Lokaltidningar fick svenskar att stanna hemma under coronakrisen

Coronarepressionen

publicerad 19 mars 2024
- av Sofie Persson
Svenskar var mer benägna att relatera till och följa uppmaningar från den egna regionen.

Hjälp Nya Dagbladet att klara ekonomin under sommaren!


4360 kr av 50 000 kr insamlade. Stöd kampanjen via swish 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Svenskar lyssnade i högre utsträckning på råd från lokala medier under coronakrisen jämfört med rikstäckande tidningar, visar en ny studie. Samtidigt hade opinionsartiklar om restriktioner begränsad påverkan på allmänheten.

Forskare vid Högskolan i Jönköping och Handelshögskolan i Stockholm har tittat närmare på svenskarnas beteende under coronakrisen för att förstå vilken information som påverkade mest.

I studien, som publicerats vid Health Economics, har man gjort en kvantitativ analys av 200 000 publicerade tidningsartiklar om coronakrisen i Sverige under 2020. Samtidigt har man spårat data från Google-användares dagliga rörelser, som sedan användes för att studera i vilken grad svenskarna följde restriktioner om att exempelvis arbeta hemifrån och att hålla fysisk distans.

Resultaten visar att rapporteringarna från lokala tidningar hade större effekt på medborgarnas rörlighet, jämfört med nationella tidningar. När informationen var från kommunen eller regionen och därmed var mer tillämplig på människors vardagsliv var man också mer benägna att agera därefter.

Hellre myndigheter än forskare

Marcel Garz, docent i nationalekonomi vid Jönköping International Business School, menar att det är “trevligt att se att människor förlitar sig på hårda fakta och kvalitetsinformation från sin lokala tidning“, men att det är synd att det är svårt att få fram resurser till lokal journalistik.

Tyvärr har tidningsbranschen haft svårt att skaffa resurser för lokal journalistik. Många utgivare har tvingats lägga ner, medan andra har förvärvats av stora medieföretag, säger hon till forskning.se.

Vidare kom man fram till att svenskar i högre grad lyssnade på myndigheter, jämfört med experter eller forskare. Det skulle kunna bero på att myndigheter oftare använder enklare språk jämfört med exempelvis universitetsprofessorer. Det fanns heller ingen större mottaglighet för debattartiklar, ledare och kommentarer.

Ladda ner Nya Dagbladets mobilapp!