Regeringen lanserade i maj 2016 en satsning på så kallade beredskapsjobb för personer som står långt ifrån arbetsmarknaden. Efter ett och ett halvt år visar det sig att en majoritet av jobben har gått till personer med hög utbildning.
Enligt regeringen skulle beredskapsjobben rikta sig till personer som står långt ifrån arbetsmarknaden.
– Det kommer att vara enkla jobb med goda villkor som ger arbetslivserfarenhet för människor som står utanför arbetsmarknaden, sade statsminister Stefan Löfven i maj 2016.
Statskontoret kan i en ny rapport slå fast att beredskapsjobben, som kan klassas som låglönejobb, i de flesta fall gått till högutbildade personer.
– Det kan tyckas lite förvånande i och med att det ska vara enkla jobb, säger Maria Karanta, utredare på Statskontoret, till Ekot.
Arbetsmarknadsminister Ylva Johansson (S) säger till Ekot att regeringen måste före en dialog med myndigheter som Arbetsförmedlingen efter rapportens dystra resultat.
– Det rimmar inte med intentionerna, utan det här är jobb som ska vara för dem som står längst ifrån arbetsmarknaden och det betyder att de ska utformas så att man inte behöver gymnasiekompetens.
Försvarsmakten har under stor sekretess arbetat med ett nytt drönarprojekt det senaste året tillsammans med vapentillverkaren Saab där stora svärmar av obemannade luftfarkoster ska kunna användas vid militära operationer.
– De kan vara hur många som helst – tusentals om man skulle vilja, uppger Saabs vd Micael Johansson
Huvudfokus har legat på att ta fram en ny mjukvara som sägs göra det möjligt för drönarna att närmast automatiskt själva bilda svärmar och utföra uppgifter utan att någon operatör måste detaljstyra varje enskild flygfarkost.
– Det handlar inte om att pilotstyra drönare, utan man ger dem ett uppdrag på en Ipad eller mobiltelefon, sen åker drönarsvärmen ut och gör det här, säger Saab-toppen till TT under en pressträff och förklarar att en soldat kan lära sig systemet på några få dagar.
Ett möjligt drönaruppdrag kan vara att bevaka en väg genom att flyga över denna och sända bilder eller film från platsen, samtidigt som det spanas efter fiender som drönarna också kan identifiera. Genom att använda hundratals eller tusentals drönare kan mycket stora områden övervakas på detta sätt, och om några drönare störs ut så har detta heller ingen större påverkan.
Även om detta inte har ingått i projektet hittills är det också möjligt att drönarna i framtiden beväpnas och används för att attackera fiendestyrkor.
– Man kan uppdatera den här mjukvaran och göra fantastiska saker i förlängningen, säger Micael Johansson.
Ska inte fatta egna beslut
Enligt arméchefen Jonny Lindfors bör drönarna betraktas som ”lastbilar” – och det är beslutsfattarna som avgör vilken last de ska bära.
– Men den grundläggande principen som fortfarande gäller är att vid en väpnad insats ska det finnas en människa som tar besluten, uppger han.
Svenska soldater har redan börjat öva med det nya systemet och det kommer också att användas vid Nato-övningen Arctic Strike i mars. Vidare håller Försvarsmakten just nu på att införskaffa tiotusentals drönare, men man vill inte berätta vad det nya systemet kostar.
Sveriges försvarsminister Pål Jonson (M) är dock noga med att påpeka att ett projekt av detta slag i vanliga fall tar cirka fem år att slutföra – och att det är ”unikt snabbt” att mjukvaran tagits fram på bara ett år.
Under årets upplaga av Folk och försvars maktkonferens i Sälen var retoriken stundtals mycket hård och aggressiv – och Pål Jonson (M) gick så långt som att hävda att det inte längre är frivilligt att stödja regeringen i Kiev.
– Att stödja Ukraina är inte ett val. Det är en plikt, deklarerade Sveriges försvarsminister
Försvarsministern hävdade vidare att ”framtiden för den europeiska säkerhetsordningen nu avgörs på slagfälten i och kring Ukraina” och att en dyster tid väntar hela kontinenten om inte Ryssland besegras.
– Där avgörs om kommande generationer ska få växa upp i ett Europa där det är folkrätt eller den starkes rätt som ska råda. Att stödja Ukraina är därför en investering i vår egen säkerhet och vår egen framtid, fortsatte han.
Jonson stoltserade också med att Sverige under varje år har ökat stödet till Kiev och att det nu totalt handlar om knappt 48 miljarder kronor.
– Under förra året lämnade Sverige det sjätte största militära stödet i världen till Ukraina, förkunnade han stolt.
”Försvagar regelbaserad världsordning”
Under de kommande åren vill försvarsministern också att svensk vapenindustri ska öka produktionen och leverera militär utrustning direkt till Ukraina ”för flera 10-tals miljarder”.
Enligt Jonson är det inte bara Ryssland som angriper Sverige genom ”hybridattacker” – han hävdar också att ”Kina, Iran och Nordkorea stödjer den ryska krigföringen”.
– Det visar att detta är ett krig med genomgripande globala konsekvenser som ytterligare försvagar den regelbaserade världsordningen, heter det.
– Vi måste utgå från att Ryssland kommer att utgöra ett mycket allvarligt hot mot oss och våra allierade under överskådlig tid.
– Att
stödja Ukraina är inte ett val. Det är en plikt.
Jonson ser USA som ”avgörande” för Europas säkerhet – men menar samtidigt att stormakten är upptagen med konflikter i andra regioner.
Av det skälet måste Europa själva rusta upp och stärka Nato, och enligt försvarsministern är det helt nödvändigt att Sverige ”gör sin del i detta arbete” och ökar satsningarna på alla militära sektorer.
– Det som tidigare mest uppfattades som teoretiska problem om procentsatser och bördefördelning kan, i dessa allvarstider, utgöra ett existentiellt hot mot Europas säkerhet, löd en annan av M-toppens förmaningar.
Nya Dagbladet har tidigare uppmärksammat statsminister Ulf Kristerssons tal under Folk och försvars konferens, och hur denne lät meddela att ”Sverige inte befinner sig i krig. Men det råder inte heller fred”.
Sveriges statsminister förkunnar att Sverige förvisso inte befinner sig i krig i dagsläget – men att det svenska folket inte heller ska tro att någon verklig fred råder.
– Låt oss planera för det värsta, så vi kan fortsätta hoppas på det bästa, deklarerar Ulf Kristersson, och manar till fortsatt eskalering och upprustning.
Under årets upplaga av Folk och Försvars maktkonferens samlades makthavare i vanlig ordning i Sälen för att diskutera frågor kopplade till Sveriges försvars- och säkerhetspolitik. Även detta år deltog Sveriges statsminister Ulf Kristersson, som i sitt tal lade stort fokus på att försöka förklara hur regeringen egentligen ser på Sveriges försvarspolitiska status i dagsläget.
– Sverige är inte i krig. Men det råder inte heller fred, betonade statsministern.
– Riktig fred kräver frihet och att det inte pågår allvarliga konflikter länder emellan. Men vi och våra grannar utsätts för hybridattacker, som inte utförs med robotar och soldater, utan med datorer, pengar, desinformation och risk för sabotage, hävdade Kristersson vidare.
”Ta detta på allvar”
I mars är det ett år sedan Sverige gick med i den USA-ledda alliansen Nato, och statsministern var mycket stolt när han beskrev hur svenska flyg redan idag bidrar till Natos luftrumsövervakning, hur 600 svenska soldater är på väg till Lettland – och hur Sverige står redo att bidra även till Natos marina styrkor.
– Det är en tillgång för Sverige i Nato att stödet för vårt medlemskap är så starkt och brett. Politiskt, men också i befolkningen. Det är ett uttryck för att vi lever i allvarstider. Men också ett tecken på att Sverige har förändrats.
Kristersson är av uppfattningen att Sverige tidigare har varit en ”lite för blåögd idealist vid sidlinjen” – men nu blivit betydligt klokare och kommit att bli ”en realist i händelsernas centrum”.
Enligt Moderatledaren utsätts inte Sverige och andra länder för någon konventionell krigföring – istället menar han att det handlar om ett ”proxykrig” där exempelvis Iran anklagas för att anlita gängkriminella för att begå våldsdåd i Sverige och där Ryssland påstås ”underminera demokratiska val” i europeiska länder.
– Så ta det här på allvar. Jag och regeringen tar det på allvar, förmanade han.
”Allt handlar om prioriteringar”
Några planer på att med dialog och diplomati förbättra relationen med Ryssland och verka för deeskalering tycks inte heller finnas – istället ligger fokus på avskräckning och fortsatt upprustning.
– Det ryska hotet är av allt att döma långsiktigt. Det måste vårt försvar också vara… Allt handlar om prioriteringar. Vi har råd att försvara vår frihet – men vi har inte råd att förlora vår frihet, heter det.
Statsministern betonade också att Sverige ”inte bara är en plats för frihet och självförverkligande – utan också för ansvar och självuppoffring” och hyllade de unga svenskar som ”gör sin plikt” genom att ansluta sig till den svenska armén.
– Nu är det en ny tid igen, och den måste inte alls vara förkrigstid, men den som vill ha fred måste som bekant vara rustad för krig.
Kristersson och USA:s avgående utrikesminister Antony Blinken. Foto: U.S. Department of State/Public Domain
”Låt oss planera för det värsta”
Han menar att kampen idag, precis som under kalla krigets dagar står mellan ”demokrati och diktatur”, och även om han påstår att han och hans parti inte önskar något krig menar han att det ändå är av yttersta vikt att kraftsamla, rusta upp och öka militariseringen om ett sådant ändå skulle bli verklighet.
– Vi vann och diktaturen förlorade. Det finns ingen naturlag som gör att det alltid blir så. Men den fria världen har gjort det förut och vi kan göra det igen. Låt oss planera för det värsta, så vi kan fortsätta hoppas på det bästa, avslutade han.
Nya Dagbladet uppmärksammade även Folk och Försvars rikskonferens 2024 där stort fokus låg på ett svenskt Nato-inträde och påstådda inhemska och utländska hot mot landet.
Under hela sin högstadietid blev pojken utsatt för mobbning och kränkningar utan att missförhållandena åtgärdades. Nu får han 90 000 i skadestånd från kommunen.
– Det är skönt att min son får veta att han hela tiden har haft rätt i det han känt. Att det finns en myndighet som ställer sig bakom och säger att så här gör man inte, att det här inte är okej. På så sätt är det en seger för oss, efter all tid som gått, säger pojkens mamma till Sydsvenskan.
Eleven, som idag går på gymnasiet, får 60 000 kronor för de kränkningar han tvingats utstå och ytterligare 30 000 för sveda och verk. Detta efter att Skolinspektionens barn- och elevombud (Beo) bedömt att skolan inte utrett eller åtgärdat kränkningarna på ett snabbt eller tillräckligt sätt.
– Vi har beslutat så, för vi ser att vi har brustit i hanteringen av ärendet. Och vi strävar ju efter en utbildning i världsklass och en skola där man ska känna sig trygg, uppger Viveca S Dahl, verksamhetschef för grundskolan i Lund.
”Borde gjort grundlig utredning”
Pojken har bland annat utsatts för kränkande kommentarer, blivit utfryst och även drabbats av fysiskt våld – där andra elever exempelvis knuffat eller lagt krokben för honom i skolans korridorer.
Utöver skadeståndet kräver Beo också att Lunds kommun säkerställer att skolpersonal framöver anmäler kränkningar och mobbing till rektorn och att dessa incidenter tas på allvar i framtiden.
– Mot bakgrund av uppgifter om utsatthet som man löpande har fått kännedom om borde man ha tagit ett mer samlat grepp om elevens skolsituation. Man borde ha gjort en mer samlad och grundlig utredning än vad som skett,menar Erica Segerlund, jurist vid Barn- och elevombudet.
