Annons:
Annons:

Så äter du för bättre sömn

Uppdaterad 1 maj 2022, Publicerad 1 maj 2022 – av Sofie Persson
Sojabönor och parmesanost.

Sömnproblem är vanligt och har stor inverkan på vårt välmående. Ett faktum många dock inte känner till är att kost och sömn går hand i hand och att det därför är bra att veta vad man kan äta på kvällen för att förbättra sina chanser att sova bättre.

Sömn är bland det viktigaste för vårt välmående men trots det sover fler och fler sämre. I en sammanställning av Stressforskningsinstitutet menar man att sömnproblem har ökat kraftigt de senaste 30 åren och att ungefär 25 procent av svenskarna har problem med sin sömn varje vecka. Att ha både små och stora problem med sömnen påverkar livet oerhört mycket och får man inte bukt med problemen kan situationen bli väldigt jobbig.

Aminosyran tryptofan

Tryptofan är en essentiell aminosyra som kroppen inte kan tillverka själv, men är däremot en viktig del för kroppens tillverkning av melatonin, det vill säga ett hormon som hjälper till att reglera dygnsrytmen och göra oss sömniga på kvällarna. Tryptofan hjälper också till att tillverka signalsubstansen serotonin, som bland annat påverkar humör och välbefinnande och som också behövs för att skapa melatonin.

Annons:

Kroppen behöver också bland annat magnesium, vitamin B6 och kalcium för att tillverka tryptofan. Det kan därför vara en god idé att äta vissa livsmedel som innehåller dessa ämnen till middag, dock ska man inte äta för tätt inpå läggdags eftersom kroppen behöver bearbeta matintaget, vilket i sig kan göra det svårare att somna. Det kan vara bra att låta det gå åtminstone någon timme mellan middag och läggdags.

Frukt och grönsaker

Mango är således bra att äta till kvällen eftersom det innehåller både tryptofan och vitamin B6. Körsbär innehåller i sin tur naturligt melatonin.

Banan innehåller både magnesium och vitamin B6 och dess skal innehåller tryptofan. Således kan te gjort av bananskal vara en idé. Kiwi innehåller serotonin och i en studie från 2011 proponeras att sömnkvalitén kan öka om man äter kiwi innan läggdags. I studien åt 24 personer två kiwifrukter en timme innan läggdags och nära 29 procent av gruppen upplevde att de somnade lättare än förut. Cirka 13 procent av testgruppen upplevde att de sov längre än tidigare.

Spenat har magnesium, kalcium och vitamin B6 i sig. Vetegroddar har en hyfsad mängd tryptofan i sig och innehåller även mycket vitamin B6 och en hel del magnesium.

Magnesium har även en generell muskelavslappnande effekt. Tar man tillskott av magnesium kan det därför vara en bra idé att ta det på kvällen, istället för på morgonen eller under dagen.

Foto: Pranjall Kumar/Unsplash

Frön och nötter

Mandlar innehåller magnesium, kalcium, vitamin B6 och tryptofan, vilket gör dem perfekta att avnjuta på kvällskvisten. Linfrön är en bra källa för magnesium, men även vitamin B6 och kalcium. Livsmedelsverket rekommenderar dock inte intag av för mycket linfrön eftersom det finns risk för att få i sig skadliga mängder vätecyanid. Risken är också större om man äter krossade linfrön istället för hela.

Även solrosfrön innehåller mycket magnesium, samt en hel del kalcium och vitamin B6. Pumpafrön innehåller väldigt mycket magnesium samt även tryptofan, vilket gör dem utmärkta att äta vid middagstid.

Kolhydrater och sömn

Kolhydrater förekommer i allt från godis, pasta, grönsaker till frukt och gryn, och kan delas upp i ”snabba” och ”långsamma”, det vill säga de med högt glykemiskt index (GI) och det med lågt. "Goda" kolhydrater från exempelvis frukt och grönsaker är enligt Livsmedelsverket viktigt att få i sig,  samtidigt som kolhydrater från exempelvis läsk och kakor är mindre viktiga.

I en sammanställning av olika studier från 2016 indikeras att ett lågt intag av kolhydrater i allmänhet kan vara associerat med dålig sömn.

I samma sammanställning tittade man på en studie gällande intag av kolhydrater med både lågt och högt glykemiskt index (GI) innan sängdags. I studien fann man att de som konsumerade en måltid med högt GI innan sovdags somnade lättare. Om du har svårt att somna kan det således vara värt att testa att äta något med ”snabba” kolhydrater innan sovdags. Med detta sagt är det troligen inte särskilt gynnsamt att äta godis och dricka läsk eller andra onyttigheter, men däremot potatis, dadlar och palsternacka har alla ett högt GI, enligt matkalkyl.se. Däremot visar en annan studie att djupsömnen i sin tur kan bli negativt drabbad om man har en diet med högt GI.

Foto: Nicolas J Leclercq/Unsplash

Andra livsmedel som kan hjälpa

I en sammanställning av 14 tidigare studier av mjölkprodukter och sömn fann man att det var bra för sömnen att ha en balanserad diet som innehåller mjölkprodukter. Enligt en studie från 2018 ska varm mjölk med honung gynna god sömn, dock märktes ingen skillnad förrän tredje dagen med detta intag, mjölk har dock inte lika högt kalcium-innehåll som exempelvis ost. Ost innehåller en hög andel tryptofan, vilket gör det till ett bra livsmedel att inta mot kvällen. Ju magrare ost, desto mer tryptofan - förutom parmesanost, som undantagsvis har en högre andel.

Sojaprodukter har höga halter av tryptofan, magnesium och även hyfsat med vitamin B6. Vidare innehåller kakaopulver en god mängd tryptofan och en hög andel magnesium. En idé är att testa varm choklad som efterrätt med honung, eller annan sötning. Socker är i regel inte bra att inta innan läggdags.

Recept varm choklad (utan socker)

  • 2-3 dl mjölk
  • 1-2 tsk kakao
  • 1 tsk agavesirap/honung/dadel

Värm mjölken i en kastrull och smaka av med kakao och sötning. För extra lyx; toppa med vispad grädde och pudra avslutningsvis över lite mer kakao. Väljer du att söta chokladen med en dadel så mixar du samman alla ingredienser i en mixer innan du värmer den i kastrullen. Receptet kommer från Sporthälsa.

Recept på "Sov gott-sallad"

  • Cirka 65 gram ekologisk bladspenat
  • Två nävar valfri sallad
  • Ett gäng körsbärstomater
  • En liten näve mango
  • En stor näve valfri ost
  • Önskvärd mängd sojabacon-bitar (eller vanlig bacon)
  • En halv näve pumpafrön

Stek sojabaconet krispigt och ställ åt sidan. Skär tomaterna, mangon och osten. Blanda allt i en skål. Servera med valfri dressing, om så önskas. Räcker till cirka 2 personer.

 

Inte har du väl missat Nya Dagbladets artikel med allmänna tips mot sömnproblem? Är det så kan du ta del av den här.

Kännetecken för insomni

• lång insomningstid – 45 minuter eller mer
• upprepade uppvaknanden med svårigheter att somna om
• vaknar i förtid och har svårt att somna om
• besvär med trötthet, humörsvängningar eller nedsatt funktionsförmåga under dagtid
• för att få insomnidiagnos ska minst ett av sömnbesvären, samt något av dagtidsbesvären, förekomma minst 3-4 gånger/vecka och under minst 1 månad i följd.

Källa: Stressforskningsinstitutet

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Kroppen rycker till när du somnar – ny studie undersöker kopplingen till oro

Publicerad Igår 08:16 – av Emil Fjellstedt
Studien visar samband mellan återkommande insomningsfenomen och sämre sömn, inte vad som orsakar vad. Genrebild.

Det rycker till i kroppen precis när du håller på att somna, och för de flesta är det harmlöst. En ny studie visar att de som drabbas ofta också beskriver sämre sömn och mer oro, men den kan inte säga vad som orsakar vad.

Insomningsryckningar, på engelska sleep starts, är plötsliga ryck, fallkänslor eller korta uppvaknanden i gränslandet mellan vaka och sömn. Mellan 60 och 70 procent upplever dem då och då, och omkring tio procent får dem dagligen, skriver forskarna bakom studien i PLOS Mental Health.

Fenomenet är mer än ett muskelryck. Deltagarna beskrev också fallkänslor, drömlika upplevelser, stickningar och hjärtklappning, ofta tillsammans med känslor av larm, förvirring och ångest.

Sämre sömn och mer ångest

Forskarna, med Tanja Grünberger som förstaförfattare, rekryterade 194 vuxna i Österrike och Tyskland till en anonym webbenkät. Personer med vissa sömnrörelsestörningar och neurologiska sjukdomar uteslöts.

Annons:

Gruppen med ryckningar bestod av 96 personer som minst en gång i veckan uppgav abrupta uppvaknanden vid insomning plus minst ett tilläggssymptom. Jämförelsegruppen var 98. Allt bygger på självrapportering, och ryckningarna gick inte att skilja från närliggande insomningsfenomen.

Ryckningsgruppen rapporterade sämre sömnkvalitet, mer insomningsbesvär, starkare ogynnsamma föreställningar om sömn samt fler symptom på ångest och depression.

När forskarna vägde in faktorerna samtidigt var det sämre sömn, föreställningarna om sömn och ångest som hängde ihop med hur ofta ryckningarna kom. Depression gjorde det inte. Tvärsnittsdata kan inte visa orsakssamband, understryker forskarna.

— Det vi tyckte var mest intressant var hur nära insomningsryckningarna hänger ihop med hur människor tänker och känner kring sömn, säger Tanja Grünberger i ett pressmeddelande.

Muskelryck var vanligast, och många beskrev också fallkänsla och alarmkänsla. Drygt hälften i ryckningsgruppen uppgav att det tog längre tid att somna. Känslomässig stress angavs ge fler ryckningar, sömnbrist mindre entydigt.

Harmlöst för de flesta

De flesta i ryckningsgruppen uppgav att de somnade om snabbt efter en ryckning, men många vaknade ibland upp helt och fick svårt att somna om.

— För de flesta är insomningsryckningar en harmlös del av insomnandet. För en undergrupp hänger de dock ihop med obehag och längre tid att somna, säger medförfattaren Manuel Schabus.

Om insatser som dämpar uppvarvning och sömnrelaterad oro kan hjälpa mot besvärande ryckningar har ännu inte testats, framhåller han.

Grünberger betonar att resultaten behöver bekräftas med validerade mätinstrument och objektiva sömnregistreringar.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Högt BMI säger inte hela sanningen om hälsan

Publicerad 19 november 2026 – av Redaktionen
Närbild av en kvinna som håller ett måttband runt midjan.
Midjemått och organfunktion kompletterar BMI i den nya bedömningen av obesitas. Illustrationsbild; personen deltog inte i studien.

BMI ensamt missar både överskottsfett och risk, visar en studie av 844 108 vuxna. Midjemått och organfunktion pekar bättre ut vilka som löper förhöjd dödsrisk, och vilka som inte gör det.

BMI används för att bedöma om en vuxen har undervikt, normalvikt, övervikt eller fetma utifrån vikten i förhållande till längden. Måttet räknas fram genom att vikten i kilo delas med längden i meter gånger längden i meter. Siffran är alltså en uträkning, inte en mätning av hur mycket fett kroppen bär eller hur den faktiskt mår.

BMI avslöjar varken var fettet sitter eller om kroppen redan har börjat ta skada. En kommission i The Lancet Diabetes & Endocrinology föreslog därför 2025 ett nytt sätt att avgöra vem som har obesitas, alltså fetma.

När forskare vid King's College London, Huazhong-universitetet i Kina och Pennington Biomedical i USA prövade förslaget på hälsodata från vuxna i Kina, Storbritannien, USA och Spanien visade det sig att BMI ensamt slog fel åt båda hållen. Det missade obesitas hos upp till 8,6 procent av deltagarna och pekade felaktigt ut upp till 3,1 procent, enligt studien som nu har publicerats i Nature.

Annons:

Det nya sättet bygger på två steg. Först mäts midjan, och midjemåttet jämförs också med kroppslängden. På så vis går det att se om vikten verkligen består av för mycket fett, särskilt runt magen. BMI finns kvar men får sällskap av måttbandet.

I nästa steg delas gruppen upp. Vid klinisk obesitas har fettet redan börjat påverka kroppen, till exempel genom högt blodtryck, sömnapné eller slitna knän, eller gjort vardagen svårare. Vid preklinisk obesitas är risken förhöjd, men kroppen fungerar ännu som den ska.

Dödsrisken skiljer grupperna åt

Dödligheten kunde bara jämföras i Kina, Storbritannien och Spanien, eftersom deltagarna i USA inte hade följts tillräckligt länge.

Personer som hade ett BMI över gränsen för obesitas men inte uppfyllde kraven på midjemått hade ingen förhöjd dödlighet jämfört med personer utan övervikt eller obesitas. Den som hade för mycket fett enligt den nya definitionen löpte däremot högre dödsrisk, även när BMI bara visade övervikt.

Störst var skillnaden vid klinisk obesitas. Jämfört med personer som varken hade obesitas enligt den nya definitionen eller några organproblem var dödligheten klart högre, medan ökningen var måttlig vid preklinisk obesitas. Jämförelsen gäller grupper, inte hur stor risken är i absoluta tal.

De flesta med preklinisk obesitas blev inte sjukare. Forskarna skattar att 77 till 91 procent av dem i Kina, Storbritannien och Spanien inte utvecklade klinisk obesitas på tio år. I USA följdes deltagarna bara i fyra år.

Alla som har för mycket fett och samtidigt exempelvis högt blodtryck har inte fått besvären av vikten. Forskarna räknade därför bort den del av organproblemen som också finns hos personer utan obesitas. Uträkningen ger en bild av hela gruppen men kan inte avgöra vad som orsakat besvären hos en enskild person.

Studien bygger på redan insamlade hälsodata och visar samband, inte att den nya bedömningen räddar liv.

— Enbart BMI kan inte säga oss om någon redan är sjuk eller riskerar att bli det, eller vilken vård personen behöver, säger Francesco Rubino, professor i metabol och bariatrisk kirurgi vid King's College London och studiens seniorförfattare, i ett pressmeddelande.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Studie: Över hälften av tonåringarnas energi kom från ultraprocessad mat

Publicerad 18 november 2026 – av Emil Fjellstedt
En person äter pommes frites ur en röd kartong.
Andelen energi från ultraprocessad mat sjönk i samtliga åldersgrupper när forskarna använde en snävare definition. Genrebild.

Ultraprocessad mat stod för 52 procent av energiintaget bland de 11–17-åringar som deltog i Livsmedelsverkets matvaneundersökning Riksmaten 2016–2017, visar en studie från Göteborgs universitet. Med en striktare klassning låg gruppsnitten för vuxna, ungdomar och småbarn mellan 23 och 29 procent.

Studien publicerades i Nutrition Journal och bygger på tre olika omgångar av Riksmaten. Med forskarnas huvudklassning kom vuxna upp i 45 procent och småbarn i 46 procent av energiintaget.

Undersökningarna gjordes vid olika tillfällen: vuxna åt och rapporterade 2010–2011, ungdomarna 2016–2017 och småbarnen 2021–2024. Siffrorna visar alltså ingen utveckling över tid och säger inte vad svenskar äter i dag.

Att svaret varierar så mycket beror på var gränsen dras. Klassningssystemet Nova räknar mat med tillsatser eller viss industritillverkning som ultraprocessad, oavsett näringsinnehåll. Läsk, chark och flingor hamnar där, men också vissa industribakade fullkornsbröd. I den striktare klassningen räknades oklara livsmedel bort, och då föll till exempel bröd och sammansatta rätter till stor del ur kategorin.

Annons:

Med huvudklassningen var bröd den största källan till ultraprocessade kalorier hos vuxna och småbarn. Bland ungdomarna låg mackor, pizza och liknande främst, med 8,2 procent av hela energiintaget.

Mer socker och mindre fullkorn

Vuxna och ungdomar som fick en stor del av energin från ultraprocessad mat hade samtidigt en mindre näringsriktig kost. Studien jämför kosten vid ett och samma tillfälle och visar därmed samband, inte orsak. Torsten Sällström, dietist och doktorand vid Göteborgs universitet, pekar på sockret och fullkornet:

— Vi såg att de som fick en större del av sin energi från ultraprocessad mat också hade en kost med betydligt mer tillsatt socker, men mindre fibrer och fullkorn, säger Torsten Sällström.

Hos småbarnen gick mönstret delvis åt andra hållet. De som åt mer ultraprocessad mat fick i sig mer järn och E-vitamin. En möjlig förklaring, enligt universitetet, är att järnberikade färdigprodukter som välling och gröt klassas som ultraprocessade.

— Det skulle vara olyckligt om föräldrar väljer bort berikad gröt och välling av rädsla för att de kallas för ultraprocessade, säger Emma Patterson, nutritionist på Livsmedelsverket.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Studie: Så mycket fullkorn gav störst effekt

Publicerad 18 november 2026 – av Jan Sundstedt
En skiva fullkornsrågbröd bredvid en frötäckt limpa på en träyta.
Fullkornsrågbröd är ett sätt att få i sig fullkorn. Hur mycket fullkorn en skiva ger beror på brödets innehåll och skivans vikt.

Hur mycket fullkorn man äter spelar roll för om det syns i blodprover och på midjemåttet. En internationell forskargrupp har vägt samman ett stort antal kostförsök och hittat den nivå där kroppens riskmarkörer för hjärt-kärlsjukdom förbättrades mest.

Forskargruppen leddes av Helda Tutunchi vid Tabriz University of Medical Sciences i Iran. Metaanalysen, som publicerades i European Heart Journal, sammanför 87 lottade kostförsök från flera länder, bland annat i Asien, Europa, Nordamerika och Brasilien.

I försöken fick en grupp äta fullkorn medan en kontrollgrupp åt sin vanliga kost eller mat med mindre fullkorn. Eftersom försöken gav olika mängder kunde forskarna jämföra skillnaderna i intag och se vid vilka nivåer bland annat blodfetter och midjemått förändrades mest.

För de flesta måtten syntes den största förbättringen vid 60–100 gram fullkorn om dagen, räknat i torrvikt. Det handlar alltså om mängden fullkorn i maten, inte om vad den färdiga gröten eller pastan väger. Spannet är ingen exakt fastställd idealdos, utan den nivå där nyttan var störst för flertalet mått.

Annons:

Effekterna var små. För varje 48 gram mer fullkorn per dag var midjemåttet i genomsnitt 0,22 centimeter mindre. Kolesterol, vikt och blodtryck rörde sig åt samma håll i liknande blygsam takt.

Försöken mätte riskmarkörer i blodet och på kroppen, inte hjärtinfarkter. Vid riktigt höga intag finns dessutom för lite data för att säga exakt var nyttan planar ut.

Livsmedelsverket rekommenderar minst 90 gram fullkorn om dagen, gärna mer. Myndighetens exempel på en sådan dag är en portion havregrynsgröt, en portion fullkornspasta och en skiva nyckelhålsmärkt mjukt bröd.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.