Sverige är ett av Jordens kallaste, mörkaste och glesast befolkade länder. Halva året hukar vi oss i mörker och kyla. Nästan hela Jordens befolkning bor varmare och behagligare än vi – om än i nöd för många. Materiellt har vi nämligen fördelarna av rika naturtillgångar och gott om energi.
Dessa fördelar har vi utnyttjat genom att tillsammans med gemensamt hårt arbete skapa ett land av välstånd. Men detta välstånd bygger just på den malm, den skog och den energi vi utnyttjar.
Men detta får vi inte längre glädjas åt. Gamla tiders gudstro har nämligen ersatts av en ny tro med Naturen i Guds ställe. Enligt denna tro är människan ett hot, ett främmande inslag. Vi är för många. Vi smutsar ner. Vi äter fel och för mycket. Vi förflyttar oss för mycket. Vi förbrukar för mycket resurser. Vi utrotar annat liv.
Mot detta står drömmen att leva i samklang med Naturen på Naturens villkor. I sin yttersta konsekvens innebär detta att precis som djuren leva av vad Naturen bjuder: bär, frukt, svamp och andra ätliga växter över och under vatten. Ingen jakt. Inget fiske. Ingen odling. Av växter gjorda skydd mot klimat och väder.
Det skulle också innebära att avstå från att utvinna mineraler och bearbeta Naturen på minsta sätt. Inga metaller. Inga verktyg. Inget virke. Inga hus. Inga jakt- eller fiskevapen. Inga skinn. Inga skydd mot rovdjur. Bara fötter, ben, armar, händer, en hungrig mun och dess motsats baktill samt kalla grottor att bo i.
Lockande, inte sant?
Med sådana livsbetingelser kan Naturen bara föda på sin höjd en invånare per beboelig km2. Vi är i Sverige 10 miljoner på 450 000 km2. Av ytan är 81 procent skog, berg, myrar och sjöar. Kvar är 86 000 km2. Högst 86 000 finge vi vara, samlade kring vattendrag, sjöar och kuster. Vi är alltså 9,9 miljoner för många i Sverige.
Av Jordens 149 miljoner km2 landyta täcks 115 miljoner av skog, berg och öknar. På 34 miljoner km2 bor 7,5 miljarder människor. Det är 220 per km2 (tio gånger mer än i Sverige). Med högst en per km2 kan Jorden föda 34 miljoner. Vi är alltså nästan 7,5 miljarder för många på Jorden för att kunna leva i Naturen enbart på Naturens villkor.
Det går ju inte. Vi måste väl få odla litet, fiska litet, jaga litet, kapa några träd till bostäder? Den avgörande principfrågan är OM vi får det. Svarar vi ja, blir nästa frågor: HUR, VAD och HUR MYCKET?
Bara genom att finnas till och leva har vi redan svarat ja. Vi ger oss rätten att påverka och bearbeta Naturen för vår överlevnad. Med vår förmåga att tänka och våra händer som verktyg kan vi ur och av Naturen skapa bättre livsbetingelser för oss själva – och med modern teknik även för Jordens liv i övrigt. Inte för varje enskild livsform, men för Jordens liv som helhet.
Det skall vi inte skämmas för. Jorden myllrar av liv. Men med Naturen som vår nya Gud axlar vi en ny arvsynd, inte mot Gud utan mot Naturen – bara genom att leva och finnas till. För att renas från denna arvsynd betalar vi som nya former av avlat utsläppsrätter, elcertifikat, koldioxidskatter, subventioner till vind- och solkraft kraft och andra nya pålagor.
En symbol för denna nya arvsynd är Earth Hour, då vi uppmanas att släcka alla ljus en timme på kvällen den 23 mars. Då är det mörkt ute – och blir ännu mörkare. Rena mörkret, faktiskt!
Ljus och värme är liv. Mörker och kyla är död.
Lys upp i mörkret!
Tege Tornvall, redaktör för Nätverket Klimatsans
Liknande artiklar:
Ladda ner Nya Dagbladets mobilapp!
