Förskolebarn ska matas med vänsterradikal propaganda

publicerad 6 januari 2021
- av Per Nordin
Även förskolebarn ska utsättas för politisk propaganda.

Skolverket vill intensifiera den politiska propagandan och kräver nu att barn i för- och grundskola ska fokusera mer på så kallade ”maktrelationer” och på att ”kritiskt granska klass, genus, etnicitet och andra rättvise- och maktfrågor”.

Arbetssättet som förespråkas är ”critical literacy” och har blivit mycket stort i USA, men bedöms av kritiker till stor del handla om att indoktrinera barnen med vänsterradikal propaganda som bygger på postmodern marxistiskt influerad så kallad kritisk teori.

Critical literacy handlar om att: a) bygga förståelse för ett innehåll med hjälp av språket, b) kunna tolka och jämföra olika textformer, c) få en sammanhållen syn på språk, kunskap, identitet och demokrati, d) kritiskt granska klass, genus, etnicitet och andra rättvise- och maktfrågor, samt e) engagera barn/elever i för dem relevanta frågor”, skriver Skolverket på sin hemsida.

Skolverket vill att förskolebarn och grundskolelever ska granska och analysera ”olika textformer som omger dem”, exempelvis, filmer, serietidningar, tv-program eller datorspel utifrån de vänsterradikala narrativ där fokus ligger på klass, genus eller rasism.

Lärare måste synliggöra uteslutningsprocesser, marginaliserade perspektiv och andra maktrelationer som klass, genus och etnicitet. På sikt handlar det om att eleverna ska ges möjlighet att förstå vad det är som påverkar deras levnadsförhållanden, syn på omvärlden och var och hur deras livsvillkor kan förändras”, förklarar man vidare.

Man hänvisar till forskning av Kerstin Bergöö och Karin Jönsson och menar att det är av yttersta vikt att barnen förstår att ”texten aldrig är neutral” och att barnen måste ”medvetandegöras” om ”makt- och kunskapsrelationer som texter av olika slag försätter dem i”.

Vidare menar Skolverket att barnen genom att den intersektionella propagandan används flitigt redan vid ung ålder ska få en bättre bild av vad det är ”som påverkar deras levnadsförhållanden, syn på omvärlden och var och hur deras livsvillkor kan förändras”.

Ladda ner Nya Dagbladets mobilapp!