Annons:

Så äter du för bättre sömn

Uppdaterad maj 1, 2022, Publicerad maj 1, 2022 – av Sofie Persson
Sojabönor och parmesanost.

Sömnproblem är vanligt och har stor inverkan på vårt välmående. Ett faktum många dock inte känner till är att kost och sömn går hand i hand och att det därför är bra att veta vad man kan äta på kvällen för att förbättra sina chanser att sova bättre.

Sömn är bland det viktigaste för vårt välmående men trots det sover fler och fler sämre. I en sammanställning av Stressforskningsinstitutet menar man att sömnproblem har ökat kraftigt de senaste 30 åren och att ungefär 25 procent av svenskarna har problem med sin sömn varje vecka. Att ha både små och stora problem med sömnen påverkar livet oerhört mycket och får man inte bukt med problemen kan situationen bli väldigt jobbig.

Aminosyran tryptofan

Tryptofan är en essentiell aminosyra som kroppen inte kan tillverka själv, men är däremot en viktig del för kroppens tillverkning av melatonin, det vill säga ett hormon som hjälper till att reglera dygnsrytmen och göra oss sömniga på kvällarna. Tryptofan hjälper också till att tillverka signalsubstansen serotonin, som bland annat påverkar humör och välbefinnande och som också behövs för att skapa melatonin.

Annons:

Kroppen behöver också bland annat magnesium, vitamin B6 och kalcium för att tillverka tryptofan. Det kan därför vara en god idé att äta vissa livsmedel som innehåller dessa ämnen till middag, dock ska man inte äta för tätt inpå läggdags eftersom kroppen behöver bearbeta matintaget, vilket i sig kan göra det svårare att somna. Det kan vara bra att låta det gå åtminstone någon timme mellan middag och läggdags.

Frukt och grönsaker

Mango är således bra att äta till kvällen eftersom det innehåller både tryptofan och vitamin B6. Körsbär innehåller i sin tur naturligt melatonin.

Banan innehåller både magnesium och vitamin B6 och dess skal innehåller tryptofan. Således kan te gjort av bananskal vara en idé. Kiwi innehåller serotonin och i en studie från 2011 proponeras att sömnkvalitén kan öka om man äter kiwi innan läggdags. I studien åt 24 personer två kiwifrukter en timme innan läggdags och nära 29 procent av gruppen upplevde att de somnade lättare än förut. Cirka 13 procent av testgruppen upplevde att de sov längre än tidigare.

Spenat har magnesium, kalcium och vitamin B6 i sig. Vetegroddar har en hyfsad mängd tryptofan i sig och innehåller även mycket vitamin B6 och en hel del magnesium.

Magnesium har även en generell muskelavslappnande effekt. Tar man tillskott av magnesium kan det därför vara en bra idé att ta det på kvällen, istället för på morgonen eller under dagen.

Foto: Pranjall Kumar/Unsplash

Frön och nötter

Mandlar innehåller magnesium, kalcium, vitamin B6 och tryptofan, vilket gör dem perfekta att avnjuta på kvällskvisten. Linfrön är en bra källa för magnesium, men även vitamin B6 och kalcium. Livsmedelsverket rekommenderar dock inte intag av för mycket linfrön eftersom det finns risk för att få i sig skadliga mängder vätecyanid. Risken är också större om man äter krossade linfrön istället för hela.

Även solrosfrön innehåller mycket magnesium, samt en hel del kalcium och vitamin B6. Pumpafrön innehåller väldigt mycket magnesium samt även tryptofan, vilket gör dem utmärkta att äta vid middagstid.

Kolhydrater och sömn

Kolhydrater förekommer i allt från godis, pasta, grönsaker till frukt och gryn, och kan delas upp i ”snabba” och ”långsamma”, det vill säga de med högt glykemiskt index (GI) och det med lågt. "Goda" kolhydrater från exempelvis frukt och grönsaker är enligt Livsmedelsverket viktigt att få i sig,  samtidigt som kolhydrater från exempelvis läsk och kakor är mindre viktiga.

I en sammanställning av olika studier från 2016 indikeras att ett lågt intag av kolhydrater i allmänhet kan vara associerat med dålig sömn.

I samma sammanställning tittade man på en studie gällande intag av kolhydrater med både lågt och högt glykemiskt index (GI) innan sängdags. I studien fann man att de som konsumerade en måltid med högt GI innan sovdags somnade lättare. Om du har svårt att somna kan det således vara värt att testa att äta något med ”snabba” kolhydrater innan sovdags. Med detta sagt är det troligen inte särskilt gynnsamt att äta godis och dricka läsk eller andra onyttigheter, men däremot potatis, dadlar och palsternacka har alla ett högt GI, enligt matkalkyl.se. Däremot visar en annan studie att djupsömnen i sin tur kan bli negativt drabbad om man har en diet med högt GI.

Foto: Nicolas J Leclercq/Unsplash

Andra livsmedel som kan hjälpa

I en sammanställning av 14 tidigare studier av mjölkprodukter och sömn fann man att det var bra för sömnen att ha en balanserad diet som innehåller mjölkprodukter. Enligt en studie från 2018 ska varm mjölk med honung gynna god sömn, dock märktes ingen skillnad förrän tredje dagen med detta intag, mjölk har dock inte lika högt kalcium-innehåll som exempelvis ost. Ost innehåller en hög andel tryptofan, vilket gör det till ett bra livsmedel att inta mot kvällen. Ju magrare ost, desto mer tryptofan - förutom parmesanost, som undantagsvis har en högre andel.

Sojaprodukter har höga halter av tryptofan, magnesium och även hyfsat med vitamin B6. Vidare innehåller kakaopulver en god mängd tryptofan och en hög andel magnesium. En idé är att testa varm choklad som efterrätt med honung, eller annan sötning. Socker är i regel inte bra att inta innan läggdags.

Recept varm choklad (utan socker)

  • 2-3 dl mjölk
  • 1-2 tsk kakao
  • 1 tsk agavesirap/honung/dadel

Värm mjölken i en kastrull och smaka av med kakao och sötning. För extra lyx; toppa med vispad grädde och pudra avslutningsvis över lite mer kakao. Väljer du att söta chokladen med en dadel så mixar du samman alla ingredienser i en mixer innan du värmer den i kastrullen. Receptet kommer från Sporthälsa.

Recept på "Sov gott-sallad"

  • Cirka 65 gram ekologisk bladspenat
  • Två nävar valfri sallad
  • Ett gäng körsbärstomater
  • En liten näve mango
  • En stor näve valfri ost
  • Önskvärd mängd sojabacon-bitar (eller vanlig bacon)
  • En halv näve pumpafrön

Stek sojabaconet krispigt och ställ åt sidan. Skär tomaterna, mangon och osten. Blanda allt i en skål. Servera med valfri dressing, om så önskas. Räcker till cirka 2 personer.

 

Inte har du väl missat Nya Dagbladets artikel med allmänna tips mot sömnproblem? Är det så kan du ta del av den här.

Kännetecken för insomni

• lång insomningstid – 45 minuter eller mer
• upprepade uppvaknanden med svårigheter att somna om
• vaknar i förtid och har svårt att somna om
• besvär med trötthet, humörsvängningar eller nedsatt funktionsförmåga under dagtid
• för att få insomnidiagnos ska minst ett av sömnbesvären, samt något av dagtidsbesvären, förekomma minst 3-4 gånger/vecka och under minst 1 månad i följd.

Källa: Stressforskningsinstitutet

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Från skogsbana till stadsgym – utegymmens väg till Norden

Publicerad september 17, 2026 – av Jan Sundstedt
Skylt för Zurich vitaparcours bredvid Jan Sundstedt vid ett utegym.
Nya Dagbladets Jan Sundstedt kan glatt rekommendera utegym som träning.

Utegymmet har blivit ett självklart inslag i svenska parker och motionsspår. Den moderna historien börjar i en schweizisk skog 1968 och går via kinesiska parkmaskiner till dagens nordiska anläggningar, där träning kombineras med dagsljus, natur och fri tillgång.

Efter andra världskriget förändrades arbetslivet i stora delar av Europa. Fler gick från fysiska arbeten till stillasittande tjänster, samtidigt som femdagarsveckan gav mer fritid.

Förändringen väckte både en ny motionskultur och en oro för vad det moderna, bekvämare livet gjorde med kroppen.

Idén till det moderna utegymmet föddes i Zürich. En gymnastikförening tränade i skogen med stockar, stubbar och andra naturliga hinder. Skogsarbetarnas röjningar väckte idén om en permanent träningsslinga.

Med stöd från livförsäkringsbolaget Vita öppnade den första moderna motionsbanan av typen Vita Parcours i stadsdelen Fluntern 1968, enligt en sammanställning som Zürichs officiella turistorganisation har publicerat.

När skogen blev ett gym

Den ursprungliga modellen liknade inte dagens samlade park med metallmaskiner.

En typisk bana var två till två och en halv kilometer lång och hade omkring 15 stationer. Motionären kunde träna styrka, smidighet och uthållighet med den egna kroppsvikten, stockar och enkla redskap.

Stationerna stod framme utan bemanning och utan att någon behövde släppas in. Tidstypisk folkhälsa: ingen reception, inget medlemskort och inga öppettider. Skogen rymde träningen, i valfri takt, ensam eller tillsammans med andra.

Under 1970-talet spred turister och utlandsschweizare idén utanför Schweiz. I Tyskland kom de att kallas Trimm-dich-Pfade och liknande anläggningar växte fram i bland annat Österrike, Frankrike, Belgien och USA.

Enligt Schweiz utrikesdepartement finns omkring 2 500 sådana motionsbanor av Vita Parcours-typ i världen, varav cirka 500 i Schweiz.

Siffrorna gäller alltså skogsbanorna med sina utspridda stationer, inte dagens samlade utegym.

Fyra män i kostym gör knäböj vid en träningsbana i Kiel 1973
Den tyska Trimm-dich-Pfad-modellen var en direkt efterföljare till de schweiziska motionsbanorna. Vid invigningen i Kiel den 23 juni 1973 visade kommunanställda övningar vid en av stationerna. Foto: Friedrich Magnussen/Stadtarchiv Kiel, CC BY-SA 3.0 DE

Parkmaskinerna i Kina

Nästa stora steg kom när träningsstationerna flyttade från motionsslingan till bostadsområdet och stadsparken.

Kina antog 1995 ett nationellt program för fysisk aktivitet. Kina placerade offentliga träningsredskap i parker, på torg, längs vägar och i bostadsområden.

I Peking började den storskaliga utbyggnaden under slutet av 1990-talet. Inför OS 2008 ökade satsningen ytterligare.

Färgglada och vädertåliga maskiner stod ofta samlade på en mindre yta. Användarens egen kraft drev maskinerna. Motionären kunde göra benpress, dragövningar, balans- och ledrörelser.

Här började utegymmet mer likna det vi känner igen i dag: en kostnadsfri träningsplats mitt i vardagen, snarare än en serie stationer längs ett löpspår.

Utegym i Haikou City i Kina. Foto: Anna Frodesiak

Från Peking till Sverige

Den kinesiska modellen fick en direkt svensk efterföljare. År 2008 invigde Göteborg två maskinbaserade utegym i Angered och Lövgärdet.

Initiativet kom från en sjukgymnast som hade sett hur människor tränade i Pekings parker. Göteborgs stad beskrev anläggningarna som de första i Sverige av just detta slag.

Varje gym bestod av elva maskiner som använde kroppstyngd och motstånd i stället för lösa vikter.

Tanken var inte bara att redskapen skulle stå framme, utan också att Hälsoteket skulle ordna gemensam cirkelträning.

Det schweiziska idealet om fri träning mötte den kinesiska parkmodellen och svensk kommunal folkhälsa.

Olika nordiska versioner

Danmark var tidigt ute med en egen konstruktion. Företaget TræningsPavillonen uppger att man satte upp landets första moderna, offentliga styrketräningsredskap vid Tangkrogen i Århus 2003. Den danska modellen fick tak och väderskydd, vilket gjorde den anpassad till regn, blåst och stark sol.

I Finland hade enkla situpsbänkar och räcken funnits vid motionsspår i årtionden. Under 2010-talet började städerna investera i mer avancerade och hållbara redskap som även gav möjlighet till tyngre styrketräning. När Yle beskrev utvecklingen hade Helsingfors utegym på omkring 140 platser.

Norge fick sin första Tuftepark i Asker 2012. Den norska varianten byggde på metallställningar för egenviktsträning och spred sig snabbt till kommuner, skolor och bostadsområden. Företaget bakom konceptet uppger att det finns mer än 200 parker i landet.

De nordiska utegymmen har vuxit fram på olika sätt: svenska träredskap och parkmaskiner, finländska anläggningar vid löpspår, norska parker för egenviktsträning och danska, delvis väderskyddade konstruktioner. Gemensamt är att de ligger öppet, är gratis och kan användas utan bokning.

Utegym i Skjoldhøjkilen i Danmark, där redskapen samlats i en tydlig träningszon. Foto: RhinoMind/CC BY-SA 3.0

Utegym i Sverige

Hur många utegym som finns i Sverige vet ingen exakt, men storleksordningen går att räkna fram. Uppsala kommun redovisar i sin lokalförsörjningsplan 1,47 utegym per 10 000 invånare år 2023, medan medelvärdet för kommunens referenskommuner var 1,31.

Överfört på 290 kommuner och cirka 10,6 miljoner invånare ger det omkring 1 400 utegym i landet. Siffran är redaktionens egen uppskattning, byggd på ett enda kommuntal och ett medelvärde – inte officiell nationell statistik.

Någon sådan statistik finns nämligen inte. Sverige saknar samlade nationella uppgifter om antalet utegym, men i anläggningsenkäten 2019 uppgav 86 procent av kommunerna att de har tillgång till utegym.

Stockholms stad uppger att det i dag finns 108 utegym i staden vid sidan av motionsspår, bollplaner och andra öppna träningsytor.

Närhet räcker inte alltid

Frågan är inte om träning på utegym ger effekt, utan om närheten faktiskt får fler att börja röra på sig. Forskningsbilden är mer blandad.

I en australisk studie följde forskare en park före och efter att ett utegym hade anlagts. Efter ett år hade andelen äldre parkbesökare som ägnade sig åt måttlig eller intensiv aktivitet ökat från 1,6 till 5,1 procent. I själva utegymsområdet ökade andelen aktiva besökare från 6 till 40 procent.

Studien var dock ett naturförsök i en enda park och kan inte visa att samma resultat uppstår överallt.

En studie av två parker i Kalifornien pekade i samma riktning. Efter att träningsredskap hade satts upp ökade sannolikheten för att besökarna ägnade sig åt intensiv fysisk aktivitet med 19 respektive 23 procent. Den största förändringen syntes där redskapen hade samlats i en tydlig träningszon, vilket talar för att placeringen spelar roll.

Ett utegym kan också bli stående nästan tomt.

I en kanadensisk studie använde bara 2,7 procent av de vuxna parkbesökarna redskapen under mer än 100 timmars observation. Samtidigt uppgav 22,3 procent i intervjuer att de använde dem minst en gång i månaden. Skillnaden visar hur lätt människor överskattar användningen när de själva beskriver sina vanor.

Intervjuade besökare var ändå positiva till anläggningen.

Ett av Stockholms 108 utegym, inbäddat i parkmiljö. Foto: Jan Sundstedt/Nya Dagbladet

För att få fler att använda den efterfrågade de tydligare information, introduktioner och ledda aktiviteter samt bättre redskap och underhåll. En forskningsöversikt av nio studier fann liknande mönster: människor uppskattade att utegymmen var gratis och sociala mötesplatser, men stöd, utformning och marknadsföring påverkade om de faktiskt kom till användning.

Svensk forskning om träningsanläggningar generellt visar också att närhet har betydelse. Personer med minst fyra motionsanläggningar inom en kilometer från bostaden rörde sig i genomsnitt 5,5 minuter mer per dag än personer med högst en anläggning i närheten, enligt en sammanställning från Riksidrottsförbundet.

Resultatet gäller dock alla typer av motionsanläggningar och kan inte isolera effekten av just utegym.

Forskningsläget säger att ett närbeläget utegym kan sänka tröskeln och bidra till mer aktivitet, men att redskapen inte gör jobbet på egen hand. Synlig placering, trygga omgivningar, begripliga instruktioner och löpande underhåll tycks vara avgörande för om folk faktiskt använder investeringen.

Utomhus eller inomhus?

Den tydligaste fördelen med utegymmet är tillgängligheten. Passet kostar inget, kräver inget medlemskap och går att slå ihop med en promenad eller löprunda. Dagsljus och en grön omgivning kan också göra passet mer lockande.

En forskningsöversikt som jämförde träning ute och inne fann att deltagarna upplevde utomhusträningen som tydligt roligare när intensiteten var densamma.

De fysiologiska skillnaderna var däremot små eller oklara. Utomhusmiljön tycks alltså främst kunna bidra genom upplevelsen och motivationen, inte genom att samma övning automatiskt ger större fysisk effekt.

Ett av många natursköna utegym i Stockholm. Foto: Jan Sundstedt/Nya Dagbladet.

Inte heller “frisk luft” är en garanti. Ett utegym nära tung trafik kan utsätta den tränande för luftföroreningar samtidigt som andningen ökar. Forskningen pekar på att motionens vinster i de flesta miljöer fortfarande väger tyngre, men platsen spelar roll – särskilt för äldre och personer med hjärt- eller lungsjukdom.

Innegymmet har andra styrkor: jämn temperatur, kontrollerbara vikter, fler redskap och större möjlighet till handledning.

Utegymmet erbjuder i stället en låg tröskel och gör träningen synlig i vardagen. Kanske är det också förklaringen till dess långa liv – från stockarna i Zürichs skogar till metallställningarna och träredskapen i dagens nordiska parker.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Högt xylitol i blodet kopplas till hjärtinfarkt och stroke

Publicerad september 9, 2026 – av Markus Andersson
Närbild av en person som för ett vitt tuggummi till munnen.
Xylitol används bland annat som sötningsmedel i sockerfria tuggummin.

Forskare vid universitetssjukhuset Charité i Berlin kopplar höga blodhalter av sötningsmedlet xylitol till ökad risk för dödsfall, hjärtinfarkt och stroke. Ämnet finns i sockerfria tuggummin, sylt och glass.

Forskarna har följt 17 710 personer i två stora befolkningsstudier, en i Kanada och en i Storbritannien. Deltagarnas blod hade analyserats, och forskarna delade in dem i fyra grupper efter hur mycket xylitol som fanns där: från de 25 procent med lägst halt till de 25 procent med högst.

Konstgjorda sötningsmedel används av människor som tror att de är hälsosammare än socker, och de betraktas i allmänhet som säkra av tillsynsmyndigheterna, säger Marco Witkowski vid Charité i Berlin.

Skillnaden mellan topp och botten var tydlig. I det kanadensiska materialet, där deltagarna följdes i sex år, hade gruppen med högst xylitolhalt 57 procent högre risk att drabbas av en allvarlig hjärt-kärlhändelse än gruppen med lägst halt. Det gäller efter att forskarna räknat bort ålder, kön, rökning, blodfetter, diabetes och högt blodtryck.

I det brittiska materialet sträckte sig uppföljningen över hela 30 år. Där hade gruppen med högst xylitolhalt 18 procent högre risk för dödsfall, hjärtinfarkt eller stroke sammantaget än gruppen med lägst halt.

Siffrorna beskriver dödsfall, hjärtinfarkt och stroke räknade tillsammans, och de är just skillnader mellan grupper. Hur många personer det handlar om i praktiken framgår inte. Enligt forskarna pekar båda studierna i samma riktning: högre halt i blodet, fler händelser.

Våra långtidsresultat i den allmänna befolkningen visar hur lite vi vet om xylitolets säkerhet för hjärta och kärl och tyder på att fler studier behövs, särskilt eftersom mängden xylitol i produkter fortsätter att öka, säger han.

Kroppen bildar också sitt eget xylitol

Forskarna har mätt xylitolhalten i blodet, inte hur mycket sötningsmedel deltagarna fått i sig. Kroppen bildar dessutom xylitol när den omsätter socker, så blodhalten är inget direkt mått på konsumtionen. En observationsstudie av det här slaget kan inte fastställa att xylitol i mat orsakar hjärtinfarkt eller stroke.

Samma forskargrupp publicerade 2024 en studie i European Heart Journal där xylitol gjorde blodplättarna mer benägna att bilda proppar. Försöket omfattade tio friska frivilliga och mätte hur blodplättarna reagerade – inga hjärtinfarkter hos deltagarna.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Tranbär – Det anonyma hälsobäret

Publicerad september 8, 2026 – av Emil Fjellstedt

Tranbär är rika på antioxidanter, kan främja goda bakterier och är kända för att hjälpa vid urinvägsinfektioner. Trots sin något anonyma status växer bären i större delen av Sverige och är vanligare än många tror.


Artikeln publicerades ursprungligen den 2 februari 2025.


De flesta känner till tranbär och har troligen smakat juice från bäret, kanske i en drink. Många tänker nog inte på tranbär när det är dags att plocka bär, men de är faktiskt vanligare än man kan tro. Tranbär växer på myrmarker över stora delar av Sverige, även om de är mindre vanliga på Öland och i fjällen.

Sötare efter frost

Tranbär trivs i fuktig mark och växer ofta på myrar. De håller sig över vintern och kan därför skördas större delen av året, med en skördesäsong som sträcker sig från september till mars. Liksom rönnbär blir de godare efter att ha blivit frostnupna, då de annars har en beskare smak. På våren blir bären också något sötare.

Bäret växer nära marken och är ungefär lika stort som amerikanska blåbär. Det finns även en art som kallas dvärgtranbär, vilken ibland betraktas som en underart till tranbär. De båda arterna liknar varandra näringsmässigt, så det spelar ingen större roll om man råkar plocka fel enligt Skogsskafferiet.

Hälsa

Flickor och kvinnor som drabbats av urinvägsinfektion (UVI) känner ofta till att tranbärsjuice kan hjälpa och det är ett populärt alternativ som många kvinnor framgångsrikt använder för att förebygga och bota infektionen.

En finsk studie lät kvinnor med ökad benägenhet för UVI dricka tranbärs- och lingonjuice dagligen för att undersöka om infektionerna minskade. Resultaten visade en genomsnittlig minskning av UVI med 20 procent. Tranbär och lingon är besläktade och innehåller liknande ämnen, såsom pektin och C-vitamin.

I en metaanalys som publicerades under 2024, där man granskade 20 studier inom ämnet, visades att 18 av dessa kopplade tranbärsjuice till 54 procent lägre frekvens av UVI jämfört med ingen behandling alls. Dessutom resulterade användning av tranbärsjuice i 59 procent lägre antibiotikaanvändning. Slutsatsen var att tranbärsjuice kan vara ett effektivt sätt att förebygga UVI och samtidigt minska behovet av antibiotika, vilket är särskilt viktigt i kampen mot ökad antibiotikaresistens.

UVI orsakas av bakterier och drabbar främst kvinnor och flickor, det finns indikationer på att den kan orsakas av bakterier från både tarm och vagina. I en studie från 2021 undersökte man om tranbär kunde förändra bakteriefloran i tarmen och vaginan. Resultaten visade att konsumtion av tranbär ökade förekomsten av nyttiga bakterier och minskade vissa mindre gynnsamma bakterier. För bästa effekt bör tranbärsjuice dock drickas osötad, eftersom socker kan höja pH-värdet och öka risken för UVI.

Just tranbärsjuice ska innehålla en del vitamin C och E, samt även magnesium och kalium, enligt läkarsidan WebbMD. Vidare innehåller tranbär, likt många andra bär, antocyaniner, som är starka antioxidanter. Eftersom dessa antioxidanter finns främst i skalet återfinns endast en mindre mängd i juice. Bäret innehåller också flavonoiden myricetin, som ska innehålla antioxidanter samt anticancerogena, antidiabetiska och antiinflammatoriska komponenter.

Observera att man inte bör äta tranbär eller dricka tranbärsjuice om man tar det blodförtunnande läkemedlet Waran, eftersom ämnen i bären kan förstärka effekten av läkemedlet och öka blödningsrisken.

Använda bären

Tranbär påminner om lingon i smaken och används därför gärna på liknande vis. De passar utmärkt till att göra sylt, gelé eller saft, och tack vare sitt höga innehåll av bensoesyra behövs inga extra konserveringsmedel. Under Thanksgiving, som firas i Kanada och USA, är tranbärssås en traditionell del av kalkonmiddagen och används ungefär som lingonsylt i Sverige.

Tranbär kan torkas och blandas i exempelvis müsli. De går även utmärkt att frysa in precis som de är.

För den som vill använda tranbär i sin kost av hälsoskäl, som att förebygga urinvägsinfektioner, är det bäst att äta bären obearbetade eller att göra en osötad dryck. Tranbärsdryck utan socker kan vara syrlig, men är då betydligt bättre för kroppen. Andra tips är att tillsätta tranbär i smoothies, gröt eller brödbak för en hälsosam och smakrik variation.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Militärläkare vittnar: 28 dog av covidvaccin

Kritiserade covidvaccineringen

Publicerad september 5, 2026 – av Emil Fjellstedt
En amerikansk armésoldat får ett plåster på armen efter covidvaccination vid Fort Knox.
Armésoldaten Evelyn Jaquez efter att ha fått Janssens covidvaccin vid Fort Knox 2021.

En amerikansk militärläkare har under ed uppgett att hon känner till 28 personer inom försvaret som dött av covidvaccin. Läkaren granskar samtidigt 2 544 ännu overifierade dödsfallsanmälningar bland militärpersonal efter vaccineringen.

Uppgifterna framkom i ett vittnesförhör den 14 augusti i en federal domstol i Virginia. Politico har tagit del av utskriften från förhöret med Theresa Long, som är specialist i flygmedicin och har arbetat som läkare inom USA:s armé.

Jag känner till 28 personer som dog till följd av covidvaccinet, sade Long enligt en publicerad återgivning av Politicos uppgifter.

Hon uppgav att hon inte fick lämna fler detaljer om fallen. Några namn, medicinska journaler eller individuella orsaksbedömningar har därför inte offentliggjorts genom den rapporterade utskriften.

2 544 dödsfallsanmälningar granskas

Long säger att hon har utsetts till militärmedicinsk rådgivare åt USA:s hälsominister Robert F. Kennedy Jr. och arbetar med försvarsminister Pete Hegseth. Uppdraget går bland annat ut på att undersöka om 2 544 dödsfall som anmälts bland militärpersonal efter covidvaccination orsakades av vaccinen.

Anmälningarna finns i det amerikanska biverkningssystemet VAERS. Systemet tar emot uppgifter om händelser som inträffat efter vaccination, även när det inte är klarlagt att vaccinet var orsaken. Enligt VAERS kan rapporterna därför användas för att upptäcka säkerhetssignaler men inte ensamma fastställa orsakssamband.

Siffran 2 544 är därmed inte ett antal bekräftade vaccindödsfall. Longs uppgift om de 28 dödsfallen är däremot en uttrycklig orsaksbedömning från henne, men den har ännu inte kunnat kontrolleras mot offentligt medicinskt underlag. Hon räknar med att granskningen kan slutföras inom ett år.

Varken hälsodepartementet eller Long svarade på Politicos frågor. Försvarsdepartementet uppgav att det inte hade något att tillkännage om hennes roll.

Känd risk för hjärtmuskelinflammation

Long har tidigare riktat kritik mot mRNA-vaccinen och särskilt pekat på risken för myokardit, alltså hjärtmuskelinflammation. Den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA har krävt skärpta varningstexter för myokardit och perikardit efter mRNA-vaccination.

FDA uppgav 2025 att den uppskattade förekomsten under den första veckan efter vaccination var omkring 27 fall per miljon doser bland pojkar och män mellan 12 och 24 år. Myndigheten konstaterade också att tecken på skador i hjärtmuskeln fanns kvar vid senare magnetkameraundersökningar hos många av de vaccinerade som utvecklat myokardit, samtidigt som den långsiktiga betydelsen ännu var okänd.

En rapport från Pentagon i mars 2026 fann en kortvarig ökning av myokardit och perikardit efter vaccinering av aktiv militärpersonal. Rapporten behandlade däremot inte dödsfall. Long säger att hon nu granskar uppgifterna bakom rapporten och militärens medicinska databaser på nytt.

Tusentals förlorade sina tjänster

Joe Bidens regering införde 2021 ett krav på covidvaccination för amerikansk militärpersonal. Nästan 9 000 personer avskedades efter att ha vägrat vaccinera sig innan kongressen tvingade försvarsdepartementet att avskaffa kravet.

Efter maktskiftet beordrade Donald Trump att de avskedade skulle erbjudas återinträde med tidigare grad samt full retroaktiv lön och ersättningar. Hegseth har också inrättat en särskild arbetsgrupp för att hantera följderna av vaccinkravet.

Samma försvarsapparat som tvingade tusentals militärer att välja mellan covidvaccination och sin karriär granskar nu uppgifter om att vaccineringen kan ha kostat liv. Om Longs bedömning av de 28 dödsfallen håller återstår att fastställa när underlaget blir offentligt.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.