MORGONDAGENS DAGSTIDNING – onsdag 16 april 2025

onsdag 16 april 2025


Så äter du för bättre sömn

publicerad 1 maj 2022
– av Sofie Persson
Sojabönor och parmesanost.

Sömnproblem är vanligt och har stor inverkan på vårt välmående. Ett faktum många dock inte känner till är att kost och sömn går hand i hand och att det därför är bra att veta vad man kan äta på kvällen för att förbättra sina chanser att sova bättre.

Sömn är bland det viktigaste för vårt välmående men trots det sover fler och fler sämre. I en sammanställning av Stressforskningsinstitutet menar man att sömnproblem har ökat kraftigt de senaste 30 åren och att ungefär 25 procent av svenskarna har problem med sin sömn varje vecka. Att ha både små och stora problem med sömnen påverkar livet oerhört mycket och får man inte bukt med problemen kan situationen bli väldigt jobbig.

Aminosyran tryptofan

Tryptofan är en essentiell aminosyra som kroppen inte kan tillverka själv, men är däremot en viktig del för kroppens tillverkning av melatonin, det vill säga ett hormon som hjälper till att reglera dygnsrytmen och göra oss sömniga på kvällarna. Tryptofan hjälper också till att tillverka signalsubstansen serotonin, som bland annat påverkar humör och välbefinnande och som också behövs för att skapa melatonin.

Kroppen behöver också bland annat magnesium, vitamin B6 och kalcium för att tillverka tryptofan. Det kan därför vara en god idé att äta vissa livsmedel som innehåller dessa ämnen till middag, dock ska man inte äta för tätt inpå läggdags eftersom kroppen behöver bearbeta matintaget, vilket i sig kan göra det svårare att somna. Det kan vara bra att låta det gå åtminstone någon timme mellan middag och läggdags.

Frukt och grönsaker

Mango är således bra att äta till kvällen eftersom det innehåller både tryptofan och vitamin B6. Körsbär innehåller i sin tur naturligt melatonin.

Banan innehåller både magnesium och vitamin B6 och dess skal innehåller tryptofan. Således kan te gjort av bananskal vara en idé. Kiwi innehåller serotonin och i en studie från 2011 proponeras att sömnkvalitén kan öka om man äter kiwi innan läggdags. I studien åt 24 personer två kiwifrukter en timme innan läggdags och nära 29 procent av gruppen upplevde att de somnade lättare än förut. Cirka 13 procent av testgruppen upplevde att de sov längre än tidigare.

Spenat har magnesium, kalcium och vitamin B6 i sig. Vetegroddar har en hyfsad mängd tryptofan i sig och innehåller även mycket vitamin B6 och en hel del magnesium.

Magnesium har även en generell muskelavslappnande effekt. Tar man tillskott av magnesium kan det därför vara en bra idé att ta det på kvällen, istället för på morgonen eller under dagen.

Foto: Pranjall Kumar/Unsplash

Frön och nötter

Mandlar innehåller magnesium, kalcium, vitamin B6 och tryptofan, vilket gör dem perfekta att avnjuta på kvällskvisten. Linfrön är en bra källa för magnesium, men även vitamin B6 och kalcium. Livsmedelsverket rekommenderar dock inte intag av för mycket linfrön eftersom det finns risk för att få i sig skadliga mängder vätecyanid. Risken är också större om man äter krossade linfrön istället för hela.

Även solrosfrön innehåller mycket magnesium, samt en hel del kalcium och vitamin B6. Pumpafrön innehåller väldigt mycket magnesium samt även tryptofan, vilket gör dem utmärkta att äta vid middagstid.

Kolhydrater och sömn

Kolhydrater förekommer i allt från godis, pasta, grönsaker till frukt och gryn, och kan delas upp i ”snabba” och ”långsamma”, det vill säga de med högt glykemiskt index (GI) och det med lågt. ”Goda” kolhydrater från exempelvis frukt och grönsaker är enligt Livsmedelsverket viktigt att få i sig,  samtidigt som kolhydrater från exempelvis läsk och kakor är mindre viktiga.

I en sammanställning av olika studier från 2016 indikeras att ett lågt intag av kolhydrater i allmänhet kan vara associerat med dålig sömn.

I samma sammanställning tittade man på en studie gällande intag av kolhydrater med både lågt och högt glykemiskt index (GI) innan sängdags. I studien fann man att de som konsumerade en måltid med högt GI innan sovdags somnade lättare. Om du har svårt att somna kan det således vara värt att testa att äta något med ”snabba” kolhydrater innan sovdags. Med detta sagt är det troligen inte särskilt gynnsamt att äta godis och dricka läsk eller andra onyttigheter, men däremot potatis, dadlar och palsternacka har alla ett högt GI, enligt matkalkyl.se. Däremot visar en annan studie att djupsömnen i sin tur kan bli negativt drabbad om man har en diet med högt GI.

Foto: Nicolas J Leclercq/Unsplash

Andra livsmedel som kan hjälpa

I en sammanställning av 14 tidigare studier av mjölkprodukter och sömn fann man att det var bra för sömnen att ha en balanserad diet som innehåller mjölkprodukter. Enligt en studie från 2018 ska varm mjölk med honung gynna god sömn, dock märktes ingen skillnad förrän tredje dagen med detta intag, mjölk har dock inte lika högt kalcium-innehåll som exempelvis ost. Ost innehåller en hög andel tryptofan, vilket gör det till ett bra livsmedel att inta mot kvällen. Ju magrare ost, desto mer tryptofan – förutom parmesanost, som undantagsvis har en högre andel.

Sojaprodukter har höga halter av tryptofan, magnesium och även hyfsat med vitamin B6. Vidare innehåller kakaopulver en god mängd tryptofan och en hög andel magnesium. En idé är att testa varm choklad som efterrätt med honung, eller annan sötning. Socker är i regel inte bra att inta innan läggdags.

Recept varm choklad (utan socker)

  • 2-3 dl mjölk
  • 1-2 tsk kakao
  • 1 tsk agavesirap/honung/dadel

Värm mjölken i en kastrull och smaka av med kakao och sötning. För extra lyx; toppa med vispad grädde och pudra avslutningsvis över lite mer kakao. Väljer du att söta chokladen med en dadel så mixar du samman alla ingredienser i en mixer innan du värmer den i kastrullen. Receptet kommer från Sporthälsa.

Recept på ”Sov gott-sallad”

  • Cirka 65 gram ekologisk bladspenat
  • Två nävar valfri sallad
  • Ett gäng körsbärstomater
  • En liten näve mango
  • En stor näve valfri ost
  • Önskvärd mängd sojabacon-bitar (eller vanlig bacon)
  • En halv näve pumpafrön

Stek sojabaconet krispigt och ställ åt sidan. Skär tomaterna, mangon och osten. Blanda allt i en skål. Servera med valfri dressing, om så önskas. Räcker till cirka 2 personer.

 

Inte har du väl missat Nya Dagbladets artikel med allmänna tips mot sömnproblem? Är det så kan du ta del av den här.

Kännetecken för insomni

• lång insomningstid – 45 minuter eller mer
• upprepade uppvaknanden med svårigheter att somna om
• vaknar i förtid och har svårt att somna om
• besvär med trötthet, humörsvängningar eller nedsatt funktionsförmåga under dagtid
• för att få insomnidiagnos ska minst ett av sömnbesvären, samt något av dagtidsbesvären, förekomma minst 3-4 gånger/vecka och under minst 1 månad i följd.

Källa: Stressforskningsinstitutet

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Järnbrist vanlig bland gymnasieflickor

publicerad 5 april 2025
– av Redaktionen
Järnbrist kan orsaka koncentrationssvårigheter.

Mer än var tredje svensk kvinnlig gymnasieelev har järnbrist, enligt en studie från Lunds universitet. Risken visades vara särskilt hög bland vegetarianer och veganer.

Studien, som publicerats i European Journal of Nutrition, omfattade 475 gymnasieelever från två skolor i Malmö och Lund. Deltagarna svarade på frågor om bland annat kostvanor och menstruation, och lämnade därefter blodprov.

Blodproverna analyserades med fokus på järnstatus, som sedan jämfördes med deltagarnas kost. Resultatet visade att 38 procent av gymnasieflickorna hade järnbrist. Bland vegetarianer och veganer var andelen nära 70 procent, jämfört med 30 procent bland köttätare. Även pescatarianer – som utesluter rött kött och kyckling – hade högre förekomst av järnbrist.

Det är positivt att många unga väljer mer växtbaserad kost, det minskar risken för olika kroniska sjukdomar som till exempel cancer och hjärtkärlsjukdom och är också positivt för miljön. Men man behöver tänka på hur man får i sig järn. Vi hoppas att resultaten uppmärksammar vikten av att man ersätter köttet med järnrika livsmedel, säger Anna Stubbendorff, dietist och doktorand i nutritionsepidemiologi vid Lunds universitet, i ett pressmeddelande.

Järnbrist kan orsaka trötthet, koncentrationssvårigheter och i allvarliga fall blodbrist. Kroppens förmåga att ta upp järn påverkas av vad man äter i övrigt, oavsett om järnet kommer från kött eller vegetabiliska källor.

Det är viktigt att äta mycket fullkorn, och baljväxter som bönor, ärtor och linser. C-vitamin och syror – till exempel surkål, kimchi eller surdegsbröd – som intas samtidigt som maten ökar järnupptag. Kaffe och te minskar upptaget. Vi såg också att de som uppgav att de åt mer frukt hade lägre förekomst av järnbrist.

Forskarna vill nu ta fram en screeningmetod som kan hjälpa skolhälsovården att identifiera gymnasieflickor som löper risk att drabbas av järnbrist.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Barnläkare varnar för smör

publicerad 2 april 2025
– av Redaktionen
Konsistensen inte passande för barn, varnas det på Schibsted-kanalen TV4.

En tesked smör före läggdags sägs bland annat ge bättre sömn för barn, enligt en populär trend bland småbarnsföräldrar – något som föranlett Schibsted-kanalen TV4 att bjuda in en barnläkare som lyfter ett varningens finger för bland annat komjölksallergi och att smörets konsistens inte ska passa barn.

Många småbarnsföräldrar på sociala medier menar att deras barn sover bättre efter att ha fått en sked smör före läggdags. Det sägs ge ökad mättnad och ett stabilare blodsocker som gör att barnen sover längre och vaknar mer sällan.

På Teliakanalen TV4, nyligen upphandlad av Schibsted-koncernen, är man inte lika förtjusta i trenden. Här lyfter man fram barnläkaren Kajsa Kaijser som varnar för komjölksallergi, att smöret ska vara svårt svälja och att konsistensen inte passar barn.

Ett barn kan sätta i halsen, framför allt om man inte har introducerat olika livsmedel successivt. Dessutom kan komjölksallergi spela in, så man måste vara försiktig, säger hon i TV4 Nyheterna.

Kaijser tillstår att det kan finnas viss sanning kring att fett kan mätta längre, men menar att barn inte är skapta för att sova hela nätterna.

Det är inte så att barn bara sover dåligt för att de är hungriga, och man får tänka på att föräldraskap tyvärr aldrig blir en enkel quick fix, fortsätter Kaijser.

I mer medvetna hälsokretsar har smör, liksom andra typer av naturliga fetter, på senare år i allt högre utsträckning lyfts fram som en viktig nyckel till god hälsa i rätt proportioner, ett tema som bland annat lyfts fram i Lars Berns bok Den metabola pandemin.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Omega-3 saktar ned kroppens biologiska åldrande

publicerad 31 mars 2025
– av Sofie Persson

Omega-3 kan tydligt bromsa biologiskt åldrande hos alla åldersgrupper, enligt en ny studie. Effekten var ännu större i kombination med styrketräning och vitamin D.

Studien, som genomfördes av forskare vid bland andra Zürichs universitet, sjukhusuniversitetet i Toulouse och Harvard University, undersökte effekten av vitamin D, omega-3 och träning på det biologiska åldrandet.

Totalt omfattade DO-HEALTH-studien 2 157 deltagare från flera europeiska länder. Syftet med långtidsstudien är att förebygga hälsosamt åldrande och studera effekterna av omega-3 och D-vitamin.

Deltagarna delades in i olika grupper där vissa fick D-vitamin eller omega-3 dagligen, medan andra fick placebo. Dessutom jämfördes styrketräning (30 minuter, tre gånger i veckan) med rörlighetsträning för lederna i samma omfattning.

Genom att variera kombinationerna kunde forskarna analysera både enskilda och kombinerade effekter, exempelvis hos dem som fick både vitamin D och omega-3.

Analysen, publicerad i Nature Aging, visar att ett dagligt intag av ett gram omega-3 under tre år kunde bromsa det biologiska åldrandet med nästan tre månader jämfört med dem som inte tog tillskottet.

Effekten densamma oavsett ålder

Hos gruppen som kombinerade omega-3, D-vitamin och styrketränade var effekten ännu större och bromsade åldrandet med nästan fyra månader. Kombinationen minskade också risken för invasiv cancer med 61 procent och risken för tidig benskörhet med 39 procent.

Effekten på det biologiska åldrandet var detsamma oavsett kön, ålder eller BMI.

Omega-3-fettsyror finns främst i fet fisk och är bland annat viktiga för att bygga upp och reparera celler. De kan också påverka reglering av blodtryck, njurarnas funktion samt även immunförsvaret.

I nästa steg planerar forskarna att inkludera fler deltagare för att få ett bredare urval och studera hur olika livsstilar påverkar resultaten.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Brusreducerande hörlurar kan påverka hjärnans ljudbearbetning

publicerad 28 mars 2025
– av Sofie Persson

Allt fler unga får diagnosen auditiv perceptionsstörning (APD). Enligt audiologer kan den ökade användningen av brusreducerande hörlurar vara en bidragande orsak.

APD är en hörselstörning som sitter i hjärnan och inte i öronen, som i korthet innebär att det påverkar hjärnans förmåga att bearbeta ljud. Vanliga symptom inkluderar svårigheter att följa muntliga instruktioner, behov av upprepning, problem med att minnas hörd information och utmaningar med att skilja mellan liknande ljud.

25-åriga Sophie lider av sjukdomen och får ofta höra att hon tappar fokus eller inte lyssnar, men i själva verket kan enkla bakgrundsljud göra det svårt att känna igen röster eller andra ljud.

Även om jag kan höra att det är ljud på gång kan jag inte lyssna på varifrån ljudet kommer. Jag vet att det är personens röst, men jag kan bara inte räkna ut det tillräckligt snabbt, säger Sophie till den brittiska statskanalen BBC.

Sophies problem kom inte förrän hon lämnade det lugna lantlivet där hon växte upp och började på universitetet i London. Där upplevde hon snabbt en förändring i sin hörsel, men när hon tog ett hörseltest visade det normala värden. Då fick hon istället träffa en privat audionom, som sedan efter ytterligare tester gav henne diagnosen auditiv processtörning.

Ökar bland unga

Fem audiologiska avdelningar i Storbritannien menar att det skett en ökning av antalet ungdomar som får diagnosen. APD är också vanligare bland neurodivergenta personer, de med hjärnskador eller som haft en infektion i mellanörat som barn – Men nu får allt fler patienter diagnosen som faller utanför dessa kategorier.

Orsaken till Sohpies diagnos är okänd, men hennes audionom tror att överanvändning av brusreducerande hörlurar, som Sophie bär upp till fem timmar om dagen, kan vara en del av anledningen. Fler inom yrket tror också att just dessa hörlurar, som blivit alltmer populära de senaste åren, kan bidra till de ökade diagnoserna hos unga.

Brusreducerande hörlurar är en typ av hörlurar som använder avancerad teknik för att blockera oönskade ljud från omgivningen. Vissa har en aktiv brusreducering, som med hjälp av mikrofoner övervakar ljudet omkring och skapar en motsatt ljudvåg som spelas upp genom hörlurarna, vilket neutraliserar det oönskade ljudet. Andra har passiv brusreducering, som har tjocka vadderingar och höljen som hjälper till att blockera ljud genom att skapa en barriär.

Hjärnan lär sig inte att filtrera

Claire Benton på British Academy of Audiology förklarar att hypotesen är att hjärnan inte lär sig att filtrera bort bakgrundsljud och fokusera på det viktiga – till exempel vad en samtalspartner säger.

Du har nästan skapat en falsk miljö genom att ha på dig hörlurarna och bara lyssna på det du vill lyssna på. Du behöver inte anstränga dig för att göra det, säger hon och fortsätter:

De mer komplexa, avancerade lyssnarförmågorna i hjärnan börjar egentligen utvecklas först i slutet av tonåren. Så om du bara har haft på dig brusreducerande hörlurar och levt i den här falska världen under sena tonåren, så försenar du något din förmåga att bearbeta tal och ljud.

Det finns behandling mot APD och man kan bli helt återställd. Det finns dock väldigt lite forskning inom ämnet och audionomer efterlyser därför fler studier.

Det menar bland annat Wayne Wilson, docent vid skolan för hälso- och rehabiliteringsvetenskap vid University of Queensland, som säger att mer forskning behöver göras för att se den möjliga kopplingen. Han påpekar dock att det kan vara svårt att genomföra kontrollerad forskning med så många variabler.

Djävulen ligger i detaljerna eftersom svaret förmodligen beror på vilka ljud, vilka scener, vilket buller, vilken bullerdämpning, vilken period av bullerdämpning, vilken ålder på barnet etc.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Missa inte en nyhet igen!

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev idag!

Ta del av ocensurerade nyheter – fria från industriintressen och politisk korrekthet från Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning – varje vecka.