Den amerikanska militären är direkt ansvarig för upptrappningen av våldsspiralen i östra Syrien, där terrorgrupper som Islamiska staten nyligen intensifierat sina attacker. Det uppger Syriens utrikesministerium.
Minst 33 syriska militärer dödades den 10 augusti när bussen de färdades i utsattes för ett bakhåll nära staden Al Mayadin, cirka 368 kilometer från huvudstaden Damaskus. Källor uppgav senare att dödssiffran kan stiga, eftersom 11 allvarligt skadade soldater togs in på sjukhus.
”Amerikanska styrkor sponsrar terrorister som är ansvariga för bakhållet den 10 augusti mot syriska militärer i Deir ez-Zor-guvernementet”, kommenterar ministeriet i ett uttalande som publicerades av nyhetsbyrån SANA sent på lördagen.
”Denna kriminella handling begicks av dem som USA använder som verktyg för att genomföra sina planer i Syrien och hela regionen”, hävdar man vidare.
Det syriska utrikesministeriet understryker att den olagliga amerikanska militära närvaron på landets territorium åtföljts av plundring av dess oljereserver och ett växande ekonomiskt tryck på Syriens folk.
”Amerikanerna kränker helt uppenbart Syriens suveränitet och destabiliserar situationen för att fortsätta sin ockupation”, fortsätter ministeriet.
Regeringen i Damaskus deklarerar att man kommer att fortsätta sina operationer mot terroristgrupperingarna tills dess att hotet är att betrakta som eliminerat.
”Syrien bekräftar också sin beredskap att befria sitt land från amerikanska, israeliska och turkiska styrkor, i enlighet med internationell lag”, står det vidare att läsa.
Enligt tv-kanalen Al Hadath har terrorister utfört över 40 väpnade attacker i östra Syrien sedan början av 2023 och dödat 67 soldater och milismän.
Försvarsmakten har under stor sekretess arbetat med ett nytt drönarprojekt det senaste året tillsammans med vapentillverkaren Saab där stora svärmar av obemannade luftfarkoster ska kunna användas vid militära operationer.
– De kan vara hur många som helst – tusentals om man skulle vilja, uppger Saabs vd Micael Johansson
Huvudfokus har legat på att ta fram en ny mjukvara som sägs göra det möjligt för drönarna att närmast automatiskt själva bilda svärmar och utföra uppgifter utan att någon operatör måste detaljstyra varje enskild flygfarkost.
– Det handlar inte om att pilotstyra drönare, utan man ger dem ett uppdrag på en Ipad eller mobiltelefon, sen åker drönarsvärmen ut och gör det här, säger Saab-toppen till TT under en pressträff och förklarar att en soldat kan lära sig systemet på några få dagar.
Ett möjligt drönaruppdrag kan vara att bevaka en väg genom att flyga över denna och sända bilder eller film från platsen, samtidigt som det spanas efter fiender som drönarna också kan identifiera. Genom att använda hundratals eller tusentals drönare kan mycket stora områden övervakas på detta sätt, och om några drönare störs ut så har detta heller ingen större påverkan.
Även om detta inte har ingått i projektet hittills är det också möjligt att drönarna i framtiden beväpnas och används för att attackera fiendestyrkor.
– Man kan uppdatera den här mjukvaran och göra fantastiska saker i förlängningen, säger Micael Johansson.
Ska inte fatta egna beslut
Enligt arméchefen Jonny Lindfors bör drönarna betraktas som ”lastbilar” – och det är beslutsfattarna som avgör vilken last de ska bära.
– Men den grundläggande principen som fortfarande gäller är att vid en väpnad insats ska det finnas en människa som tar besluten, uppger han.
Svenska soldater har redan börjat öva med det nya systemet och det kommer också att användas vid Nato-övningen Arctic Strike i mars. Vidare håller Försvarsmakten just nu på att införskaffa tiotusentals drönare, men man vill inte berätta vad det nya systemet kostar.
Sveriges försvarsminister Pål Jonson (M) är dock noga med att påpeka att ett projekt av detta slag i vanliga fall tar cirka fem år att slutföra – och att det är ”unikt snabbt” att mjukvaran tagits fram på bara ett år.
Trots EU-ländernas sanktioner och uttalade ambitioner att kraftigt minska importen av ryska fossila bränslen importerade Europa ändå rekordstora mängder flytande naturgas (LNG) från Ryssland under 2024.
Enligt experter finns det ett logiskt skäl till ökningen – den ryska gasen är helt enkelt betydligt billigare än konkurrenternas.
Data från Rystad Energy visar att 17,8 miljoner ton rysk LNG levererades till europeiska hamnar förra året, en ökning med över 2 miljoner ton jämfört med föregående år.
Trots en betydande minskning av importen av rörledd gas från Ryssland, på grund av konflikten i Ukraina och terrorattentatet mot Nord Stream-ledningarna i september 2022, fortsatte EU köpa in rekordmängder av landets LNG. Detta har varit möjligt då det nedkylda bränslet endast delvis har omfattats av de sanktioner som införts av unionens medlemsländer.
Energianalysföretaget släppte uppgifterna kort efter att Ukraina stoppat transiteringen av rysk gas genom sitt territorium till EU. Kiev valde att skrota ett femårigt transitavtal med den ryska energijätten Gazprom i slutet av 2024, vilket innebar ett stopp av naturgasflödet från Ryssland till Rumänien, Polen, Ungern, Slovakien, Österrike, Italien och Moldavien.
De ryska LNG-leveranserna till EU ökade inte bara utan uppnådde ”rekordnivåer ”, enligt Jan-Eric Fahnrich, gasanalytiker på Rystad Energy. Han uppger att Ryssland överträffade Qatar som blockets näst största leverantör av LNG 2024, efter USA.
Enligt Fahnrich köpte EU 49,5 miljarder kubikmeter rysk gas genom rörledningar förra året, och ytterligare 24,2 miljarder kubikmeter LNG, varav en del återexporterades till andra länder.
”Ganska enkelt”
Data från Center for Research on Energy and Clean Air (Crea) visar något lägre siffror, men även dessa återspeglar en övergripande trend med kraftigt ökande rysk LNG-export. Enligt Crea ökade EU:s import av rysk LNG med 14 procent på årsbasis 2024 till 17,5 miljoner ton och var värd 7,32 miljarder euro.
– Orsaken till ökningen är ganska enkel. Rysk LNG erbjuds till en rabatt jämfört med alternativa leverantörer. Utan några sanktioner mot råvaran agerar företagen i sitt eget intresse och köper allt större mängder gas från den billigaste leverantören, förklarar Creas Rysslandsanalytiker Vaibhav Raghunandan.
De senaste uppskattningarna överträffar markant de senaste beräkningarna från Bloomberg, som tidigare i veckan sade att LNG-leveranserna från Ryssland till EU hade ökat till 15,5 miljoner ton 2024 jämfört med 2020, då EU importerade cirka 10,5 miljoner ton av bränslet.
USA:s tillträdande president Donald Trump har meddelat att ett möte med Rysslands president Vladimir Putin nu håller på att arrangeras.
– Han vill träffas, och vi håller på att ordna det, sade Trump vid ett möte med republikanska guvernörer i Mar-a-Lago, Florida.
Trump beskrev kriget i Ukraina som ”en jävla röra” och uttryckte sin avsikt att avsluta konflikten. Under sin valkampanj lovade han att avsluta kriget inom 24 timmar efter sitt tillträde, men har nyligen medgett att en sexmånadersperiod är en mer realistisk tidsram.
Trump says Putin wants a meeting and they’re setting one up.
If you cut through the noise, what this means is there will be peace with Ukraine soon.
That’s what America voted for, peace and our resources being used for Americans.pic.twitter.com/EgCFeoiSrf
Kremls talesman, Dmitrij Peskov, bekräftar också att den ryske presidentens linje står fast sedan tidigare och att han är öppen för samtal med Trump, samt att inga förhandsvillkor finns för ett sådant möte.
– Presidenten har upprepade gånger uttryckt sin öppenhet för kontakter med internationella ledare, inklusive USA:s president Donald Trump, sade Peskov.
Trumps planerade möte med Putin har väckt oro i Kiev, där man oroar sig för att USA:s militära stöd kan minska och att Ukraina kan pressas in i en ogynnsam fredsuppgörelse.
Sveriges statsminister förkunnar att Sverige förvisso inte befinner sig i krig i dagsläget – men att det svenska folket inte heller ska tro att någon verklig fred råder.
– Låt oss planera för det värsta, så vi kan fortsätta hoppas på det bästa, deklarerar Ulf Kristersson, och manar till fortsatt eskalering och upprustning.
Under årets upplaga av Folk och Försvars maktkonferens samlades makthavare i vanlig ordning i Sälen för att diskutera frågor kopplade till Sveriges försvars- och säkerhetspolitik. Även detta år deltog Sveriges statsminister Ulf Kristersson, som i sitt tal lade stort fokus på att försöka förklara hur regeringen egentligen ser på Sveriges försvarspolitiska status i dagsläget.
– Sverige är inte i krig. Men det råder inte heller fred, betonade statsministern.
– Riktig fred kräver frihet och att det inte pågår allvarliga konflikter länder emellan. Men vi och våra grannar utsätts för hybridattacker, som inte utförs med robotar och soldater, utan med datorer, pengar, desinformation och risk för sabotage, hävdade Kristersson vidare.
”Ta detta på allvar”
I mars är det ett år sedan Sverige gick med i den USA-ledda alliansen Nato, och statsministern var mycket stolt när han beskrev hur svenska flyg redan idag bidrar till Natos luftrumsövervakning, hur 600 svenska soldater är på väg till Lettland – och hur Sverige står redo att bidra även till Natos marina styrkor.
– Det är en tillgång för Sverige i Nato att stödet för vårt medlemskap är så starkt och brett. Politiskt, men också i befolkningen. Det är ett uttryck för att vi lever i allvarstider. Men också ett tecken på att Sverige har förändrats.
Kristersson är av uppfattningen att Sverige tidigare har varit en ”lite för blåögd idealist vid sidlinjen” – men nu blivit betydligt klokare och kommit att bli ”en realist i händelsernas centrum”.
Enligt Moderatledaren utsätts inte Sverige och andra länder för någon konventionell krigföring – istället menar han att det handlar om ett ”proxykrig” där exempelvis Iran anklagas för att anlita gängkriminella för att begå våldsdåd i Sverige och där Ryssland påstås ”underminera demokratiska val” i europeiska länder.
– Så ta det här på allvar. Jag och regeringen tar det på allvar, förmanade han.
”Allt handlar om prioriteringar”
Några planer på att med dialog och diplomati förbättra relationen med Ryssland och verka för deeskalering tycks inte heller finnas – istället ligger fokus på avskräckning och fortsatt upprustning.
– Det ryska hotet är av allt att döma långsiktigt. Det måste vårt försvar också vara… Allt handlar om prioriteringar. Vi har råd att försvara vår frihet – men vi har inte råd att förlora vår frihet, heter det.
Statsministern betonade också att Sverige ”inte bara är en plats för frihet och självförverkligande – utan också för ansvar och självuppoffring” och hyllade de unga svenskar som ”gör sin plikt” genom att ansluta sig till den svenska armén.
– Nu är det en ny tid igen, och den måste inte alls vara förkrigstid, men den som vill ha fred måste som bekant vara rustad för krig.
Kristersson och USA:s avgående utrikesminister Antony Blinken. Foto: U.S. Department of State/Public Domain
”Låt oss planera för det värsta”
Han menar att kampen idag, precis som under kalla krigets dagar står mellan ”demokrati och diktatur”, och även om han påstår att han och hans parti inte önskar något krig menar han att det ändå är av yttersta vikt att kraftsamla, rusta upp och öka militariseringen om ett sådant ändå skulle bli verklighet.
– Vi vann och diktaturen förlorade. Det finns ingen naturlag som gör att det alltid blir så. Men den fria världen har gjort det förut och vi kan göra det igen. Låt oss planera för det värsta, så vi kan fortsätta hoppas på det bästa, avslutade han.
Nya Dagbladet uppmärksammade även Folk och Försvars rikskonferens 2024 där stort fokus låg på ett svenskt Nato-inträde och påstådda inhemska och utländska hot mot landet.
