, säger Wilkins.

I sin artikel belyser forskarna även fler orsaker som de menar kan bidra till cancerformens utveckling.

Wilkins menar också att man bör lägga fokus på immunologi när det gäller att undersöka varför kvinnor drabbas hårdare av cancerformen än män, eftersom män och kvinnor har olika hormoner. Vidare lyfter hon att forskare måste börja analysera könsspecifik data för att kunna se skillnader och därmed också behandla cancerformen på rätt sätt.

– Om vi kan börja förstå varför dessa skillnader finns, kan vi förhoppningsvis förbättra vår förståelse av sjukdomen, säger hon.

"Kan inte vänta längre"

Forskarna hoppas nu att deras arbete ska främja forskning på könsskillnader inom alla cancerformer eftersom det i slutändan skulle kunna förbättra resultaten av såväl behandling som diagnostik.

– Vi kan inte vänta längre, vi måste besvara så många av de kvarstående frågorna som möjligt så att vi kan förbättra livet för alla människor med cancer, säger Wilkins.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Anthropic: Claude hittade enzymsystem – funktionen okänd

Utvecklingen av AI

Publicerad september 23, 2026 – av Redaktionen
Blå handske håller ett öppet provrör medan en pipett tillför orange vätska.
Anthropic säger att Claude pekat ut ett enzymsystem i bakterievirus. Funktionen är ännu okänd, och labbförsöken görs av människor.

AI-bolaget Anthropic hävdar att dess språkmodell Claude, med bara övergripande instruktioner från bolagets forskare, har hittat ett tidigare obeskrivet enzymsystem i bakterievirus. Bredvid enzymgenen ligger en lång rad DNA-upprepningar som påminner om CRISPR. Vad systemet faktiskt gör vet ingen ännu, inte heller bolaget.

Anthropic skriver i ett tillkännagivande den 23 september att systemet har fått namnet ART, efter engelskans array-associated reverse transcriptases. Fyndet presenteras som det första publika resultatet från en ny forskargrupp inom biovetenskap, som bolaget har byggt ett eget molekylärbiologiskt labb för i Bay Area i Kalifornien.

Det handlar inte om något nytt gensaxverktyg. Anthropic medger själv att systemets funktion är okänd och att experimenten fortsätter. Bolagets förhoppningar vilar på att ART har en kombination av egenskaper som hittills bara har hittats i en handfull andra system. Alla dessa är programmerbara och kan klippa, kopiera eller klistra in DNA.

950 agenter på 21 timmar

Enligt bolaget var forskarnas insats begränsad till den inledande instruktionen och labbarbetet. Claude fick i uppdrag att söka igenom en stor databas med DNA-sekvenser efter intressanta nya exempel på omvända transkriptaser, förkortat RT. Det är enzymer som kopierar RNA till DNA.

Därefter tog modellen över. Omkring 950 Claude-agenter arbetade i 21 timmar och förbrukade 210 miljoner tokens, alltså de textenheter som språkmodeller räknar i. Agenterna samlade in över 200 000 RT, pekade ut 3 500 nya kandidatsystem och sållade fram de 20 mest lovande. För varje kandidat skrevs en rapport som människor kunde läsa och granska.

Anthropic uppger att den här typen av genomgång kan ta veckor till månader för en erfaren forskare.

Under sökningen fastnade en av agenterna för en ovanlig RT-familj. I den råa DNA-sekvensen intill genen såg den ett upprepat mönster. Enligt bolagets återgivning kallade agenten sekvensen "spektakulär" och undrade om den kunde vara en CRISPR-liknande upprepningsrad.

RT-enzymet i den så kallade jumbo-fagen var redan känt från tidigare studier. Det Anthropic tillskriver Claude är att modellen kopplade enzymet till den intilliggande raden av DNA-upprepningar och en gen för ytterligare ett protein, vars funktion inte är känd. Tillsammans utgör de tre delarna det system bolaget kallar ART.

Korta RNA – men okänd funktion

I de första laboratorieförsöken uttrycktes upprepningsraden som flera skilda, korta RNA, enligt Anthropic. Det är ett tidigt fynd som gör liknelsen med CRISPR intressant, men det visar inte vad ART gör eller att systemet kan användas för genredigering.

CRISPR-pionjären Feng Zhang, professor vid MIT och Broad Institute, har läst forskarnas preprint. I ett uttalande som Anthropic återger kallar han fyndet av RNA-upprepningsrader kopplade till omvända transkriptaser verkligt intressant och värt att undersöka vidare. Han beskriver arbetet som ett spännande exempel på hur AI-agenter kan bidra till biologiska upptäckter och hoppas att fler forskare utforskar hur AI kan stödja deras forskning.

Det praktiska labbarbetet utförs av människor, uppger bolaget. Anthropic beskriver verksamheten som forskning på säkerhetsnivåerna BSL-1 och BSL-2 och säger att labbet inte hanterar patogener som kan infektera människor.

Forskarna redovisar fynden i en preprint. Nästa steg är experiment som kan visa hur ART fungerar. Än så länge har AI-agenterna pekat ut ett möjligt nytt system – inte klarlagt vad det gör.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Studie: Kraftigt ökad psykvård efter könsbytesbehandling

Publicerad september 21, 2026 – av Emil Fjellstedt
Vänster: person i hoodie med dolt ansikte. Höger: vita och turkos hormontabletter.
I den finska registerstudien mer än sexdubblades andelen med specialistpsykiatrisk vård efter feminiserande könsbytesbehandling.

Bland unga finländare som genomgick feminiserande könsbytesbehandling mer än sexdubblades andelen som därefter behövde specialistpsykiatrisk vård. Forskarna bakom den nationella registerstudien kunde inte se någon av de psykiska förbättringar som behandlingarna utlovats ge.

Studien publicerades i tidskriften Acta Paediatrica den 4 april 2026 och bygger på finska hälsoregister. Den omfattar samtliga personer under 23 år som mellan 1996 och 2019 sökte sig till Finlands två centraliserade könsidentitetskliniker, vid universitetssjukhusen i Helsingfors och Tammerfors: 2 083 personer, jämförda med 16 643 matchade kontroller ur befolkningen. Uppföljningen löpte från första besöket fram till juni 2022, i genomsnitt 5,49 år och som längst 25 år.

Redan före utredningen hade 45,7 procent av dem som remitterats fått specialistpsykiatrisk vård, mot 15,0 procent av kontrollerna. Minst två år efter det första besöket vid könsidentitetskliniken hade andelen stigit till 61,7 procent, medan kontrollgruppen låg kvar på 14,6 procent. Av de remitterade genomgick 38,2 procent, 796 personer, medicinsk könskorrigering med hormoner och/eller kirurgi.

Det är i just den gruppen ökningen är dramatisk. Bland dem som sökte förändring mot kvinna och fick feminiserande behandling steg andelen med specialistpsykiatrisk vård från 9,8 procent före utredningen till 60,7 procent efteråt. Vid maskuliniserande behandling gick andelen från 21,6 till 54,5 procent. De som utreddes men inte fick medicinsk behandling låg redan högt från början och förändrades marginellt: 53,1 till 59,7 procent bland dem som sökte förändring mot kvinna, och 65,0 till 67,2 procent bland dem som sökte förändring mot man. Forskarna påpekar själva att svår psykiatrisk sjuklighet kan utgöra ett hinder för medicinsk behandling, vilket sannolikt förklarar det lägre utgångsläget i behandlingsgruppen.

Tyngre sjuklighet i de senare årskullarna

Studien delar också upp materialet i tid. Bland dem som remitterades 2011–2019, efter att antalet remisser sköt i höjden i västvärlden, hade 47,9 procent redan fått specialistpsykiatrisk vård innan de kom till könsidentitetskliniken, mot 15,3 procent i kontrollgruppen. Det är ungefär en fördubbling jämfört med kohorten 1996–2010. Någon motsvarande ökning syns inte bland kontrollerna.

När forskarna justerade för födelseår, indexår och tidigare psykiatrisk behandling jämnades skillnaderna ut mellan dem som fått och inte fått medicinsk behandling: risken för svår psykiatrisk sjuklighet var ungefär tre gånger högre än bland kvinnliga kontroller och fem gånger högre än bland manliga. En registerstudie kan inte på experimentell väg avgöra vad ingreppen i sig orsakar. Men materialet visar att vårdbehoven inte avtar efter behandlingen — och att de ökade kraftigt i behandlingsgruppen.

Forskarna: inga påvisade fördelar

I Tammerfors universitets pressmeddelande den 14 april 2026 kommenterar huvudförfattaren Sami-Matti Ruuska resultaten.

— Stora förväntningar har ställts på medicinska könsbytesingrepp som inleds under ungdomsåren, eftersom de antas ha en positiv effekt på den psykiska hälsan och funktionsförmågan i stort. Denna exceptionellt omfattande och nationellt representativa registerbaserade uppföljningsstudie kunde dock inte påvisa dessa fördelar. Tvärtom tyder resultaten på en försämring av den psykiska hälsan bland dem som genomgår medicinska könsbytesingrepp, säger han.

I studiens slutsats konstaterar forskarna kort att "psykiatriska behov avtar inte efter medicinsk könskorrigering". De skriver vidare att den omfattande psykiatriska sjukligheten redan före kontakten med kliniken, och dess ökning över tid, tyder på att könsdysforin hos en del av dessa ungdomar kan vara sekundär till andra psykiska problem.

Slutsatsen forskarna själva drar är att psykiska sjukdomar hos unga som söker könskorrigering måste utredas noggrant och behandlas på rätt sätt – både före och efter de oåterkalleliga medicinska ingreppen.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Cancer ökar bland unga i Norden

Publicerad september 18, 2026 – av Emil Fjellstedt
Kvinna insvept i filt står vid ett fönster och tittar ut över ett öppet landskap
Tolv av 18 vanliga cancerformer ökar bland vuxna under 50 år i Norden, enligt en nordisk registerstudie.

Tolv av 18 vanliga cancerformer ökar bland vuxna under 50 år i Norden. Risken är fortfarande låg jämfört med de äldre – men i de yngsta generationerna syns mönster som forskarna kallar särskilt oroande.

Forskare vid Karolinska institutet har tillsammans med de nordiska cancerregistren analyserat registerdata via NORDCAN för vuxna i Norden åren 2003–2022.

Resultaten, som publicerades i The Lancet Regional Health – Europe, visade att uppgången var störst för tjocktarms-, njur- och sköldkörtelcancer, med mer än 2 procent per år. Allra snabbast steg tjocktarmscancer bland dem under 35 år.

Tjocktarms- och njurcancer ökade mer bland de unga än bland de äldre, medan sköldkörtelcancer steg ungefär lika i båda grupperna. Sammantaget handlar det om 9 174 extra tidiga cancerfall: från 47 491 under 2003–2007 till 56 665 under 2018–2022.

Diagnostiken förklarar en del – men inte allt

Forskarna är tydliga med att en del av uppgången handlar om att sjukvården letar och hittar mer, särskilt när det gäller sköldkörtel- och njurcancer. Samma förklaring räcker inte för tjocktarms- och bröstcancer i de yngsta.

— Våra resultat visar ett tydligt mönster av ökande cancerförekomst bland unga vuxna. Även om cancerrisken bland yngre personer är mycket låg jämfört med den äldre befolkningen är dessa ökningar oroande, eftersom orsakerna bakom mönstren fortfarande är till stor del okända, säger Anna Johansson, cancerepidemiolog och docent vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik vid Karolinska institutet, som är studiens förstaförfattare.

För tjocktarms- och bröstcancer såg forskarna de kraftigaste ökningarna bland unga vuxna under 35 år, liksom en högre förekomst i de yngsta generationerna. Johansson beskriver just det som särskilt oroande, eftersom dessa generationer sannolikt bär med sig sin högre cancerrisk upp i högre åldrar.

Studien är observationell och kan inte visa vad ökningarna beror på. Forskarna har inga uppgifter på individnivå om riskfaktorer.

— Eftersom våra data är observationella utan information på individnivå om riskfaktorer kan vi bara spekulera kring de bakomliggande orsakerna till dessa mönster. Ökande nivåer av fetma har föreslagits som en möjlig bidragande faktor, men flera riskfaktorer är sannolikt inblandade och varierar mellan olika tumörtyper, säger Johansson.

Lungcancer och äggstockscancer minskade bland unga vuxna, och hudmelanom har gått ned under det senaste decenniet sedan 2013. Enligt Johansson ligger det i linje med minskad rökning och lägre solexponering i yngre generationer.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Dataspel ger små plus för minnet

Uppdaterad september 18, 2026, Publicerad september 18, 2026 – av Markus Andersson
Person spelar videospel på en bärbar dator.
Forskarna fann små positiva samband mellan videospel och flera kognitiva förmågor, men effekten var minst i de kontrollerade försöken.

De som spelar videospel klarar vissa tanketester något bättre. När forskarna själva styrde spelandet var förändringarna minst – och då förbättrades bara minnet tydligt.

Forskare från Shanghai Normal University gick igenom 133 studier med 14 245 deltagare, publicerade från januari 2005 till augusti 2025. En del följde hur mycket människor spelade till vardags. Andra jämförde personer som redan spelade med personer som inte gjorde det. En tredje grupp var försök där forskarna lät deltagarna spela under en bestämd tid.

Den nya genomgången visar också små kopplingar till intelligens och förmågan att orientera sig. Kön, ålder, hälsa, speltyp, försökens längd eller kultur gav inga tydliga skillnader.

Sambanden var starkare när spelare jämfördes med personer som inte spelade, och svagare när forskarna själva styrde spelandet. Forskarna säger att spelande kan ha betydelse, men inte att materialet bevisar någon stark och allmän förbättring av tankeförmågan.

Spelarna kan redan ha varit snabbare

Att den som spelar mycket också lyckas något bättre på vissa test betyder inte att spelen skapade skillnaden. Människor med snabbt fokus eller god orienteringsförmåga kan lika gärna söka sig till spelen. Hemmiljö, utbildning och hälsa kan påverka både vanorna och testresultaten.

När forskarna styrde spelandet blev resultaten mindre. Minnet stack ut, medan övriga förmågor gav svagare eller osäkrare utslag. Studierna hade olika upplägg, byggde ibland på deltagarnas egna uppgifter och saknade ofta långtidsuppföljning.

Träning ger ofta smala färdigheter

Invändningen är inte ny. En stor genomgång i Psychological Bulletin från 2018 fann små eller obefintliga förbättringar och inget stöd för att spelträning stärker tankeförmågan brett. Deltagarna blev ofta bättre på det de hade tränat – och på närliggande uppgifter – men inte på tänkandet i stort.

En svenskledd barnstudie från 2022 följde amerikanska 9–10-åringar under två år. De som spelade mer än andra ökade mer i intelligens. Karolinska Institutet beskrev skillnaden som omkring 2,5 IQ-poäng. Barnen lottades inte till mer eller mindre spelande, så studien visar ett samband – inte att spelen orsakade ökningen.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.