Annons:
Annons:

Dopamin stärker präriesorkarnas parförhållanden

Uppdaterad 22 april 2024, Publicerad 21 april 2024 – av Sofie Persson
Förhoppningen är att forskning om sorkarna på sikt även ska kunna hjälpa människor som mår dåligt.
Insamlingskampanj

Hjälp Nya Dagbladet att finnas kvar

Insamlat: 83 500,00 SEK 111% Mål: 75 000,00 SEK

En ny studie, från University of Colorado Boulder, avslöjar att dopamin spelar en kritisk roll i präriesorkarnas monogama relationer. Denna forskning kan ge värdefulla insikter i hur liknande mekanismer kan påverka mänskliga relationer.

Präriesorkar är ett djur som lever monogamt och har livslånga partner, vilket är något som endast omkring 3-5 procent av alla däggdjur gör. De fostrar även sina ungar gemensamt.

– Hanen och honan möts, hanen uppvaktar honan så att hon går i brunst, och de parar sig, säger Larry Young professor vid Yerkes National Primate Research Center vid Emory universitetet till Smithsonian Magazine. Sedan händer något under tiden de parar sig, och timmarna efter det, så att de två djuren har knutit an till varandra och vill vara tillsammans för alltid.

Young har forskat mycket kring just präriesorkens speciella kärleksbeteenden och menar att djuret fattar tyckte för varandra genom hormonerna oxytocin och vasopressin som frigörs när djuren parar sig. Om man blockerar den gen som tar upp hormonet fattar djuren inte tycke för varandra, utan går vidare till en ny partner, enligt en artikel från 2009 i Bonniertidningen DN.

Annons:

Youngs forskning har också kunnat visa indikationer på att präriesorkarna tröstar varandra om någon artfrände är orolig eller stressad. De kan även uppleva en form av sorg när deras partner avlider. Intressant nog finns inte det monogama beteendet i präriesorkens kusinart åkersork, trots att arterna inte skiljer sig åt särskilt mycket.

Dopamin spelar en avgörande roll

I en ny studie om djuret, som publicerats i den vetenskapliga artikeln Current Biology, ville forskare titta ännu närmare på varför djuret beter sig annorlunda mot sin partner, jämfört med exempelvis främlingar.

Där upptäckte man att signalsubstansen dopamin spelar en avgörande roll för att hålla “kärleken” vid liv i präriesorkens monogama relationer. När djuren interagerade med sin partner frigjordes mer dopamin i hjärnan jämfört med när de umgicks med främlingar. Djuren blev också utsatta för "hinder" mellan sig och sina partner, varpå man också kunde se en kraftig topp i dopaminet när de försökte ta sig fram till dessa. Placerade man en främlingssork på andra sidan syntes inte alls samma dopaminflöde.

–  Detta tyder på att dopamin inte bara är viktigt för att motivera oss att söka upp vår partner, utan att det faktiskt strömmar mer dopamin genom vårt belöningscentrum när vi är med vår partner än när vi är med en främling, säger forskaren Anne Pierce i ett pressmeddelande.

Kan hjälpa människor

Intressant nog minskade mängden dopamin som frigjordes när de varit separerade från sina partner under en längre tid. Detta kan tyda på att dopamin inte bara är viktigt för att skapa en känsla av belöning i stunden, utan också för att upprätthålla och stärka relationen över tid.

Forskarnas resultat tyder på att dopamin är en viktig del i hur monogama arter utvecklar och upprätthåller starka parrelationer. Detta kan också få viktiga betydelser för framtida forskning kring att hjälpa människor som har svårt att skapa nära relationer eller kämpar för att komma över en förlust, ett tillstånd som kallas förlängd sorg.

– Förhoppningen är att vi genom att förstå hur hälsosamma band ser ut i hjärnan kan börja identifiera nya terapier för att hjälpa de många människor med psykiska sjukdomar som påverkar deras sociala värld, säger Zoe Donaldson.

Fakta: Präriesork (Microtus ochrogaster)

Arten förekommer på Nordamerikas prärier. Den når i norr södra Kanada och i syd norra New Mexico och Texas (USA). Den finns också på jordbruksmark eller i låga bergstrakter. Präriesorken blir 130 till 150 mm lång, inklusive en 25 till 39 mm lång svans och äter främst gräs och örter, samt några insekter.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Vuxna honor leder späckhuggarnas djupdyk

Uppdaterad Idag kl 12:27, Publicerad Idag 10:48 – av Emil Fjellstedt
En späckhuggares upplyfta stjärtfena omgiven av vattenstänk i det blågrå havet i Vestfjord i Norge.
Arkiv-/genrebild: En späckhuggare slår med stjärtfenan i Vestfjord i Norge; bilden visar inte de studerade djuren i Hardangerfjorden.

En vuxen hona var oftast först att dyka i de späckhuggargrupper som norska forskare studerade. Mönstret framträdde när forskarna filmade djuren med drönare i Hardangerfjorden.

Från februari till april 2025 följde forskare vid norska Havforskningsinstitutet fjordens späckhuggare ovanifrån. Marinbiologen Marie-Laure Veys bodde under fältarbetet i Ulvik, som en del av sitt masterprojekt vid institutet.

Filmerna gjorde det möjligt att känna igen 16 enskilda djur i tre familjegrupper och att avgöra exakt vilket djur som dök först. Resultaten, som publicerats i tidskriften Animal Behaviour, visar att en vuxen hona tog första steget vid 82 procent av de 45 gemensamma djupdyk som fångades på film.

Annons:

Resten av gruppen följde tätt efter: i genomsnitt gick det 14,6 sekunder från att det första till att det sista djuret försvann under ytan, något forskarna ser som ett tecken på stark sammanhållning.

— Detta stöder hypotesen att späckhuggarna inte fattar de här besluten gemensamt eller slumpmässigt. Ledarskapet hänger ihop med ålder och kön, och det är oftast en vuxen hona som fattar beslutet, säger havsforskaren Carla Freitas.

Honan som tog initiativet låg inte alltid i täten. I 40 procent av dyken kom signalen från mitten av gruppen. Enligt forskarna visar det att ledaren inte nödvändigtvis simmar först, som tidigare studier har antagit.

Materialet omfattar ett fåtal familjegrupper under en kort period.

Honornas sociala roll

Utöver dyken räknade forskarna 274 sociala samspel, där djuren rörde vid varandra eller bröt ytan i takt.

— Vanligast var detta mellan vuxna honor och kalvar, säger Freitas.

Närheten kan enligt forskarna betyda att kalvarna håller sig intill modern för att lära sig gruppens sociala normer, läten och sätt att jaga.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Nya regler för fridlysta arter – det här gäller nu

Den biologiska mångfalden

Publicerad Igår 17:37 – av Redaktionen
En europeisk igelkott i profil på löv- och mossklädd mark intill en trädstam.
Europeisk igelkott (Erinaceus europaeus), fotograferad i skogen Emmerdennen i Emmen, Nederländerna. Igelkotten omfattas nu av förstärkt skydd som även inkluderar boplatser, men skyddet innebär inte ett ovillkorligt förbud mot all markanvändning.

Sedan den 1 november gäller nya regler för nationellt fridlysta arter. Igelkotten skyddas nu även mot att dess boplatser förstörs med avsikt, samtidigt som nya undantag gör att vissa fridlysta växter inte behöver hindra jord- och skogsbruk.

Sedan den 1 november gäller regeringens ändringar i artskyddsförordningen. De nationellt fridlysta arterna är indelade i fyra nivåer: strikt, förstärkt, grundläggande och begränsat skydd.

Regeringen presenterade förändringen i somras, där man föreslog att ta upp igelkotten i artskyddsförordningen. Nu finns igelkotten med på listan och har fått förstärkt skydd, den näst högsta av de fyra nivåerna. Skyddet gäller alltså inte bara djuret självt, utan även platser där igelkotten får och föder upp ungar eller vilar. Det är förbjudet att avsiktligt döda, skada eller fånga den, och att avsiktligt ta bort dess bon eller förstöra sådana platser. Störning är förbjuden om den kan antas påverka beståndet.

Förbudet gäller handlingar som sker avsiktligt. En lövhög är inte automatiskt skyddad för att en igelkott kan tänkas ligga i den.

Annons:

Orkidéer och markanvändning

Orkidéer har i regel grundläggande skydd, vilket innebär att man inte får plocka eller gräva upp dem. Vissa orkidéer omfattas i stället av EU-skydd eller en högre skyddsnivå.

För arter med grundläggande eller begränsat skydd gäller förbuden inte om det är uppenbart att syftet med en åtgärd inte är att skada arten. Jord- och skogsbruk anses normalt ha ett annat syfte, om inte omständigheterna visar något annat.

Därför väger skyddet olika

Även arter med förstärkt skydd, som igelkotten, kan få vika när förbudet avsevärt försvårar pågående markanvändning på en fastighet. Det avgörs i det enskilda fallet.

Undantaget gäller inte arter med strikt skydd, till exempel svampen saffransticka. Den får inte plockas, grävas upp eller skadas, oavsett vad marken används till.

— De arter som är mest hotade får ett starkare skydd jämfört med tidigare, medan arter med lägre skyddsbehov i mindre utsträckning än tidigare kan leda till begränsningar av skogsbruksåtgärder, säger Marianne Karlsson, tillsynsspecialist på Skogsstyrelsen, i myndighetens information.

Arter som skyddas av EU:s naturvårdsdirektiv påverkas inte av ändringarna, och reservatsföreskrifter gäller fortfarande.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Befarades utdöd – levde nära människor

Publicerad 27 oktober 2026 – av Markus Andersson
En bangkatrögloris med stora ögon och gråbrun päls klamrar sig fast vid grenar bland gröna blad.
En räddad bangkatrögloris återutsätts på ön Bangka. Arten har länge varit känd av lokalbefolkningen trots att den saknats i den vetenskapliga dokumentationen.

Bangkatröglorisen, en giftig primat som befarades utdöd efter att länge ha saknats i den vetenskapliga dokumentationen, har hela tiden funnits kvar på den indonesiska ön Bangka. För invånarna var arten aldrig förlorad.

Länge fanns oron att arten hade dött ut. Vetenskapliga belägg från Bangka finns från 1930-talet, men sedan dess har tröglorisen bara sporadiskt dykt upp i forskningen.

Invånarna på Bangka har däremot länge känt till djuret och mött det nära sina hem, i trädgårdar, längs vägkanter och på elledningar. När de hittat trögloriser som behövt hjälp har de ringt Alobi Wildlife Rescue Center, som i över tio år har räddat och vårdat djuren på ön.

Arten hittade tillbaka till forskningen via Alobi, inte genom någon ny expedition. När Timon Glaw från djurparken Haus des Meeres i Wien besökte avelscentret Taman Safari Prigen på Java fick han höra av naturvårdaren Jochen Menner att bangkatröglorisen räknades som försvunnen, möjligen utdöd. Menner förmedlade kontakten med Alobi, som redan hade flera års dokumentation från räddningar efter larm från invånare och myndigheter.

Annons:

Alobi, Haus des Meeres och Taman Safari Prigen sammanställde sedan materialet i en ny studie i tidskriften Spixiana. Mellan 2015 och 2025 tog Alobi hand om fler än 90 individer. Av dem tillfrisknade 86, och de släpptes ut på sju platser i större skogsfragment på Bangka. Det uppger naturorganisationen Re:wild, som har uppmärksammat arbetet. Djuren har räddats i alla fyra administrativa områden på ön och i staden Pangkal Pinang.

— Bangkatröglorisen är inte förlorad, men arten är fortfarande mycket nära utrotning, säger Langka Sani, direktör för Alobi, i Re:wilds pressmeddelande.

Livsmiljön har krympt på grund av illegal tennbrytning och omfattande röjning för oljepalmsplantager. Bebyggelse, vägar och elledningar utgör ytterligare hot, och tröglorisen drabbas även av handeln med sällskapsdjur.

Studiens författare föreslår ett bevarandeprogram med skydd av livsmiljön och fortsatta kontrollerade utsättningar. Nästa steg är inventeringar, genetiska studier och uppföljning av hur de utsläppta djuren klarar sig i skogen.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Odlad lax får kycklingrester i fodret

Publicerad 26 oktober 2026 – av Markus Andersson

Europas största laxproducenter går över till kycklingbiprodukter i laxfodret för att pressa kostnaderna. Vad fisken fått i sig behöver inte stå på förpackningen.

Lerøy Seafood Group har fört in bearbetade biprodukter från fjäderfä i fodret vid samtliga havsbaserade laxodlingar, medan Mowi förbereder samma sak i Norge och Skottland, rapporterar Financial Times.

Skälet är pengar. Priset på fiskmjöl har nästan fördubblats på två år, enligt FT, och råvaror från fjäderfä kostar mindre än hälften så mycket per ton. Lerøy började introducera kycklingbiprodukter i laxfodret 2025. Nu används de vid samtliga av bolagets havsbaserade laxodlingar, enligt Financial Times.

Till skillnad från ingredienser i livsmedel behöver innehållet i fiskfoder inte deklareras på konsumentförpackningen.

Annons:

Konsumenterna är skeptiska. I en undersökning från matforskningsinstitutet Nofima bland konsumenter i Frankrike och Storbritannien bedömdes kyckling klart mest negativt av fem fodertyper. Laxen värderades mer positivt när deltagarna inte fick veta vad fodret innehöll.

— Kyckling väcker stark skepsis och förknippas med onaturlighet och avsky, säger forskaren Florent Govaerts.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.