Annons:

Miljözoner kan bli dyrare än planerat

Uppdaterad december 10, 2023, Publicerad december 8, 2023 – av Sofie Persson
Planen är att förbjuda bensin- och dieseldrivna bilar helt i centrala Stockholm år 2030.
Insamlingskampanj

Hjälp Nya Dagbladet att finnas kvar

Insamlat: 43 620,00 SEK 58% Mål: 75 000,00 SEK

Stockholms plan att begränsa bensin- och dieseldrivna bilar i stadens centrala delar från 2024 kan bli dyrare än man planerat, menar tidningen Teknikens värld. Siffrorna för planen baseras på en rapport från Sveriges statliga forskningsinstitut RISE, vilken tycks innehålla felakiga beräkningar.

Från 31 december 2024 planeras ett införande av så kallad "miljözon klass 3" i delar av centrala Stockholm, vilket innebär att bensin- och dieseldrivna bilar då förbjuds helt inom zonens gränser. Planen är sedan att miljözonen ska utvecklas och att det år 2030 ska vara förbjudet med fossildrivna bilar i hela centrum.

Antalet fordon i Stockholms län är cirka en miljon. Trafikborgarrådet Lars Strömgren (MP) tror att eftersom fordon byts ut så ofta i staden kommer 95 procent av bilarna att vara laddbara vid år 2030. Vidare ser han inte kostnaden som något problem.

Strömberg hänvisar till en rapport från RISE för att stödja sina påståenden. Enligt rapporten sker ett snabbt utbyte av fordon i Stockholms län. Med ungefär 100 000 nya bilregistreringar årligen i Stockholm, konstaterar RISE att det tar cirka tio år att helt byta ut regionens fordonsflotta, som uppgår till en miljon bilar.

Annons:

"Prognosen är relativt känslig för antalet nyregistreringar och utbytestakten, men andelen renodlade elbilar är 2030 sannolikt 50-80 procent av fordonsflottan, och mer än 95 procent kommer att vara laddbara", skriver RISE.

Felaktiga antaganden

Siffrorna från RISE och Stockholms stad är dock felaktiga, rapporterar Teknikens Värld. År 2030 kommer hundratusentals invånare fortfarande att köra bensin- och dieseldrivna bilar. En bidragande orsak till felet är RISE:s antagande att bilar nyregistrerade i Stockholms län faktiskt används där. Faktum är att många stora finansbolag, med huvudkontor i Stockholm, registrerar sina omfattande leasingflottor i länet. Dessa bilar körs dock av förare över hela Sverige, inte enbart i Stockholmsregionen.

I dag är ungefär 300 000 bilar registrerade på företag och finansbolag i Stockholm i det officiella bilregistret, 32 procent av länets personbilsregistreringar. Det är alltså dessa siffror RISE utgår från i sin rapport.

Vidare blir uppskattningarna för hur snabbt fordonsbeståndet övergår till elbilar mer komplexa eftersom de flesta bilar som ägs av privatpersoner byts ut långsammare. Enligt fordonsanalysföretaget Vroom utgör privatägda bilar 75 procent av alla bilar i Stockholms län och dessa används under en längre tid. Hälften av de privatägda bilarna är över åtta år gamla, vilket innebär att det inte är möjligt att ersätta alla bilar inom tio år.

Få privatägda elbilar

Av privatägda bilar i Stockholms län var endast 23 000 eldrivna år 2022, vilket motsvarar 3,5 procent. Bland företagsägda bilar ligger andelen på 13 procent. För 2024 förutspås ingen större ökning av antalet elbilar, men 2025 förväntas en tydlig ökning.

Teknikens Värld pekar på att om andelen elbilar bland nya bilar ökar stadigt från 40 procent 2023 till 100 procent 2029, skulle det innebära att 147 000 nya elbilar tillkommer i det privatägda bilbeståndet.

"Om vi dessutom skattar att samtliga 250 000 företagsbilar är eldrivna 2030, så innebär det att det i Stockholms län i början av 2030 kommer att finnas drygt 400 000 elbilar, omkring 43 procent av fordonsbeståndet. Detta ska jämföras med prognosen RISE gör för Stockholms län, 50-80 procent elbilar", skriver tidningen.

Enligt dessa beräkningar kommer kostnaderna för Stockholms invånare att bli högre och dessutom kommer åtskilliga inte att ha tillgång till elbil år 2030, vilket stadsledningen antagit.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Skuldberget hos Kronofogden slår rekord

Publicerad Igår 10:32 – av Emil Fjellstedt
Kronofogdens upplysta blåvita skylt vid servicekontoret i Göteborg.
Svenskarnas skulder hos Kronofogden har nått rekordhöga 154 miljarder kronor.

Svenskarnas skulder hos Kronofogden har aldrig varit större. Bland dem som beviljas skuldsanering anger flest numera att de själva har köpt mer än de haft råd med, inte att de drabbats av sjukdom.

Privatpersonernas samlade skuld hos Kronofogden uppgick till 154 miljarder kronor vid slutet av 2025. Uppgiften kommer från myndighetens årliga rapport "Betalningsproblem och skulder hos Kronofogden 2026", som publicerades den 10 juni.

År 2019 låg skuldberget på knappt 83 miljarder. Ökningen är 86 procent. "Det är det högsta skuldbeloppet som har uppmätts", skriver Kronofogden.

Antalet skuldsatta har samtidigt stigit till 449 703 personer, 52 542 fler än 2019 och det högsta antalet på över 20 år. Knappt fyra procent av Sveriges vuxna befolkning finns i registret, och nästan en fjärdedel av dem har funnits där i tjugo år eller längre.

Skulderna är ojämnt fördelade. De fem procent som är mest skuldsatta står för drygt hälften av beloppet. Även den typiska skulden har vuxit: medianskulden steg från 58 379 kronor 2019 till 93 530 kronor, en ökning med 60 procent.

— Att skuldsätta sig för att hantera vardagliga åtaganden har blivit norm, konstaterar myndigheten i rapporten. Som drivkrafter bakom ökningen pekar Kronofogden på hög inflation, ökad arbetslöshet och global oro.

Rekordmånga vill bli skuldfria

Hela 33 469 personer ansökte om skuldsanering 2025, ett nytt rekord och 63 procent fler än 2019. Bland personer upp till 50 år har ansökningarna ökat med 88 procent. Andelen som beviljades steg till 43 procent, från 32 procent året innan.

De flesta som beviljas skuldsanering bor i hyresrätt, är ensamstående och har inga hemmavarande barn. Den vanligaste självrapporterade orsaken till betalningsproblemen är överkonsumtion. För fem år sedan var sjukdom vanligare. Bland alla som ansöker anger 35 procent överkonsumtion som skäl, uppger Kronofogden.

Drygt var fjärde som beviljas skuldsanering saknar betalningsplan och betalar alltså ingenting av skulderna. Enligt Kronofogden gäller det främst personer med låga inkomster.

Färre nya betalningskrav

En ljusglimt finns. Ansökningarna om betalningsföreläggande, det första steget när en borgenär vill få ett krav fastställt, minskade 2025 med 10 procent till 1 146 000. Antalet berörda personer sjönk med 7 procent till drygt 410 000.

Kronofogden bedömer att nedgången sannolikt beror på att ekonomin gradvis har återhämtat sig efter flera år av hög inflation och stigande räntor. De senaste två åren har både ränta och inflation sjunkit, samtidigt som reallönerna har ökat. Myndigheten ser minskningen som en möjlig "tidig indikation" på att även inflödet till indrivning kommer att avta.

— Överskuldsättning och betalningsproblem i samhället är ganska komplexa frågor, vi hoppas att den här rapporten ska ge en överskådlig bild av den tillgängliga statistik som finns hos oss på Kronofogden, säger Pernilla Tollin, analytiker på Kronofogden.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

EU:s gaslager på bottennivå inför vintern

Energikrisen

Publicerad oktober 9, 2026 – av Emil Fjellstedt
Stora vita LNG-tankar och rörledningar vid LNG-terminalen i Świnoujście i Polen.
EU:s gaslager var 72 procent fulla den 1 oktober, jämfört med 83 procent året före, enligt gasnätsoperatörernas organisation ENTSOG.

EU går in i vintern med de lägsta gaslagren för årstiden sedan mätningarna började 2011. Om vintern blir kall medan Irankriget stryper LNG-flödet kan hushåll och industri tvingas betala mer eller dra ned förbrukningen.

Lagren var 72 procent fulla den 1 oktober, enligt de europeiska gasnätsoperatörernas samarbetsorgan ENTSOG. Ett år tidigare var nivån 83 procent.

Orsaken är marknadens egen logik. Sommarpriserna låg över vinterns terminspriser, och då lönade det sig bättre att sälja gasen än att lagra den, enligt den amerikanska energitankesmedjan IEEFA.

Samtidigt begränsar kriget sjöfarten genom Hormuzsundet, en led för omkring 20 procent av världens handel med flytande naturgas, LNG. Qatar stod bara för cirka 8 procent av EU:s LNG-import 2025, men Europa och Asien slåss nu om samma laster. Gaspriserna ligger nära fyraårshögsta, rapporterar Politico.

Kall vinter kan ge underskott på 14 miljarder kubikmeter

Enligt IEEFA:s beräkning kan EU få ett underskott på upp till 14 miljarder kubikmeter gas om vintern blir lika kall som förra. Det motsvarar omkring 7 procent av behovet, eller förbrukningen i 10–12 miljoner hushåll.

IEEFA:s Europaanalytiker Ana Jaller-Makarewicz skriver i ett uttalande att de rekordlåga lagren ger EU "mindre buffert" mot globala störningar och gör unionen "sårbar för pristoppar". Tömmer länderna lagren i vinter måste de fylla på mer nästa år, vilket håller fast EU i låga lager och höga priser.

Trycket ökar när EU:s förbud mot rysk LNG under långa kontrakt börjar gälla den 1 januari 2027. Ryssland stod för omkring 19 procent av EU:s LNG-import under första halvåret 2026, enligt IEEFA.

Att ersätta de förlorade volymerna med ny import skulle enligt IEEFA kosta européerna ytterligare 3 miljarder euro, 12 procent mer än samma volym kostade förra året.

Lagren kan sjunka till reservnivå

ENTSOG:s vinteranalys, som publicerades i torsdags, är enligt organisationen själv ingen prognos utan en genomgång av scenarier. Under en normal vinter klarar nätet efterfrågan, men lagren sjunker till 29 procent i slutet av mars med god LNG-tillgång och till 13 procent om tillgången är knapp.

Blir vintern kall och LNG-tillgången normal måste omkring 7 procent av efterfrågan, motsvarande 22 miljarder kubikmeter, mötas genom minskad förbrukning eller riskerar att inte täckas. Med knapp LNG stiger andelen till 12 procent, eller 40 miljarder kubikmeter.

I båda fallen sjunker lagren till 11 procent, den strategiska reserv som inte är fritt tillgänglig på marknaden. Används reserverna kan behovet av neddragningar minska i vissa länder, enligt ENTSOG.

Analytiker: Priset kan locka laster från Asien

Laurent Ruseckas, gasanalytiker vid S&P Global Energy, tror inte att lagren kan sjunka hur långt som helst. En snabb uttagstakt tidigt i vinter driver upp priserna, vilket enligt honom drar LNG-laster från Asien till Europa. Fysisk brist är alltså inte given, men gasen blir dyrare.

— Det finns inte mycket efterfrågan att slå ut i Europa, säger Ruseckas.

Han påpekar att kriget i Ukraina redan raderade 20 procent av unionens industriella gasefterfrågan.

— Och den kom inte tillbaka, säger han.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

EU:s revisorer varnar: Skulden har tredubblats på några år

Förstörelsen av den europeiska ekonomin

Publicerad oktober 8, 2026 – av Emil Fjellstedt
Petri Sarvamaa i mörk kostym och glasögon, med EU-flaggan till höger och en oskarp inomhusmiljö i bakgrunden.
Petri Sarvamaa, ledamot i Europeiska revisionsrätten, varnar för stigande räntekostnader och bristande insyn i EU:s återhämtningsfond. Arkivbild.

EU:s gemensamma skulder har tredubblats på några år och kan passera tusen miljarder euro redan nästa år. Unionens egna revisorer varnar för att notan kan hamna hos medlemsländernas skattebetalare.

Varningen finns i Europeiska revisionsrättens färska årsrapport, rapporterar Svenska Yle. Revisionsrätten är EU:s organ för granskning av unionens ekonomi.

I början av förra decenniet låg EU:s skuld år efter år kring 50 miljarder euro. Sedan coronakrisen har kurvan pekat brant uppåt.

— Vi ser en mycket allvarlig utveckling, eftersom vi inte vet vad som kommer att hända med räntorna och det är en stor risk. De årliga kostnaderna för unionen, för oss skattebetalare, kan öka mycket snabbt, säger Petri Sarvamaa, ledamot i revisionsrätten.

Medlemsavgifterna kan höjas

Enligt rapporten kan den växande skuldbördan belasta kommande EU-budgetar hårt. Hittar unionen inga nya egna inkomstkällor hotar ett stort finansieringsgap.

Då återstår två vägar: högre medlemsavgifter från länderna eller lägre ambitioner i budgeten.

En stor del av skulden hänger samman med återhämtningsfonden. Efter pandemin fattade EU det historiska beslutet att låna upp 800 miljarder euro till krisdrabbade länder.

Sarvamaa anser att det fanns tungt vägande skäl att stimulera ekonomierna under pandemin. Nu måste lånen enligt honom också betalas tillbaka, så att skulden inte skjuts på framtiden.

Ingen har full koll på pengarna

Problemet är att ingen på ett heltäckande sätt kan följa vart pengarna tar vägen, säger Sarvamaa.

— När det gäller återhämtningsfonden har vi framför allt sett brister i hur medlemsländerna övervakat användningen av pengarna. Det leder i praktiken också till att det är mycket svårt eller omöjligt för oss att veta vad pengarna till slut åstadkommer och vilka de slutliga mottagarna är, säger han.

Som exempel nämner han ett fall som uppmärksammades i somras, där det antyddes att Spanien använt pengar ur fonden för att stödja sitt pensionssystem. Pengarna var inte avsedda för det ändamålet.

Samtidigt håller Sarvamaa isär syftet och utförandet.

— Har fonden hjälpt Europas ekonomi att återhämta sig? Där är svaret faktiskt ja. Men det betyder inte att den har fungerat bra, säger han.

Underkänd sjunde året i rad

Även den ordinarie EU-budgeten får kritik. Revisionsrätten lämnade ett negativt utlåtande för sjunde året i rad, med en felnivå på 3,8 procent mot 3,6 procent året innan.

Enligt Sarvamaa betyder felnivån inte att pengarna har försvunnit eller använts fel, utan att det finns problem med systemet.

Trots kritiken bygger EU-kommissionens förslag till ny långtidsbudget i stor utsträckning på samma modell som återhämtningsfonden. Sarvamaa vill att revisorernas anmärkningar beaktas, och han ifrågasätter hur budgeten debatteras i hemlandet Finland.

— Diskussionen om långtidsbudgeten har nästan enbart handlat om hur stor budgeten ska vara och hur mycket pengar vi får, men vi borde tala mycket mer om hur pengarna används, säger Petri Sarvamaa.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Inflationen mer än fördubblades i september

Publicerad oktober 7, 2026 – av Emil Fjellstedt
Människor på Drottninggatan i Stockholm, med butiksskyltar och skyltfönster längs gågatan.

Inflationstakten mer än fördubblades i september, främst på grund av högre energipriser. Utan energipriserna låg inflationstakten kvar på 0,5 procent.

Priserna enligt KPIF var 1,5 procent högre i september än samma månad förra året. I augusti var motsvarande ökning 0,7 procent. Statistiska centralbyrån, SCB, publicerade de preliminära siffrorna på onsdagsmorgonen.

KPIF står för konsumentprisindex med fast ränta. Det är måttet som Riksbanken använder för sitt inflationsmål. Effekten av ändrade bolåneräntor räknas bort.

— Preliminära siffror visar att inflationstakten enligt KPI och KPIF steg i september, vilket främst beror på stigande energipriser, säger Carl Holmberg, prisstatistiker på SCB.

Utan energipriserna var prisökningen jämfört med samma månad förra året 0,5 procent, precis som i augusti. Det måttet kallas KPIF exklusive energi, eller KPIF-XE. Mellan augusti och september steg priserna enligt måttet med 0,1 procent. Med energin inräknad steg priserna enligt KPIF med 0,9 procent under samma månad.

Inflationen utan energi blev därmed lägre än analytikerna hade väntat sig. Enligt Infronts enkät, som Omni redovisar, var förväntningen 0,7 procent. KPIF-siffran på 1,5 procent var däremot som väntat.

Även inflationstakten enligt KPI steg, från 0,3 procent i augusti till 1,1 procent i september. KPI är Sveriges vanligaste inflationsmått. Till skillnad från KPIF påverkas det av ändrade bolåneräntor.

Siffrorna är en första, preliminär beräkning som SCB publicerar fem arbetsdagar före den ordinarie statistiken. De definitiva siffrorna och mer detaljer om prisutvecklingen kommer den 14 oktober.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.