Utrikes

Benjamin Netanyahu går mot historisk valseger

Valaffisch för Netanyahus Likud-parti inför valet 2006.

Benjamin Netanyahu ser ut att få sitta kvar på premiärministerposten efter gårdagens israeliska parlamentsval. Detta kan göra Netanyahu till den längst sittande premiärministern i staten Israels historia.

Netanyahus högernationalistiska Likud fick 32,3 procent av rösterna och blev största parti, bara tre procentenheter före det främsta oppositionspartiet, mittenpartiet Blåvitt, under ledning av den förre överbefälhavaren Benny Gantz. Likud ser ut att åtnjuta ett majoritetsstöd i det israeliska Knesset av andra högersionistiska partier.

Annons:

Detta ser ut att bli Netanyahus femte valseger. Netanyahu har varit Israels premiärminister sedan 2009 och dessförinnan mellan åren 1996-1999. I och med valvinsten väntas han i juli i år bli den längst sittande premiärminister i staten Israels historia. David Ben-Gurion satt sammanlagt 13 år och 127 dagar som Israels premiärminister i två omgångar, först åren 1948-1954 och sedan åren 1955-1963.

Valet sågs som något av en folkomröstning mot premiärminister Netanyahu. Tidigare i år annonserade Israels motsvarighet till justitiekansler att Netanyahu skulle ställas inför riksrätt för mutbrott och annan korruption som han och hans fru misstänks för. Trots att Netanyahu ser ut som att han vunnit valet kan han komma att avsättas om  En annan kontrovers för Netanyahu, som har starkt stöd hos konservativa väljare, var Likuds beslut att söka ett valtekniskt samarbete med det ultranationalistiska och arabfientliga partiet Judisk Makt (Otzma Yehudit). Partiet har anklagats för rasism mot palestinier och har sina rötter i den militanta ultranationalismen som förespråkades av den ortodoxa rabbin och politikern Meir Kahane, medgrundare av den terroranstrukna gruppen Jewish Defense League.

Det nybildade mittenpartiet Blåvitt blev näst största parti med 30,0 procent av rösterna. Ultraortodoxa Förenade Torahpartiet blev tredje största parti med 6,1 procent av rösterna. Den antisionistiska och vänsterpolitiska alliansen Hadash-Ta’al fick 4,6 procent av rösterna.

Det socialdemokratiska Arbetarpartiet gjorde ett katastrofval och fick blott 4,5 procent av rösterna, jämfört med valet 2015 då partiet fick 18,7 procent. Högernationalistiska Yisrael Beiteinu och Förenade högern fick 4,1 procent respektive 3,7 procent av rösterna. Miljöpartiet Meretz fick 3,7 procent av rösterna. Mittenpartiet Kulanu fick 3,6 procent av rösterna. Den arabiska valalliansen Balad-Förenade arablistan höll sig med nöd och näppe över 3,25-gränsen till Knesset och blev minsta parti med 3,5 procent av rösterna.

 

 


Alexander Almqvist-Paajanen
alexander.almqvist@nyadagbladet.se


Liknande artiklar


Eftersom du läser det här…

Nya Dagbladet är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning. Vi ägs inte av några mediekoncerner eller utländska riskkapitalbolag. Vi styres inte av industriintressen eller någon politisk korrekthet.

Men att driva fri oberoende media kostar. Med ditt stöd kan vi fortsätta att växa och bli en verkligt utmanande kraft till de gamla mediehusen.

Stöd oss via Swish på 0727220172, PayPal eller via andra alternativ på denna länk.

Tack för ditt stöd!