Skolan ser särskilt begåvade barn som problem

publicerad 19 december 2023
- av Markus Andersson

Hjälp Nya Dagbladet att klara ekonomin under sommaren!


14 150 kr av 50 000 kr insamlade. Stöd kampanjen via swish 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Istället för att betrakta särskilt begåvade barn som en stor tillgång fokuserar skolpersonal och rektorer ofta på deras svårigheter och problem. Bristen på anpassning och särskilt stöd leder också till att barnen ofta blir understimulerade och vantrivs i skolan så att deras lärande och utveckling stannar av.

Specialpedagogen Malin Ekesryd Nordström märkte i sin yrkesroll hur särskilt begåvade elever ofta slutade intressera sig för skolarbetet, och började fundera över varför skolan hade så svårt att hantera barnens begåvning och behov.

Hennes tankar och funderingar ledde sedermera till doktorsavhandlingen Särskild begåvning i en förskola och skola, där hon kunde se att uppfattningarna om hur särbegåvade elever skulle undervisas och hanteras var mycket olika beroende på skola.

Hon såg bland annat att särskilt begåvade barn på vissa skolor placerades i särskilda undervisningsgrupper – medan detta inte alls skedde i andra skolor. Dessutom kunde hon se att förskolepersonal och rektorer mycket ofta hanterade särskilt begåvade barn utifrån upplevda svårigheter och problem – snarare än deras styrkor.

– Istället för att beskriva vilken ynnest det kan vara att ha hunnit långt i sin kunskapsinhämtning tidigt, eller att kunna läsa redan som tre- eller fyraåring, beskriver de barnens svårigheter att finna sig till rätta bland kompisar, säger Malin Ekesryd Nordström i ett pressmeddelande.

“Har rätt till stimulans”

– De här barnen kan ha svårigheter att få andra barn att förstå vad de menar om de använder ett för åldern avancerat språk. Barnen kan också bli frustrerade när andra inte förstår deras avancerade legobyggen och så vidare, fortsätter hon.

Enligt Ekesryd Nordströms intervjuer med föräldrar fungerar förskolan ofta bättre för särbegåvade barn än skolan – detta eftersom förskolan är mer flexibel. I skolan blir barnen ofta understimulerade, börjar vantrivas och deras lärande och utveckling saktar ner eller stannar av.

Att lärare och rektorer fokuserar på barnens problem, istället för på deras styrkor och talanger, kan dels bero på bristande kunskap om ämnet, men också en hög arbetspress, och hon hoppas att skolorna kommer att fokusera mer på denna grupp framöver.

– Genom att i det förebyggande arbetet planera för att det kommer att finnas barn som har kommit längre än andra, och som behöver utmaningar, tror jag att särskilt begåvade kan bli mer accepterade och inte ses som ett ”problem”. Alla barn, oavsett var de befinner sig, har rätt till ledning och stimulans i utbildningen, säger Malin Ekesryd Nordström.

Ladda ner Nya Dagbladets mobilapp!