Hamtramck styrs idag av ett stadsfullmäktige med muslimsk majoritet. Nu har man förbjudit Pride-flaggor på stadens mark. Från den politiska vänstern, som tidigare omfamnat det nya styret, uttrycker man att “det känns som ett svek”.
2015 jublade många vänsterliberaler när Hamtramck i Michigan blev den första staden i USA med ett stadsfullmäktige med muslimsk majoritet. Många på vänsterkanten betraktade maktskiftet som en symbol för mångfald och inkludering och ett slag mot den “islamofoba” retorik man ansåg att den dåvarande presidentkandidaten Donald Trump ägnade sig åt, skriver den liberala brittiska tidningen The Guardian.
Idag är tongångarna annorlunda. De muslimska politiker som numera styr staden har i veckan klubbat igenom ett förbud av Prideflaggor på stadens mark. Beslutet som var enhälligt möttes av jubel av de många muslimska åhörarna på plats, där fullmäktigeledamoten Mohammed Hassan deklarerade att han bara för den politik som stadens befolkning önskat.
Även om Hamtramck på många sätt fortfarande betraktas som en mångkulturell högborg i USA noterar The Guardian att de senaste årens kulturkrockar lett till omfattande konflikter mellan muslimer och tidigare politiska allierade på vänsterkanten.
– Det finns en känsla av svek. Vi stöttade er när ni blev hotade och nu hotas våra rättigheter – och det är ni som hotar dem, hävdar stadens tidigare vänsterliberala borgmästare Karen Majewski.
Staden har knappt 30 000 invånare och enligt tillgänglig statistik kommer 38 procent av invånarna från Jemen – och 24 procent från andra asiatiska länder, framför allt Bangladesh.
På sociala medier menar många att det är ironiskt att den förment “inkluderande” och “progressiva” stadsfullmäktige i verkligheten domineras av muslimska konservativa män. Många gör sig lustiga över att vänsterliberala väljare tycks ha svårt att förstå att muslimer ofta är mer socialkonservativa än de republikaner de föraktar.
Muslimska boende i staden uttrycker att de stödjer förbudet mot Prideflaggor eftersom de vill skydda sina barn. Borgmästaren Amer Ghalib menar att hbtq-rörelsen försöker tvinga på sin agenda på omgivningen.
– Folk överreagerar på situationen, och vissa människor är inte villiga att acceptera det faktum att de förlorade.
Transaktivisten Gracie Cadieux menar i sin tur att även socialkonservativa muslimer har en plats i Hamtramck ”precis som vem som helst” och hoppas att konservativa muslimer och hbtq-personer kan leva i fred tillsammans – men betonar samtidigt att muslimerna ”kan inte, och kommer inte att knuffa undan en annan grupp”.
Det kan också noteras att det muslimska styret i Hamtramck hamnade i blåsväder även förra året då man beslöt att tillåta privatpersoner att ägna sig åt religiösa djuroffer på sin privata mark. Det visade sig sedermera att den amerikanska konstitutionen skyddade denna typ av offer som en del av religionsfriheten.
Ladda ner Nya Dagbladets mobilapp!
