Annons:

Svårt att sova? Här är tipsen för sömnproblem

Publicerad december 28, 2025 – av Redaktionen
Insamlingskampanj

Hjälp Nya Dagbladet att finnas kvar

Insamlat: 43 620,00 SEK 58% Mål: 75 000,00 SEK

Många svenskar lider av sömnproblem och när man känner att man testat allt, vill man ändå testa lite till. Kanske en godnattsaga för vuxna? Eller kanske är det dags att måla om sovrummet i blått? Här är några tips på vad man kan göra för att sova bättre.


Artikeln publicerades ursprungligen den 17 april 2022.


Sömnproblem blir allt vanligare i Sverige och enligt Folkhälsomyndigheten har varannan svensk sömnproblem. Det finns mängder med artiklar och råd angående sömn och ja, det är bra och informativa råd som bör testas. Däremot kanske man känner vid en punkt att man testat att ha rutiner, inte sitta vid skärmar innan läggdags, släcker ner, stressar ner och att man ändå ligger där sömnlös om natten. Då kan det vara tacksamt med en lite annorlunda lista på vad man kan testa i stället.

Lyssna på en godnattsaga

Annons:

Om man tror att godnattsagor endast är till för barn är man fel ute. En relativt ny trend är nämligen godnattsagor för vuxna. Ofta består de av lugna, händelselösa berättelser som man kan lyssna på via podcasts eller ljudböcker. På engelska finns bland annat en populär podcast som heter ”Get Sleepy” och i Sverige har podden ”Somna med Henrik” blivit populär. Den berättar inte direkt sagor men den gode Henrik beskriver det själv som att han ”pratar en till sömns”. Denna metod kan fungera bra för någon som har skenande tankar eller gärna vill ha ljud när man sover.

Även sömnhypnos har blivit mer och mer populär. På exempelvis Youtube finns ett antal kanaler där man kan pröva på att hypnotisera sig till sömn.

Aromaterapi

Eteriska oljor som utvinns ur bland annat blad och blommor menar man ska kunna främja både hälsa och välmående. Det finns flera olika sätt att använda så kallad aromaterapi som exempelvis genom aromalampor, kroppsoljor och badbomber. Det vanligaste är att använda det som doft eller att massera in det i huden, men var dock noga med att läsa instruktioner då eteriska oljor kan vara giftiga i stora mängder (de ska inte förtäras), understryker webbtidningen Hälsa som Livsstil.

En meta-analys på 34 studier från 2021 visar att aromaterapi via doft kan hjälpa mot olika sömnproblem. Den visade att det även kan hjälpa mot ångest, depression och stress. Främst var effekten från lavendel störst. I en studie från 2006 som gjordes på kvinnor som gick på college visades det även där att speciellt lavendel förbättrade sömnen för 60 procent av kvinnorna och även hjälpte mot depression.

Foto: Sharon McCutcheon/Unsplash

Växter

Vill man inte pyssla med oljor kan man istället välja växter. Att placera en eller kanske flera i sovrummet kan nämligen hjälpa till med sömnen, enligt en artikel från Epoch Times. Växterna ska kunna lugna, förbättra luftkvaliteten, öka luftfuktigheten (bra på vintern), ta bort giftiga ämnen i luften och till och med ha potential att sänka blodtryck. Några växter som är bra att ha i sovrummet är Jasmin, Aloe Vera, Svärmorstunga, Murgröna och Gardenia. Lavendel är också optimalt att ha i sovrummet, dock behöver den mycket ljus och trivs bäst utomhus under sommaren. Trivs inte plantan inomhus kan man torka blommorna och lägga i små påsar och lägga i sovrummet för att få den härliga, men också lugnande doften. Eller varför inte plocka en liten bukett?

Be om hjälp

Många sömnproblem kan bero på att man ligger och oroar sig över diverse saker. Kanske är det pengar, kärlek eller något helt annat. Ett tips är alltid att försöka prata om problem med en vän, familjemedlem eller kanske rent av en psykolog. Det kan också hjälpa att be högre makter om hjälp eller helt enkelt att skriva ner exempelvis ”Hjälp mig att lösa det här problemet” eller be rakt ut i luften. Även om man inte är troende kan detta faktiskt hjälpa, dels eftersom man ger problemet uppmärksamhet men också psykologiskt lägger det utanför sig själv. Det kanske kan kännas fånigt till en början, men rekommenderas att testa.

Placera sängen rätt

Enligt den kinesiska filosofin Feng Shui menar man att sängen bör placeras så att man ser dörröppningen, men inte är i direkt linje med den. Detta för att det är en trygghet att se dörren, men om man är i direkt linje till den kan det i sig orsaka otrygghet eftersom man är mer sårbar. Om det inte går att placera sängen på det sättet kan man ställa ut en spegel så man ser dörren. Placera heller inte sängen vid ett fönster om du bor på bottenvåningen eftersom det kan skapa en känsla av otrygghet. Huvudgaveln bör placeras mot en vägg, men resterande sidor bör vara fria. Var dock noga med att inte placera sängen mot en vägg där det finns en toalett.

Frågar man den berömde yogagurun Sadhguru ska man heller inte placera huvudet mot norr, eftersom det gör att blodet går upp mot hjärnan och har man för mycket cirkulation i hjärnan kan man inte heller sova fridfullt.

Foto: Pixabay

Välj rätt färger

Även om området inom psykologi och färger fortfarande är relativt outforskat finns det ändå indikationer på att färger kan påverka. Att välja rätt färger i sovrummet skulle därför kunna hjälpa till att få bättre sömn. Schweiziske Max Lüscher, psykoterapeuten som är känd för sitt färgtest, ett test som ska kunna mäta en individs psykologiska tillstånd genom färger. Han menade att just blått visade på "passivitet, lugn och ömhet". Enligt en undersökning som gjordes via Travelodge i Storbritannien visades att de som sov i blå sovrum sov bäst. I genomsnitt sov man 7 timmar och 52 minuter ostört i blå rum. Andra bra färger att ha i sovrummet är rosa, gult, silver, grönt och orange, enligt samma undersökning.

Lila var dock den värsta färgen att ha i sovrummet då det är en väldigt stimulerande färg som är kreativt inspirerande, vilket i sig kan skapa bland annat mardrömmar. Undvik också rött, grått, och brunt, enligt samma undersökning.

Trygg plats

Även om man gör allt för att känna sig trygg och lugn i sitt sovrum kan otryggheten ändå finnas där inom en själv. Under 2021 uppgav 43 procent av svenska befolkningen i åldrarna 16-84 år att man upplever besvär som ängslan, oro eller ångest, enligt Folkhälsomyndigheten. Inom psykologin finns det ett begrepp som ofta kallas "Trygg plats", vilket innebär att man själv skapar en inre plats hos sig själv där man upplever ett lugn genom en visualiseringsövning. "Du använder inre bilder för att förändra din känslomässiga upplevelse av nuet", skriver man i programmet Hantera Känslor vid Akademiska sjukhuset i Uppsala. Att använda sig av en egen trygg plats när man ska sova, speciellt om man lider av ångest, kan därför vara hjälpsamt. Programmet Hantera Känslor har en hjälpsam guide för hur man går till väga.

Mindre tips och tricks

Känner man att ingenting fungerar och vill testa relativt enkla saker för att möjligen få sig en blund har vi samlat några mindre tips från en video av The Bright Side.

  • Försök hålla ögonen öppna och tänk upprepande: ”Jag ska inte somna” – detta ska tydligen kunna ”lura” kroppen att istället göra tvärtemot och somna.
  • Ett knep ska vara att ligga i sängen och spänna alla muskler från tårna och uppåt så mycket man orkar en stund, det ska sedan hjälpa till att kunna slappna av enklare.
  • Försök att tänka igenom hela dagen – från att man vaknar till att man åter är i sängen. Gå igenom varenda tråkig detalj.
  • Titta inte på klockan – det stressar mer än det hjälper.
  • Rulla ögonen bakåt, det ska stimulera rörelsen som ögonen gör i sömnen och därför kunna hjälpa att somna.
  • Tvätta ansiktet med kallt vatten – även om man tror att det ska ha en uppiggande effekt kan det i själva verket sänka kroppstemperaturen och hjärtslag, vilket gör det lättare att somna.
  • Sov med en kudde mellan benen för att undvika att vända och vrida på dig för mycket. Det kan också hjälpa till att hålla ryggen och höfterna i en bra position.

Fakta: Sömnbesvär

De vanligaste orsakerna till störd sömn är dålig hälsa, levnadsvanor som exempelvis dricka kaffe och alkohol på kvällen och ha oregelbundna sovtider, samt även hög aktivering innan läggdags (stress) som följd av exempelvis sociala medier, arbete eller datorspel. Sömnbehovet är runt 7-8 timmar, men det är vanligt att man sover 1-2 timmar för lite än vad man behöver. Kvinnor rapporterar för det mesta mer sömnstörningar än män och det stiger ofta med åldern. Det är dock också vanligt med sömnproblem hos ungdomar.

Källa: Stressforskningsinstitutet

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Forskare: Att skratta åt sig själv hjälper – men inte självförakt

Publicerad Igår 07:46 – av Jan Sundstedt

Att skratta åt sina egna misstag kan göra dem lättare att bära och skapa kontakt med andra. Forskarna drar dock en skarp gräns mot att trycka ned sig själv för att bli omtyckt.

Frågan om självironi har länge delat humorforskarna. Ett experiment från 2011 avgjorde åtminstone om det alls går. Försökspersoner fick se förvrängda, skrattspegelliknande bilder av sina egna ansikten. Åtta av tio log och fyra av tio skrattade högt.

— Nu är vetenskapen ganska enig om att det, ja, går att skratta åt sig själv, och det finns faktiskt rätt många fördelar med det, säger Sonja Heintz, lektor i psykologi vid Plymouth University i Storbritannien, till BBC.

Ändå har självironin haft dåligt rykte i forskningen. Ett inflytelserikt kanadensiskt humorformulär från 2003 delar in människors humor i fyra stilar. Den självnedvärderande stilen har kopplats till låg självkänsla och sämre psykisk hälsa.

Formuläret dömde skämtet på förhand

Problemet kan sitta i frågorna. I formuläret ska man ta ställning till påståenden som "Jag låter folk skratta åt mig eller skämta på min bekostnad mer än jag borde". Värdeomdömet är inbakat.

Forskare vid Zürichs universitet skrev 2017 om de humoristiska påståendena till humorfria motsvarigheter, till exempel att låta andra kränka eller se ned på en mer än man borde. För den självnedvärderande stilen mätte den humorfria versionen i stort sett samma sak som originalet.

Forskarna jämförde sedan humorstilarna med deltagarnas välbefinnande. När de statistiskt kontrollerade för svaren på de humorfria påståendena, alltså frågornas sammanhang utan humor, försvann sambanden.

Resultatet bevisar inte att all självironi är bra för hälsan. De flesta studier som kopplat självnedvärderande humor till sämre mående visar dessutom samband, inte orsak, påpekar Heintz.

Claire Fox, professor vid University of Bristol, har följt skolbarn. De som enbart drev med sig själva hade lägst självkänsla och blev ensammare med tiden. De som blandade alla fyra humorstilar slapp de negativa följderna.

— Det tyder på att det faktiskt är okej att skämta på egen bekostnad, så länge man också använder andra sorters humor, säger Fox.

— Om du driver med dig själv och det kommer ur bitterhet och självförakt, då är det förmodligen inte bra för dig, säger Heintz.

Tre lekfulla saker varje kväll

Rätt använd kan självironin vara en tillgång. Forskning visar att den som skrattar bort små misstag, så länge de inte drabbar andra, uppfattas som varmare och mer kompetent.

— Det är ett väldigt säkert sätt att använda humor i nya situationer, om du är med främlingar och inte riktigt vet vad de har för humor än, säger Heintz.

Psykologiprofessorn René Proyer vid Martin-Luther-universitetet i Halle-Wittenberg har prövat en enkel övning: att varje kväll i en vecka skriva ned dagens tre mest lekfulla händelser. Deltagarna uppgav att de kände sig mer lekfulla och mådde något bättre i upp till tre månader. Effekterna var små, byggde på självskattning och färre än hälften av deltagarna fullföljde.

Övningen tränar lekfullhet i allmänhet snarare än självironi, och tar bara några minuter om kvällen.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Norska forskare: Barn kan behöva mer än en timmes rörelse

Publicerad oktober 9, 2026 – av Jan Sundstedt

Norska forskare vill pröva om barn behöver mer rörelse än dagens råd om en timme om dagen. De stöder sig på en stor internationell studie, men den slår inte fast någon ny minutgräns.

Norska hälsomyndigheten Helsedirektoratet rekommenderar att barn och unga mellan 6 och 17 år är fysiskt aktiva med måttlig till hög intensitet i genomsnitt minst 60 minuter per dag. Aktiviteten ska vara varierad och främst konditionsinriktad. Minst tre gånger i veckan ska den hålla hög intensitet och stärka muskler och skelett.

Nu vill forskare vid Norges idrettshøgskole pröva om råden behöver höjas.

I en studie som publicerades i tidskriften JAMA Pediatrics har de samlat data från 12 874 barn och unga i 14 uppföljningsstudier från 16 länder. Deltagarna var mellan 5 och knappt 18 år, bar rörelsemätare och följdes i genomsnitt i 3,1 år.

Fysisk aktivitet med måttlig till hög intensitet hade ett svagt samband med lägre insulin, LDL-kolesterol, blodfetter och en samlad riskpoäng. Någon koppling till lägre BMI fanns inte. Sambanden var små och förändrades beroende på vilken statistisk modell forskarna använde.

Jämfört med den minst aktiva femtedelen hade bara den mest aktiva femtedelen tydligt lägre odds för en hög samlad riskprofil vid uppföljningen. Barnen i den gruppen rörde sig mellan 72 och 207 minuter om dagen, i genomsnitt 92,8 minuter.

— De som låg i den gruppen hade i genomsnitt 92,8 minuter per dag. Det kan tyda på att rekommendationen borde ligga i närheten av 90 minuter per dag, säger forskaren Anders Husøy enligt Norges idrettshøgskole.

Siffran är ett gruppgenomsnitt, ingen fastställd hälsogräns. Studien visar samband, inte att rörelsen orsakade skillnaden, och den mätte riskmarkörer i blodet och blodtrycket snarare än faktiska sjukdomsfall.

Även WHO:s råd för 5–17-åringar anger minst 60 minuter i genomsnitt per dag över veckan. Det bygger på fler hälsoeffekter än de studien undersökte, bland annat kondition, skelett och kognitiv förmåga.

Total stillasittande tid hade i huvudanalysen inget samband med en sämre samlad riskprofil. Forskarna påpekar samtidigt att resultatet inte utesluter negativa följder av enskilda stillasittande vanor som skärmtid.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Neurokirurgen: D-vitamin i en tablett ersätter inte solen

Uppdaterad Igår kl 14:41, Publicerad oktober 8, 2026 – av Emil Fjellstedt
Splitmontage med Jack Kruse i blå tröja och glasögon till vänster och vita D2-tabletter till höger, åtskilda av en vit linje.
Jack Kruse menar att D-vitamintillskott saknar solljusets tidssignaler.

Ett högre D-vitaminvärde behöver inte betyda att kroppen fungerar bättre. Det menar Jack Kruse, som kritiserar synen på D-vitamin som något man kan tillföra med en tablett utan att samtidigt ta hänsyn till solljus och dygnsrytm. Hans argument är att tillskottet levererar ett ämne – men inte signalerna som styr hur kroppen hanterar det.

Jack Kruse är neurokirurg och driver Kruse Longevity Center i Destin i USA. Han har i över ett decennium hävdat att ljus, och inte bara mat, styr hur cellernas energiproduktion fungerar.

I en serie inlägg på X skriver han nu rakt ut att D-vitamintillskott är skadliga. Han bygger resonemanget på två saker: en forskningsartikel om D-vitamin och dygnsrytm, och årets Nobelpris i kemi.

Solen som taktgivare

Enligt Kruse har skolmedicinen i över hundra år behandlat D-vitamin som ett passivt näringsämne, en tablett som ska justera ett enskilt värde i blodet. Han menar att det är fel bild av kroppen.

I hans modell är D-vitaminsystemet och kroppens inre klocka sammankopplade i en tidsberoende återkopplingsslinga. Kroppen använder inte bara ljuset för att tillverka ett hormon, skriver han, utan solens dygnsrytm för att ställa in hela hormonsystemet.

Ämnen som bildas ur D-vitamin påverkar enligt Kruse hur snabbt kroppens klockgener läses av. Klockgenerna styr i sin tur hur de enzymer som aktiverar D-vitaminet arbetar i mitokondrierna. Bland dem nämner han CYP27B1 och CYP24A1.

Han lägger särskild vikt vid morgonljuset. Ljuskänsliga receptorer i ögat, bland annat neuropsin, och näthinnans egen klocka ska enligt honom använda morgonens UV-A- och UV-B-strålning för att ställa cellerna i rätt läge.

Kopplingen mellan D-vitamin och dygnsrytm diskuteras även i forskningen. I en översiktsartikel i FASEB Journal från december 2025 föreslår forskare att D-vitaminsignalering både kan styras av och själv påverka kroppens molekylära klocka. De beskriver idéerna som hypoteser som återstår att pröva experimentellt.

Mitokondrierna som motor

Kärnan i Kruses modell är mitokondrierna, cellernas energiverk. Han menar att aktiveringen av D-vitamin styrs av så kallade radikalpar i enzymernas järnhaltiga centrum, i mitokondriens inre membran.

När ljus driver elektroner mellan proteinerna bildas enligt honom par av radikaler vars tillstånd påverkas av jordens magnetfält. Resultatet blir, skriver han, beroende av att signalerna från omgivningen är rätt samordnade.

Nobelpriset ger honom nästa led. Kungliga Vetenskapsakademien belönade i oktober fransmannen Henri B. Kagan och japanen Kenso Soai för upptäckter som visar hur kemiska reaktioner kan ge bara den ena av två spegelvända molekylvarianter, så som livets egen kemi fungerar.

Kruse läser priset som stöd för sin syn: att levande system förstärker små asymmetrier till ordning, och att solljuset avgör vilken riktning förstärkningen tar. Akademiens motivering gäller organisk syntes och nämner inte D-vitamin.

I ett X-inlägg kallar han ändå priset en vändpunkt, då det han kallar decentraliserad biologi började montera ned den centraliserade, företagsstyrda medicinen.

Tablett utan tidssignaler

Därifrån når Kruse sin kritik av tillskotten. Den som sväljer en hög dos isolerat D3 inomhus, i vad han kallar en teknisk Faradaybur under blått ljus, släpper enligt honom en okoordinerad bomb rakt ner på ett redan trasigt moderkort.

Ämnet i tabletten når enligt Kruse levern och njurarna som ett oordnat moln, frikopplat från solens nära infraröda ljus. Den delen utgör enligt honom 44 procent av solljuset.

Utan solens fotonfält slår radikalparen i hans modell i en vägg. Han beskriver hur det vanliga syret i mitokondrierna då omvandlas till singletsyre, en mycket reaktiv form av syre.

Singletsyret angriper enligt Kruse kardiolipin, ett fett i mitokondriens inre membran som omger andningskedjans komplex 4. Där tillverkas enligt honom kroppens deuteriumutarmade vatten, och skadan ska få vattnets elektriska egenskaper att kollapsa.

Hans slutsats är att D-vitamin i tablettform gör kroppen mer sårbar när ämnesomsättningen ökar, oavsett orsak. Till dem han kallar influencerklassen har han en egen hälsning: "Schack matt, influencers, ni hade fel igen".

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Ojämna sovtimmar förknippas med depression och ångest

Publicerad oktober 8, 2026 – av Markus Andersson

Hur människor sover, inte bara hur länge, hänger ihop med framtida sjukdomsrisk. Det visar kinesiska forskare i en stor studie av britter vars hälsa följts under flera år.

Forskarna vid Peking University och Capital Medical University har analyserat data från 95 559 deltagare i den brittiska forskningsdatabasen UK Biobank. Deltagarna bar en rörelsesensor på handleden under en vecka mellan 2013 och 2015 och följdes sedan under en mediantid på 8,9 år.

En algoritm uppskattade sömnstadier, sömnlängd, variation i sovtimmar mellan dagar och vaken tid efter insomnandet, så kallad WASO. Mönstren jämfördes med 1 049 sjukdomsutfall, och 156 samband höll efter sträng statistisk korrigering. Resultatet publicerades i tidskriften PLOS Medicine i september.

Samband mellan sömn och sjukdom

Tydligast var REM-sömnen, sömnfasen med snabba ögonrörelser. En större mängd uppskattad REM-sömn hängde ihop med lägre risk för 83 diagnoser. Större variation i sovtimmar mellan dagar var kopplad till högre risk för depression och ångest. Längre vaken tid efter insomnandet var kopplad till högre risk för sex andra diagnoser.

Den allra kortaste sömnen var kopplad till flest samband med förhöjd sjukdomsrisk. Deltagare som sov under fem timmar stod för 37 av de 41 sambanden med förhöjd sjukdomsrisk som forskarna fann vid jämförelse med dem som sov sex till åtta timmar.

Sömnstadierna uppskattades utifrån handledens rörelser, inte genom mätningar av hjärnaktiviteten. Forskarna framhåller att metoden har begränsad träffsäkerhet. Resultaten visar därför samband mellan sömnmönster och senare sjukdom – inte att sömnen orsakar skillnaderna i hälsa.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.