Annons:

Så äter du för bättre sömn

Uppdaterad maj 1, 2022, Publicerad maj 1, 2022 – av Sofie Persson
Sojabönor och parmesanost.
Insamlingskampanj

Hjälp Nya Dagbladet att finnas kvar

Insamlat: 41 700,00 SEK 56% Mål: 75 000,00 SEK

Sömnproblem är vanligt och har stor inverkan på vårt välmående. Ett faktum många dock inte känner till är att kost och sömn går hand i hand och att det därför är bra att veta vad man kan äta på kvällen för att förbättra sina chanser att sova bättre.

Sömn är bland det viktigaste för vårt välmående men trots det sover fler och fler sämre. I en sammanställning av Stressforskningsinstitutet menar man att sömnproblem har ökat kraftigt de senaste 30 åren och att ungefär 25 procent av svenskarna har problem med sin sömn varje vecka. Att ha både små och stora problem med sömnen påverkar livet oerhört mycket och får man inte bukt med problemen kan situationen bli väldigt jobbig.

Aminosyran tryptofan

Tryptofan är en essentiell aminosyra som kroppen inte kan tillverka själv, men är däremot en viktig del för kroppens tillverkning av melatonin, det vill säga ett hormon som hjälper till att reglera dygnsrytmen och göra oss sömniga på kvällarna. Tryptofan hjälper också till att tillverka signalsubstansen serotonin, som bland annat påverkar humör och välbefinnande och som också behövs för att skapa melatonin.

Annons:

Kroppen behöver också bland annat magnesium, vitamin B6 och kalcium för att tillverka tryptofan. Det kan därför vara en god idé att äta vissa livsmedel som innehåller dessa ämnen till middag, dock ska man inte äta för tätt inpå läggdags eftersom kroppen behöver bearbeta matintaget, vilket i sig kan göra det svårare att somna. Det kan vara bra att låta det gå åtminstone någon timme mellan middag och läggdags.

Frukt och grönsaker

Mango är således bra att äta till kvällen eftersom det innehåller både tryptofan och vitamin B6. Körsbär innehåller i sin tur naturligt melatonin.

Banan innehåller både magnesium och vitamin B6 och dess skal innehåller tryptofan. Således kan te gjort av bananskal vara en idé. Kiwi innehåller serotonin och i en studie från 2011 proponeras att sömnkvalitén kan öka om man äter kiwi innan läggdags. I studien åt 24 personer två kiwifrukter en timme innan läggdags och nära 29 procent av gruppen upplevde att de somnade lättare än förut. Cirka 13 procent av testgruppen upplevde att de sov längre än tidigare.

Spenat har magnesium, kalcium och vitamin B6 i sig. Vetegroddar har en hyfsad mängd tryptofan i sig och innehåller även mycket vitamin B6 och en hel del magnesium.

Magnesium har även en generell muskelavslappnande effekt. Tar man tillskott av magnesium kan det därför vara en bra idé att ta det på kvällen, istället för på morgonen eller under dagen.

Foto: Pranjall Kumar/Unsplash

Frön och nötter

Mandlar innehåller magnesium, kalcium, vitamin B6 och tryptofan, vilket gör dem perfekta att avnjuta på kvällskvisten. Linfrön är en bra källa för magnesium, men även vitamin B6 och kalcium. Livsmedelsverket rekommenderar dock inte intag av för mycket linfrön eftersom det finns risk för att få i sig skadliga mängder vätecyanid. Risken är också större om man äter krossade linfrön istället för hela.

Även solrosfrön innehåller mycket magnesium, samt en hel del kalcium och vitamin B6. Pumpafrön innehåller väldigt mycket magnesium samt även tryptofan, vilket gör dem utmärkta att äta vid middagstid.

Kolhydrater och sömn

Kolhydrater förekommer i allt från godis, pasta, grönsaker till frukt och gryn, och kan delas upp i ”snabba” och ”långsamma”, det vill säga de med högt glykemiskt index (GI) och det med lågt. "Goda" kolhydrater från exempelvis frukt och grönsaker är enligt Livsmedelsverket viktigt att få i sig,  samtidigt som kolhydrater från exempelvis läsk och kakor är mindre viktiga.

I en sammanställning av olika studier från 2016 indikeras att ett lågt intag av kolhydrater i allmänhet kan vara associerat med dålig sömn.

I samma sammanställning tittade man på en studie gällande intag av kolhydrater med både lågt och högt glykemiskt index (GI) innan sängdags. I studien fann man att de som konsumerade en måltid med högt GI innan sovdags somnade lättare. Om du har svårt att somna kan det således vara värt att testa att äta något med ”snabba” kolhydrater innan sovdags. Med detta sagt är det troligen inte särskilt gynnsamt att äta godis och dricka läsk eller andra onyttigheter, men däremot potatis, dadlar och palsternacka har alla ett högt GI, enligt matkalkyl.se. Däremot visar en annan studie att djupsömnen i sin tur kan bli negativt drabbad om man har en diet med högt GI.

Foto: Nicolas J Leclercq/Unsplash

Andra livsmedel som kan hjälpa

I en sammanställning av 14 tidigare studier av mjölkprodukter och sömn fann man att det var bra för sömnen att ha en balanserad diet som innehåller mjölkprodukter. Enligt en studie från 2018 ska varm mjölk med honung gynna god sömn, dock märktes ingen skillnad förrän tredje dagen med detta intag, mjölk har dock inte lika högt kalcium-innehåll som exempelvis ost. Ost innehåller en hög andel tryptofan, vilket gör det till ett bra livsmedel att inta mot kvällen. Ju magrare ost, desto mer tryptofan - förutom parmesanost, som undantagsvis har en högre andel.

Sojaprodukter har höga halter av tryptofan, magnesium och även hyfsat med vitamin B6. Vidare innehåller kakaopulver en god mängd tryptofan och en hög andel magnesium. En idé är att testa varm choklad som efterrätt med honung, eller annan sötning. Socker är i regel inte bra att inta innan läggdags.

Recept varm choklad (utan socker)

  • 2-3 dl mjölk
  • 1-2 tsk kakao
  • 1 tsk agavesirap/honung/dadel

Värm mjölken i en kastrull och smaka av med kakao och sötning. För extra lyx; toppa med vispad grädde och pudra avslutningsvis över lite mer kakao. Väljer du att söta chokladen med en dadel så mixar du samman alla ingredienser i en mixer innan du värmer den i kastrullen. Receptet kommer från Sporthälsa.

Recept på "Sov gott-sallad"

  • Cirka 65 gram ekologisk bladspenat
  • Två nävar valfri sallad
  • Ett gäng körsbärstomater
  • En liten näve mango
  • En stor näve valfri ost
  • Önskvärd mängd sojabacon-bitar (eller vanlig bacon)
  • En halv näve pumpafrön

Stek sojabaconet krispigt och ställ åt sidan. Skär tomaterna, mangon och osten. Blanda allt i en skål. Servera med valfri dressing, om så önskas. Räcker till cirka 2 personer.

 

Inte har du väl missat Nya Dagbladets artikel med allmänna tips mot sömnproblem? Är det så kan du ta del av den här.

Kännetecken för insomni

• lång insomningstid – 45 minuter eller mer
• upprepade uppvaknanden med svårigheter att somna om
• vaknar i förtid och har svårt att somna om
• besvär med trötthet, humörsvängningar eller nedsatt funktionsförmåga under dagtid
• för att få insomnidiagnos ska minst ett av sömnbesvären, samt något av dagtidsbesvären, förekomma minst 3-4 gånger/vecka och under minst 1 månad i följd.

Källa: Stressforskningsinstitutet

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Norska forskare: Barn kan behöva mer än en timmes rörelse

Publicerad Igår 07:24 – av Jan Sundstedt

Norska forskare vill pröva om barn behöver mer rörelse än dagens råd om en timme om dagen. De stöder sig på en stor internationell studie, men den slår inte fast någon ny minutgräns.

Norska hälsomyndigheten Helsedirektoratet rekommenderar att barn och unga mellan 6 och 17 år är fysiskt aktiva med måttlig till hög intensitet i genomsnitt minst 60 minuter per dag. Aktiviteten ska vara varierad och främst konditionsinriktad. Minst tre gånger i veckan ska den hålla hög intensitet och stärka muskler och skelett.

Nu vill forskare vid Norges idrettshøgskole pröva om råden behöver höjas.

I en studie som publicerades i tidskriften JAMA Pediatrics har de samlat data från 12 874 barn och unga i 14 uppföljningsstudier från 16 länder. Deltagarna var mellan 5 och knappt 18 år, bar rörelsemätare och följdes i genomsnitt i 3,1 år.

Fysisk aktivitet med måttlig till hög intensitet hade ett svagt samband med lägre insulin, LDL-kolesterol, blodfetter och en samlad riskpoäng. Någon koppling till lägre BMI fanns inte. Sambanden var små och förändrades beroende på vilken statistisk modell forskarna använde.

Jämfört med den minst aktiva femtedelen hade bara den mest aktiva femtedelen tydligt lägre odds för en hög samlad riskprofil vid uppföljningen. Barnen i den gruppen rörde sig mellan 72 och 207 minuter om dagen, i genomsnitt 92,8 minuter.

— De som låg i den gruppen hade i genomsnitt 92,8 minuter per dag. Det kan tyda på att rekommendationen borde ligga i närheten av 90 minuter per dag, säger forskaren Anders Husøy enligt Norges idrettshøgskole.

Siffran är ett gruppgenomsnitt, ingen fastställd hälsogräns. Studien visar samband, inte att rörelsen orsakade skillnaden, och den mätte riskmarkörer i blodet och blodtrycket snarare än faktiska sjukdomsfall.

Även WHO:s råd för 5–17-åringar anger minst 60 minuter i genomsnitt per dag över veckan. Det bygger på fler hälsoeffekter än de studien undersökte, bland annat kondition, skelett och kognitiv förmåga.

Total stillasittande tid hade i huvudanalysen inget samband med en sämre samlad riskprofil. Forskarna påpekar samtidigt att resultatet inte utesluter negativa följder av enskilda stillasittande vanor som skärmtid.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Neurokirurgen: D-vitamin i en tablett ersätter inte solen

Publicerad oktober 8, 2026 – av Emil Fjellstedt
Splitmontage med Jack Kruse i blå tröja och glasögon till vänster och vita D2-tabletter till höger, åtskilda av en vit linje.
Jack Kruse menar att D-vitamintillskott saknar solljusets tidssignaler.

Ett högre D-vitaminvärde behöver inte betyda att kroppen fungerar bättre. Det menar Jack Kruse, som kritiserar synen på D-vitamin som något man kan tillföra med en tablett utan att samtidigt ta hänsyn till solljus och dygnsrytm. Hans argument är att tillskottet levererar ett ämne – men inte signalerna som styr hur kroppen hanterar det.

Jack Kruse är neurokirurg och driver Kruse Longevity Center i Destin i USA. Han har i över ett decennium hävdat att ljus, och inte bara mat, styr hur cellernas energiproduktion fungerar.

I en serie inlägg på X skriver han nu rakt ut att D-vitamintillskott är skadliga. Han bygger resonemanget på två saker: en forskningsartikel om D-vitamin och dygnsrytm, och årets Nobelpris i kemi.

Solen som taktgivare

Enligt Kruse har skolmedicinen i över hundra år behandlat D-vitamin som ett passivt näringsämne, en tablett som ska justera ett enskilt värde i blodet. Han menar att det är fel bild av kroppen.

I hans modell är D-vitaminsystemet och kroppens inre klocka sammankopplade i en tidsberoende återkopplingsslinga. Kroppen använder inte bara ljuset för att tillverka ett hormon, skriver han, utan solens dygnsrytm för att ställa in hela hormonsystemet.

Ämnen som bildas ur D-vitamin påverkar enligt Kruse hur snabbt kroppens klockgener läses av. Klockgenerna styr i sin tur hur de enzymer som aktiverar D-vitaminet arbetar i mitokondrierna. Bland dem nämner han CYP27B1 och CYP24A1.

Han lägger särskild vikt vid morgonljuset. Ljuskänsliga receptorer i ögat, bland annat neuropsin, och näthinnans egen klocka ska enligt honom använda morgonens UV-A- och UV-B-strålning för att ställa cellerna i rätt läge.

Kopplingen mellan D-vitamin och dygnsrytm diskuteras även i forskningen. I en översiktsartikel i FASEB Journal från december 2025 föreslår forskare att D-vitaminsignalering både kan styras av och själv påverka kroppens molekylära klocka. De beskriver idéerna som hypoteser som återstår att pröva experimentellt.

Mitokondrierna som motor

Kärnan i Kruses modell är mitokondrierna, cellernas energiverk. Han menar att aktiveringen av D-vitamin styrs av så kallade radikalpar i enzymernas järnhaltiga centrum, i mitokondriens inre membran.

När ljus driver elektroner mellan proteinerna bildas enligt honom par av radikaler vars tillstånd påverkas av jordens magnetfält. Resultatet blir, skriver han, beroende av att signalerna från omgivningen är rätt samordnade.

Nobelpriset ger honom nästa led. Kungliga Vetenskapsakademien belönade i oktober fransmannen Henri B. Kagan och japanen Kenso Soai för upptäckter som visar hur kemiska reaktioner kan ge bara den ena av två spegelvända molekylvarianter, så som livets egen kemi fungerar.

Kruse läser priset som stöd för sin syn: att levande system förstärker små asymmetrier till ordning, och att solljuset avgör vilken riktning förstärkningen tar. Akademiens motivering gäller organisk syntes och nämner inte D-vitamin.

I ett X-inlägg kallar han ändå priset en vändpunkt, då det han kallar decentraliserad biologi började montera ned den centraliserade, företagsstyrda medicinen.

Tablett utan tidssignaler

Därifrån når Kruse sin kritik av tillskotten. Den som sväljer en hög dos isolerat D3 inomhus, i vad han kallar en teknisk Faradaybur under blått ljus, släpper enligt honom en okoordinerad bomb rakt ner på ett redan trasigt moderkort.

Ämnet i tabletten når enligt Kruse levern och njurarna som ett oordnat moln, frikopplat från solens nära infraröda ljus. Den delen utgör enligt honom 44 procent av solljuset.

Utan solens fotonfält slår radikalparen i hans modell i en vägg. Han beskriver hur det vanliga syret i mitokondrierna då omvandlas till singletsyre, en mycket reaktiv form av syre.

Singletsyret angriper enligt Kruse kardiolipin, ett fett i mitokondriens inre membran som omger andningskedjans komplex 4. Där tillverkas enligt honom kroppens deuteriumutarmade vatten, och skadan ska få vattnets elektriska egenskaper att kollapsa.

Hans slutsats är att D-vitamin i tablettform gör kroppen mer sårbar när ämnesomsättningen ökar, oavsett orsak. Till dem han kallar influencerklassen har han en egen hälsning: "Schack matt, influencers, ni hade fel igen".

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Ojämna sovtimmar förknippas med depression och ångest

Publicerad oktober 8, 2026 – av Markus Andersson

Hur människor sover, inte bara hur länge, hänger ihop med framtida sjukdomsrisk. Det visar kinesiska forskare i en stor studie av britter vars hälsa följts under flera år.

Forskarna vid Peking University och Capital Medical University har analyserat data från 95 559 deltagare i den brittiska forskningsdatabasen UK Biobank. Deltagarna bar en rörelsesensor på handleden under en vecka mellan 2013 och 2015 och följdes sedan under en mediantid på 8,9 år.

En algoritm uppskattade sömnstadier, sömnlängd, variation i sovtimmar mellan dagar och vaken tid efter insomnandet, så kallad WASO. Mönstren jämfördes med 1 049 sjukdomsutfall, och 156 samband höll efter sträng statistisk korrigering. Resultatet publicerades i tidskriften PLOS Medicine i september.

Samband mellan sömn och sjukdom

Tydligast var REM-sömnen, sömnfasen med snabba ögonrörelser. En större mängd uppskattad REM-sömn hängde ihop med lägre risk för 83 diagnoser. Större variation i sovtimmar mellan dagar var kopplad till högre risk för depression och ångest. Längre vaken tid efter insomnandet var kopplad till högre risk för sex andra diagnoser.

Den allra kortaste sömnen var kopplad till flest samband med förhöjd sjukdomsrisk. Deltagare som sov under fem timmar stod för 37 av de 41 sambanden med förhöjd sjukdomsrisk som forskarna fann vid jämförelse med dem som sov sex till åtta timmar.

Sömnstadierna uppskattades utifrån handledens rörelser, inte genom mätningar av hjärnaktiviteten. Forskarna framhåller att metoden har begränsad träffsäkerhet. Resultaten visar därför samband mellan sömnmönster och senare sjukdom – inte att sömnen orsakar skillnaderna i hälsa.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Unga som går mer har färre psykiska besvär

Barns hälsa

Publicerad oktober 7, 2026 – av Emil Fjellstedt
Jeansklädda ben och sneakers i gräs, med en turkos sko med vit rosett i förgrunden.
Genrebild. Fler dagliga steg var i studien kopplade till färre självrapporterade psykiska besvär ett år senare.

Ungdomar som går mer i vardagen rapporterar färre psykiska besvär ett år senare. Sambandet planar inte ut, ens bland de mest aktiva, enligt en ny studie från King's College London.

Studien, som publicerades i den medicinska tidskriften JAMA Network Open, bygger på det amerikanska forskningsprojektet ABCD. Projektet följer barns hjärnutveckling på 21 orter i USA.

Forskarna följde 5 515 ungdomar i åldern cirka 11–12 år. De bar en Fitbit på handleden i tre veckor. Ett år senare fyllde ungdomarna själva i Brief Problem Monitor, ett frågeformulär om oro, nedstämdhet, uppmärksamhetsproblem och beteendeproblem.

Ju fler steg om dagen, desto färre besvär rapporterade de. Gruppen som gick färre än 5 000 steg hade mest besvär. För varje högre stegkategori minskade besvären, och de som gick minst 12 000 steg om dagen låg lägst. Någon punkt där sambandet planade ut kunde forskarna inte se.

Hjärnavbildningar visade också att de som gick mer hade något tjockare hjärnbark i två områden, som enligt universitetet är inblandade i rörelse och i att reglera känslor. Skillnaderna var små. Tjockleken i det ena området kunde statistiskt förklara en del av sambandet med den psykiska hälsan, men studien visar ingen orsaksmekanism.

Med skolbetygen fanns inget samband i huvudanalysen. Bara i en kompletterande gruppjämförelse hade de som gick mellan 10 000 och 11 999 steg något bättre betyg än de minst aktiva.

Studien bygger på observationer och kan inte visa att promenaderna i sig förbättrar måendet. Sambandet höll när forskarna tog hänsyn till ungdomarnas tidigare psykiska besvär, men det går inte att utesluta att de som mådde bättre helt enkelt rörde sig mer. Ungdomarna i analysen kom också oftare från mer välbärgade familjer än de som föll bort.

Medförfattaren Amanda Paluch lyfter fram vardaglig rörelse:

— Målet är att hitta realistiska, hållbara sätt att röra sig mer, genom vardagliga möjligheter som att gå till skolan, aktiv lek och aktiviteter som barn faktiskt tycker om, säger hon i ett pressmeddelande.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.