Professorn: “WHO måste gottgöra misstagen under covid-nedstängningarna”

Coronarepressionen

publicerad 27 mars 2024
- av Redaktionen
Gupta menar att insatser från WHO och liknande organisationer i många fall riskerar att förvärra situationen.

Sunetra Gupta är en epidemiolog med mångårig erfarenhet, specialiserad på infektionssjukdomar och professor i teoretisk epidemiologi vid Oxfords universitet.

Hon anser att det är dags för Världshälsoorganisationen WHO att gottgöra sina skadliga råd under covid-nedstängningarna – och att det är hög tid att lyssna på varningarna från de länder som är helt beroende av WHO för att kunna tillhandahålla sina medborgare grundläggande hälso- och sjukvård.

Gupta pekar på att WHO framhärdat att flockimmuniteten endast skulle kunna uppnås ”genom vaccination, inte genom att låta en sjukdom spridas genom något segment av befolkningen” – något som enligt Gupta gick helt emot den vetenskap som visar att ”naturlig immunitet är den primära vägen för att uppnå och upprätthålla endemicitet för virus som Covid, som inte ger livslång immunitet mot infektion”.

Min Wikipedia-sida, som vi alla vet, är omöjlig att korrigera och fortsätter att påstå att den skyddsstrategi, som jag och andra förespråkade genom Great Barrington Declaration, är ‘farlig, oetisk och saknar en sund vetenskaplig grund’, trots de massiva bevisen nedstängningarnas skadeverkningar och möjligheten att minska den individuella risken för de mest utsatta”, skriver hon i en debattartikel i tabloiden The Telegraph.

Gupta påpekar vidare att WHO:s chefsforskare Jeremy Farrar smutskastat och demoniserat de som vågat påpeka att nackdelarna med nedstängningspolitiken är mycket större än fördelarna.

Ändå är jag oberörd av att talesmän från industriländerna ifrågasätter WHO:s ansträngningar att införa ett ’avtal om förebyggande, beredskap och insatser vid pandemier’”, fortsätter hon.

“Självbelåtna uttalanden”

Hon medger att ett globalt avtal om pandemiinsatser förvisso skulle kunna vara ”enormt användbart” om det bygger på logiska principer – exempelvis att avlägsna öar stänger sina gränser tills dess att ett vaccin gjorts tillgängligt, i syfte att skydda deras utsatta befolkning.

Vi kunde ha hjälpt dem att minska kostnaderna för att stänga gränserna (särskilt för en ekonomi som är beroende av turism), och de kunde i sin tur ha genomfört omfattande säkerhets- och immunogenicitetsstudier för att främja våra vaccinutvecklingsinsatser… I stället tvingades vi utstå oerhört självbelåtna uttalanden från ledarna för dessa geografiskt isolerade mänskliga bosättningar, och det obegripliga stödet från både experter och allmänheten som bor i områden där det stod klart att det inte längre var ett alternativ att stänga gränserna för att hålla viruset borta”.

Hon menar att det ”fundamentala problemet” är ”ett djupt oförstånd” angående hur covid-19 utvecklades ”och vilka åtgärder som borde ha vidtagits för att minimera dess skador”.

Gupta är också av uppfattningen att samtidigt som allmänheten blir alltmer medveten om att nedstängningarna är ett direkt olämpligt verktyg för att hantera virus som covid-19, som har en mycket låg dödlighet hos den stora majoriteten – är det ändå möjligt att vara optimistisk om att WHO kan återgå till sina tidigare principer om att försöka ”använda våra kollektiva resurser för att ”åstadkomma det största goda för världens befolkning”.

Kan förvärra situationen

Ett mycket större hot ligger i det potentiella genomförandet av denna politik i det globala syd, och vi måste lyssna mycket noga på de varningar som kommer från länder som är beroende av att WHO tillhandahåller grundläggande sjukvård och livräddande vacciner. Det är dessa regioner som är sårbara för effekterna av fördrag som, även i god tro, är sammansatta för att ‘förebygga och förbereda’ för pandemier. Sådana åtgärder kan leda till att dessa länder får det oerhört mycket sämre”, varnar hon.

WHO har gjort några mycket pinsamma misstag i sitt svar på covidpandemin… Men jag är inte säker på att rabalder mot det föreslagna fördraget kommer att uppmuntra den kursändring som behövs. Det är dock ett tillfälle för det globala syd att belysa den slående maktobalans som finns i fördelningen av hälsa och välstånd, och hur även de mest välmenande insatserna från internationella organisationer kan bidra till att förvärra dessa befintliga ojämlikheter”, avslutar epidemiologen.

Ladda ner Nya Dagbladets mobilapp!