MORGONDAGENS DAGSTIDNING – fredag 14 februari 2025

fredag 14 februari 2025

Förvara matvarorna rätt – då håller de längre

publicerad 15 april 2022
– av Sofie Persson

Äggens bäst före-datum är satt för att förvaras i rumstemperatur och både gulor samt vitor går att frysa. Mjöl kan härskna och se upp för mjölbaggar. Så här förvarar sina matvaror så att de ska hålla så länge som möjligt och därmed även minska på matsvinnet.

Om man förvarar maten på rätt sätt håller den också längre, vilket kan bidra till att man också slänger mindre mat. Däremot är det inte alltid så självklart hur man ska förvara olika matvaror. En annan viktig fråga är också hur länge de håller, vilket kan variera väldigt mycket. Nya Dagbladet har tidigare skrivit om hur man bäst förvarar frukt och grönsaker, i den här artikeln får man istället tips på bland annat kött, ägg, torrvaror och mejerivaror från Livsmedelsverket.

Kött och fisk

Det är viktigt att få in varorna i kylskåpet så fort det går och de ska helst också förvaras på det kallaste stället i kylen. Köttfärs, rå fisk och skaldjur är speciellt känsliga varor.

Både fisk och kött går utmärkt att frysa. Ett tips är att packa i en lufttät förpackning, på det sättet torkar de inte ut och märk sedan med datum. Det är inte farligt att äta mat som legat för länge i frysen, eftersom inga bakterier växer där, däremot kan fett härskna vilket gör att maten smakar illa. Desto fetare livsmedel, desto kortare hållbarhet.

Exempelvis kan feta charkprodukter försämras redan efter en månad samtidigt som ett magert viltkött kan hålla i mer än ett år. Lax och nötkött håller sin kvalitet i ungefär ett halvår.

Mejeriprodukter

Desto kallare, desto bättre gäller även här för hållbarheten. Exempelvis kan mjölk som står i kylen hålla betydligt längre än sitt bäst före-datum, men har den stått framme i rumstemperatur länge kan den istället bli dåligt före sitt bäst före-datum.

En bra regel att följa är att alltid lukta och smaka på mejeriprodukter innan man slänger dem, om de förvaras kallt håller de ofta längre än bäst före-datumet.

Mjölk, grädde, ost och andra matfetter går bra att frysa in. Dock kan fryst grädde vara svår att vispa och osten kan bli lite smulig.

Foto: Robert Zunikoff/Unsplash

Ägg

Förvarar man äggen i kylen kan de hålla flera veckor efter sitt bäst före-datum, som nämligen anges för förvaring i rumstemperatur. Även här kan man lukta och titta på ägget för att se om det är okej. Ett annat trick är att lägga ägget i rikligt med vatten. Riktigt färska ägg lägger sig på botten, ett ungefär en vecka gammalt ägg reser sig lite upp och ett gammalt ägg flyter upp till ytan. Ett hårdkokt ägg håller i ungefär en vecka.

Det går bra att frysa både äggvitor och gulor som blir över vid exempelvis bakning.

Bröd

Det ska förvaras i rumstemperatur. Förvaras det i kylen blir mjukt bröd snabbt torrt. Mjukt bröd möglar ofta efter ungefär en vecka, men kan hålla längre. Hållbarheten har inte alltid med tillsatt konserveringsmedel att göra utan kan hålla länge utan det. Detta eftersom man idag bakar under väldigt hygieniska förhållanden, vilket hindrar mögelsporer från att komma i kontakt med brödet. Surdegsbröd håller längre än annat bröd. Mjukt bröd går utmärkt att frysa.

Sylt och ketchup

Tillsammans med andra smaksättare som exempelvis pesto, salsa och fond kan det förvaras i rumstemperatur så länge det är oöppnat. När man öppnat dem kan de behöva stå i kylen, men det ska i så fall stå på förpackningen.

Öppnade burkar med exempelvis marmelad och salsa håller ofta längre eftersom bakterier inte trivs i dem, därför kan man äta dem så länge de inte möglat. Salsa går bra att frysa in.

Torrvaror

Pasta, ris, socker och gryn håller länge i svalare rumstemperatur. Det ska inte stå för varmt. Torrvaror blir inte farliga att äta när de blir gammalt, däremot kan fettet i mjöl härskna och därför smaka illa. Om mjölet plötsligt blir grått kan man ha drabbats av mjölbaggar, för att undvika det och annan ohyra så förvara gärna i tättslutande behållare samt rengör ofta i skafferiet, skriver Land.se.

Foto: jarmoluk/Pixabay

Nötter

Skalade nötter håller inte lika länge som nötter med skal. De trivs i kyla, mörker samt bör förvaras i en tättslutande förpackning för bästa hållbarhet. Har man skalade nötter man inte ska äta direkt bör de därför förvaras i kylen. Eftersom det innehåller mycket fett kan nötter härskna. Det går fint att frysa in.

Olja

Kan förvaras i rumstemperatur, men vill gärna ha det mörkt. I svalare temperatur håller de längre, man kan förvara dem i kylen, men då kan exempelvis olivolja stelna. Däremot återgår det till flytande form när den tas ut ur kylen.

Fakta: Matsvinn i Sverige

Sammanlagt slängs cirka 37 kilo mat per person och år, för en familj på två vuxna och två barn handlar det om 148 kilo per år. Ungefär 19 kilo ätbar mat per person hamnar i soporna. Det som oftast slängs är frukt, grönsaker, bröd och matrester. Sedan hälls även 18 kilo mat och dryck ut i vasken, per person och år. De produkter som oftast hälls ut är kaffe, te och mejeriprodukter.

Källa: Livsmedelsverket

EU fortsätter godkänna insekter i mat

publicerad 11 februari 2025
– av Sofie Persson
Sedan tidigare har mjölmask i fryst, torkad och pulverform godkänts som livsmedel inom EU.

EU har godkänt ett nytt mjölmaskpulver som livsmedel. Det är det senaste tillskottet i unionens satsning på insekter i mat.

Insekter räknas som nya livsmedel inom EU, vilket innebär att de inte konsumerades i större omfattning före den 15 maj 1997. För att godkännas måste de granskas av Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (EFSA). Endast det företag som får sitt livsmedel beviljat har rätt att producera och distribuera det, och tillståndet gäller i fem år.

EU har de senaste åren godkänt ett antal insektsarter som livsmedel. Idag får mjölmask, buffalolarv, hussyrsa och gräshoppor användas i fryst, torkad eller pulverform i exempelvis bröd, chips och kosttillskott.

Två företag får sälja mjölmaskar

EU har nu godkänt UV-behandlat pulver av hela mjölmaskar som livsmedel efter en ansökan som gjordes av det franska företaget Nutri’Earth. Tidigare har mjölmask blivit godkänt att använda fryst, torkad eller i pulverform av företaget Fair Insects BV. Det innebär med andra ord att två olika företag får producera och distribuera mjölmaskar.

Enligt gällande regler måste det tydligt framgå i ingredienslistan om ett livsmedel innehåller insekter. Eftersom de kan orsaka korsallergier krävs även en tydlig märkning på förpackningen.

Virus och tungmetaller

Insekter lyfts ofta fram som ett mer miljövänligt livsmedel eftersom de kräver mindre mark, vatten och foder. Samtidigt finns risker, då studier visar att insekter kan innehålla tungmetaller, bakterier och virus.

Trots EU:s satsningar på insekter har exempelvis länder som Italien valt att helt förbjuda detta i landet. Anledningen är att man inte vill att insekter ska associeras med det italienska köket.

Ultraprocessad mat kan ge näringsbrist

publicerad 13 september 2024
– av Sofie Persson
Konsumtion av skadlig ultraprocessad mat ökar världen över, men särskilt i höginkomstländer.

Konsumtionen av ultraprocessad mat har skjutit i höjden sedan 1960-talet och utgör idag en betydande del av kosten i många höginkomstländer. Trots att denna mat skiljer sig markant från vad människor ätit under tusentals år, är de långsiktiga effekterna på hälsan ännu inte helt klarlagda. Aktuella studier visar dock att den kan vara skadlig för oss på flera sätt.


Artikeln publicerades ursprungligen på Nya Dagbladet den 11 februari 2024.


Nästan all mat vi äter idag är processad, det vill säga bearbetad på något sätt. Några exempel är torkning, värmebehandling, mognadslagring eller rökning. All bearbetning av mat innebär dock inte per automatik att den försämras. Exempelvis kan bearbetning som syrning av mat till och med göra den mer hälsosam. Det finns även behandlingar av mat som inte förändrar den, som exempelvis att rengöra, kylas eller frysas, vilket innebär att maten fortfarande är obearbetad.

Ultraprocessad mat, däremot, innebär att maten bearbetats betydligt mer samt att man lagt till flera kemiska tillsatser. ”Vanlig” processad mat ofta är närmare sin ursprungliga form och innehåller färre tillsatser, medan ultraprocessad mat har gått igenom fler steg i fabriken och huvudsakligen är av industriellt ursprung, det vill säga onaturlig.

För att klassificera livsmedel utifrån hur de bearbetats används bland annat NOVA-systemet som är skapat av hälsoforskare, bland andra professor Carlos A Monteiro som också myntade begreppet ultraprocessad mat.

  • Grupp 1: Oprocessade/lågprocessade produkter som ägg, grönsaker, frukt och mjölk.
  • Grupp 2: Livsmedel som bearbetas i köket i syfte att förlänga hållbarheten. Exempelvis fetter eller aromatiska örter som förvaras i burkar eller i kylskåp för att kunna användas senare.
  • Grupp 3: Processad mat. Exempelvis en hel del sylt, bröd eller andra produkter med några ingredienser.
  • Grupp 4: Ultraprocessad mat. Mat med många ingredienser inklusive livsmedelstillsatser som förbättrar smakligheten, bearbetade råvaror (hydrerade fetter, modifierad stärkelse) och ingredienser som sällan används i hemlagad mat som sojaprotein eller mekaniskt separerat kött.

Konsumtionen ökar

Konsumtion av ultraprocessad mat ökar världen över, men särskilt i höginkomstländer. I exempelvis USA, Kanada och Storbritannien har man beräknat att mer än hälften av den mat som konsumeras består av ultraprocessad mat, enligt professor Monteiros vetenskapliga artikel Ultra-processed foods: what they are and how to identify them som publicerades i Cambridge University Press 2019. I medelinkomstländer som exempelvis Mexiko, Chile och Brasilien är mellan en femtedel och en tredjedel av all mat som äts ultraprocessad.

En kartläggning av svenskarnas konsumtion av ultraprocessad mat, gjord av Filippa Juul tillsammans Erik Hemmingsson och som publicerades 2015, kunde man se att den ökat med 140 procent mellan 1960 och 2010.

I en analys av 281 studier i 36 länder av forskare från bland annat University of Michigan i USA, Universitat de Barcelona i Spanien och Universidade Federal de Alagoas i Brasilien upptäckte man att 14 procent vuxna och 12 procent barn led av matberoende, enligt Yale Food Addiction Scale (YFAS), där man använder liknande kriterier som vid beroende av exempelvis tobak eller alkohol. Maten man blev beroende av innehöll ofta mycket raffinerade kolhydrater och/eller tillsatta fetter, något som ultraprocessad mat oftast innehåller.

Förståelse för dessa livsmedel som beroendeframkallande kan leda till nya metoder inom områdena social rättvisa, klinisk vård och policystrategier”, skriver man i studien som publicerats i den vetenskapliga tidskriften BMJ.

Svårt att forska kring

Det finns en del forskning i ämnet, men enligt Livsmedelsverket är det svårforskat bland annat eftersom begreppet är relativt nytt.

Svenskar äter mest ultraprocessad mat i Europa enligt en ny studie från förra året, som är publicerad i European Journal of Nutrition. Studien kom fram till att svenskar får i sig omkring 40 procent kalorier från ultraprocessad mat. Livsmedelsverket menar dock att studien använde sig av ”felaktig klassificering” eftersom man valt att grovt klassificera alla soppor, sallader och vanliga rätter som konsumerades i Sverige som ultraprocessade, utan att veta om de kunde betecknas som ”hemlagade” eller inte. När Livsmedelsverket tittade närmare på hur svenska ungdomar äter under 2016-2017 kunde man dock dra slutsatsen att unga åt omkring 20 procent livsmedel som inte innehöll särskilt mycket näring och troligtvis var ultraprocessade.

Att se skillnaden

Ultraprocessade produkter kan exempelvis vara mer uppenbara varor som kakor och godis till pulverprodukter som soppor och mos. Det kan också handla om veganska och vegetariska ”korvar” eller ”hamburgare” och de kan ibland också gömma sig bland varor man kanske tror är mindre processade än de egentligen är.

Professor Carlos A Monteiro, som nämndes tidigare, menar att man exempelvis kan ta bröd som ett exempel när det gäller att skilja mat från mat.

Industriella bröd som endast tillverkas av vetemjöl, vatten, salt och jäst är processade livsmedel, medan de vars ingrediensförteckningar även innehåller emulgeringsmedel eller färgämnen är ultraprocessade”, skriver han.

I boken Fejkmaten förklarar författaren och vetenskapsjournalisten Ann Fernholm att man inom matindustrin använder naturliga råvaror som vete, majs soja och potatis för att skapa nya livsmedel som exempelvis glukossirap eller maltodextrin.1 Dessa nya livsmedel är näringsfattiga och, framför allt, väldigt billiga i jämförelse med originalingredienserna, ofta kan man även sälja restavfall från tillverkningen som djurfoder. Produkterna, som är fulla med billiga kemikalier och sällan med några naturliga råvaror, säljs sedan dyrt till konsumenter.

Andra vanliga ingredienser som man ofta hittar i livsmedel idag, som är processade eller ultraprocessade, enligt Fernholm, är bland annat aromer, socker, potatisstärkelse, citronsyra och majsstärkelse.

E-ämnen inte alltid det värsta

E-nummer är något som ofta förknippas med processad mat och som skapat en konsumentmedvetenhet under en lång period. Åtskilliga företag satsar därför på att få bort E-nummer och kunna ha ”renare” ingredienser, menar Fernholm. Exempelvis kan man modifiera stärkelse genom tryck, temperatur, pH eller enzymer istället för på ren kemisk väg. På detta vis kan man plocka bort E-numret och ingrediensen ser då bättre ut i innehållsförteckningen. Fernholm lyfter dock fram att det inte spelar någon roll hur stärkelsen modifierats, utan att det i slutändan ändå är tomma, näringsfattiga kalorier.2

Vidare påpekar författaren att alla E-ämnen inte är hälsovådliga, utan att exempelvis en del vitaminer, antioxidanter och naturliga ämnen kommer i dessa former. Några exempel på naturliga E-ämnen är E 100 kurkumin, som kommer från gurkmeja, E 300 askorbinsyra (C-vitamin) eller E 141 klorofyll, som kommer från växter.3

Näringsbrist

Fernholm beskriver att problematiken med ultraprocessad mat är att människors kroppar inte har optimerats för den. Människan har under sin utveckling ätit frön, frukter, nötter, kött, ägg och grönsaker, men idag står ofta en väldigt liten del av denna mat på borden. Bland de 100 vanligaste livsmedel vi äter idag utgör i snitt endast en tredjedel sådant som vi ätit under vår utveckling.4 Fernholm menar att man visserligen åt exempelvis citronsyra, som är en vanlig ingrediens i livsmedel idag, men till skillnad från idag fick man i sig den från den naturliga råvaran, det vill säga citronen.

Ultraprocessad mat har ofta blivit dränerad på näring, vilket Fernholm benämner som ”frånsatser”.5 Hon tar i sin bok upp ett exempel på guacamoleliknande dippsås där man istället för att använda avokado, som är dyr och näringsrik, istället använder bland annat stärkelse, maltodextrin, xantangummi (E 1415) samt det naturliga E-ämnet klorofyll (E 141), för att få den gröna färgen. Ett annat exempel hon tar upp är en kycklingprodukt som fyllts ut med bland annat modifierad majsstärkelse, druvsocker och stabiliseringsmedel, vilket visserligen gör den billigare att tillverka men också att en stor del näring per kalori bortfaller.

En expertgrupp, som 2020 utvärderade USA:s kostråd, kom fram till att amerikaner skulle behöva äta flera hundra kalorier mer än dagsbehovet för att få tillräckligt med näring från den vardagsmat de äter. Med andra ord hade medborgarna två val om de ville fortsätta äta den vanligaste maten; att antingen tillgodose dagsbehovet av kalorier och få näringsbrist eller äta över sitt behov och istället gå upp i vikt.6

Högt blodtryck och depression

I två nyligen publicerade studier, som bland annat brittiska The Guardian skrivit om, kunde forskare se att det fanns en ökad risk för bland annat högt blodtryck vid hög konsumtion av ultraprocessad mat. I den nya studien, där man följde 10 000 kvinnor under 15 år, kunde man se att det fanns 39 procent ökad risk att utveckla högt blodtryck för de kvinnor som åt mest av den typen av mat. I den andra studien tittade man på 325 000 män och kvinnor och där kunde man se att de som åt mer ultraprocessad mat hade 24 procent högre risk att utveckla hjärt-kärlsjukdomar.

I ytterligare en studie, som publicerats i JAMA Network Open, undersöktes data från 31 712 kvinnor i åldrarna 42 till 62. Där kunde man först och främst se att de kvinnor som fick större delen av sitt dagliga kaloribehov från ultraprocessad mat hade högre BMI, oftare rökte samt även led av diabetes eller högt blodtryck jämfört med kvinnor som åt mindre av den typen av mat. Under studiens tid, mellan 2003 och 2017, utvecklade 4840 kvinnor depressiva symptom, där de som åt mer ultraprocessad mat hade högre risk att utveckla depression. Ingen av kvinnorna hade någon tidigare historia av depression.

Ät naturligt för att gå ner i vikt

Forskare vid National Institute of Diabetes and Digestive and Kidney Diseases ville undersöka skillnaden mellan att äta ultraprocessad mat och mer naturlig mat. Det gjorde man genom att låta tio män och tio kvinnor flytta in i ett laboratorium, för att forskarna skulle kunna ha full kontroll på vad de åt, och sedan testa två olika kostupplägg under två veckor vardera.

Det ena kostupplägget var så naturligt som möjligt med bland annat grönsaker, kött, ägg, kyckling, nötter och så vidare. Det andra upplägget var istället ultraprocessat som exempelvis vitt bröd, sötad yoghurt, bullar, kakor, pannkakor och så vidare. Båda kostuppläggen skulle dock uppfylla gällande kostråd för dagsbehovet av kolhydrater, fibrer, fett, salt och socker.

Alla deltagare fick äta så mycket de ville och hade alltid tillgång till mat. Studien, som publicerades i Cell Metabolism under 2019, visade att de som enbart åt ultraprocessad mat i genomsnitt åt 500 kalorier mer per dag jämfört med de som åt naturlig mat. Detta resulterade också i att man i den gruppen gick upp ungefär ett kilo under de två veckorna. Samtidigt gick deltagarna i den naturliga gruppen ned ett kilo i vikt, utan att ha ansträngt sig för att äta mindre.

Rådet: Undvik ultraprocessad mat

Enligt Monteiro handlar det inte om att helt undvika processad mat, eftersom nästan all mat på något vis är bearbetad. Han pekar också på att bearbetning till och med kan göra maten nyttigare – men att det handlar om att lära sig urskilja dessa från så kallade ultrabearbetade livsmedel.

Ultraprocessade livsmedel är inte ”riktig mat”. De flesta tillverkas och marknadsförs av multinationella företag och andra jätteföretag. Deras ultrabearbetning gör dem mycket lönsamma, intensivt tilltalande och i sig ohälsosamma”, skriver han.

 


Källor och referenser:

1. Fernholm, A. (2022) Fejkmaten. Ur kapitel ”Från ax till korv och godis”, sid 27. (Natur & Kultur)

2. Fernholm, A. (2022) Fejkmaten. sid 187. (Natur & Kultur)

3. Fernholm, A. (2022) Fejkmaten. sid 190. (Natur & Kultur)

4. Fernholm, A. (2022) Fejkmaten.  sid 17. (Natur & Kultur)

5. Fernholm, A. (2022) Fejkmaten.  sid 58. (Natur & Kultur)

6. Fernholm, A. (2022) Fejkmaten.  sid 62. (Natur & Kultur)

Alkoholfri öl fortsätter öka i popularitet

publicerad 9 september 2024
– av Redaktionen
Cirka fem procent av den öl som säljs idag är alkholfri.

Dryckestillverkaren Carlsberg Sweden konstaterar att svenska folket den gångna sommaren drack mer alkoholfri öl än någonsin och att försäljningen de senaste tio åren ökat mer än 750 procent.

Även om juli bjöd på regn och dåligt väder på många håll syntes ett stort sug efter öl – inte minst alkoholfri sådan. Mellan juni och augusti 2024 noterade Carlsberg att cirka fyra miljoner liter av deras alkoholfria ölsorter såldes – vilket är mer än någonsin tidigare.

– Alkoholfri öl är det snabbast växande segmentet på ölmarknaden och trenden växer sig allt starkare, uppger vd:n Peter Hammarstedt i ett pressmeddelande, och betonar att deras passion ”ligger i ölet och inte i alkoholen”.

Carlsberg lanserade sin första alkoholfria öl i Sverige 2006 och dominerar idag den svenska marknaden med 16 alkoholfria ölsorter och en marknadsandel på 54 procent inom segmentet.

471 miljoner liter

För att ett öl ska klassas som alkoholfritt i Sverige får det innehålla maximalt 0,5 procent alkohol och i praktiken används en av två metoder för att tillverka alkoholfritt öl.

Den första och mest vanligt förekommande metoden innebär att ölet bryggs precis som vanligt – men att alkohol tas bort med hjälp av vakuumdestillering – och så arbetar de allra flesta bryggerier i Sverige idag.

Den andra metoden kallas för ”stopp-fermentering” och innebär att örten kyls när när den jäst till 0,5 procent och att jästen tas bort från ölet – vilket också avstannar processen och förhindrar att alkoholhalten blir högre.

Idag står alkoholfri öl för ungefär fem procent av bryggeriernas totala försäljning – men fortsätter att öka. Sammanlagt såldes 471 miljoner liter öl i Sverige 2023 där hela 70 procent av volymerna var starköl.

Brittiska forskare vill göra insekter och labbkött ”mainstream”

publicerad 2 september 2024
– av Sofie Persson

Ett statligt finansierat forskningscentrum i Storbritannien ska arbeta för att insekter och andra köttalternativ blir mer ”mainstream” för allmänheten. Forskningscentret har även fått över 300 miljoner kronor i finansiering från olika företag.

National Alternative Protein Innovation Centre (NAPIC) kommer att baseras vid University of Leeds, där man skall undersöka hur man kan minska byråkratin samt säkerställa livsmedelssäkerheten för insekter som livsmedel och andra alternativa köttalternativ som exempelvis labbodlat kött. Forskarna kommer även att titta på potentiella allergener, hälsoeffekter och sätt att dämpa oro över både smak och pris. Vidare kommer man att undersöka vilka köttalternativ som säljer till kunderna, genom fokusgrupper och enkäter.

Vi vill göra alternativa proteiner till mainstream för en mer hållbar planet, säger professor Anwesha Sarkar från universitetet till The Telegraph.

Det nya forskningscentret kommer också att få 23 miljoner pund, cirka 316 miljoner svenska kronor, i finansiering från multinationella företag och andra företag. Enligt tankesmedjan Green Alliance kommer hela den alternativa köttindustrin att vara värd omkring 7 miljoner pund, eller cirka 94 miljoner svenska kronor.

UK Research and Innovation är en statlig myndighet som finansierar centret och där vill man bland annat undersöka vilka typer av insektsproteiner konsumenter är mest benägna att köpa.

Hur kommer det sig att människor i Storbritannien kulturellt sett gärna äter en räka, men inte en insekt? Att förstå varför det är så skulle vara till hjälp, säger professor Guy Poppy.

Vidare handlar det om att undersöka vilka bearbetningsnivåer som skulle krävas för att förvandla insekten till något som människor är villiga att äta.

Är det så att den måste malas till ett pulver som sedan blir en proteinbaserad kaka, kanske med reducerad fett- och sockerhalt, eller finns det något mellansteg där insekten förvandlas till något som ser ut som en hamburgare? säger Poppy.

Forskningscentret kommer att undersöka vilka möjligheter regeringen eller industrin har att övertyga människor om att byta ut sin biff mot ett växtbaserat eller laboratorieodlat alternativ, till exempel genom diverse informationskampanjer.