MORGONDAGENS DAGSTIDNING – lördag 18 januari 2025

lördag 18 januari 2025

”Omöjligt” för unga att köpa lägenhet i Stockholm

publicerad 29 februari 2024
– av Sofie Persson
Det är mycket svårt för unga att komma in på bostadsmarknaden.

För att kunna köpa en etta i Stockholm behöver man spara 11 639 kronor i månaden under fem år, visar en ny undersökning som tagits fram på uppdrag av HSB. Jämförelsevis behöver man endast spara 947 kronor i månaden för att kunna köpa en lägenhet i Sundsvall.

I undersökningen har man jämfört 15 kommuners bostadsmarknad och hur mycket man behöver ha i sparkapital för att kunna köpa en egen lägenhet. Det visade sig att det skiljer sig markant mellan kommunerna.

Allra högst upp låg Lund där man behöver spara 14 031 kronor i månaden i fem år för att ha råd med en etta. På andra plats kommer Stockholm där det krävs 11 639 kronors sparande i månaden. Detta följt av Uppsala där man måste spara 9 390 kronor i månaden.

Att äga sin egen bostad är en dröm för många. Tyvärr stannar det vid just en dröm för alltför många. Särskilt unga har fått det svårare att ta klivet in på bostadsmarknaden. Trösklarna har höjts i form av bolånetak, prisökningar och amorteringskrav, säger Johan Nyhus, förbundsordförande för HSB, i ett pressmeddelande.

Stora regionala skillnader

I Sundsvall, som låg lägst på listan, behöver man spara 947 kronor i månaden i fem år. Borås och Västerås låg också relativt lågt med 1 117 kronor respektive 1 449 kronor i månaden.

I rapporten har man också granskat vad som krävs om förslaget om startlån till kreditvänliga förstagångsköpare införs, vilket i praktiken ska innebära att den som köper en bostad för första gången ska garanteras av staten.

Regeringen har nyligen aviserat att de tänker lägga fram förslag om ett höjt bolånetak. Även om det är ett steg i rätt riktning är förslaget tyvärr inte lika långtgående och bättre riktat som startlånet är, konstaterar Nyhus.

Undersökningen är gjord av Evidens på uppdrag av HSB Riksförbund.

Uppgifter: Kinesiska företag vill köpa Volkswagens krisfabriker

publicerad 16 januari 2025
– av Jan Sundstedt

Kinesiska företag visar intresse för att köpa upp Volkswagens fabriker i Tyskland, ett strategiskt drag som potentiellt kan förändra bilindustrin i Europa. Investeringarna skulle stärka Kinas närvaro inom europeisk fordonsproduktion, men väcker samtidigt farhågor om industrins framtid och politiska reaktioner.

Volkswagen planerar att stänga sina fabriker i Dresden och Osnabrück senast 2027 – som en del av företagets kamp för att minska kostnaderna och möta hårdnande konkurrens från kinesiska elbilstillverkare.

Volkswagen skulle dock eventuellt kunna tänka sig att sälja fabriken i Osnabrück till en kinesisk köpare, menar en person som beskrivs vara insatt i företagets funderingar till nyhetsbyrån Reuters.

En talesman för Volkswagen betonar dock att ”Vi är fast beslutna att hitta en fortsatt användning för anläggningen. Målet måste vara en genomförbar lösning som tar hänsyn till företagets och de anställdas intressen”.

Skulle kunna förbigå biltullar

Kinesiska investeringar i Tyskland har tidigare omfattat branscher som telekommunikation och robotteknik, men etablering inom traditionell biltillverkning har hittills uteblivit.

Från kinesisk sida finns ett intresse av biltillverkning Europa i allmänhet mot bakgrund av att potentiellt då kunna undvika EU:s tullar på importerade elbilar och stärka sin närvaro på marknaden, vilket flera tillverkare redan gjort. Exempelvis bygger BYD anläggningar i Ungern och Turkiet, medan Chery planerar att starta tillverkning vid en tidigare Nissan-fabrik i Spanien. Leapmotor har också övervägt att använda en fabrik i Tyskland för sin produktion.

Nyhetsbyrån Reuters skriver vidare att en källa nära den kinesiska regeringen uppgett att kinesiska företag aktivt undersöker möjligheter att köpa fabriker som Volkswagen planerar att avveckla.

Volkswagen Wolfsburg
Volkswagens kronjuvel: Wolfsburg Volkswagen Plant. Foto: High Contrast/CC BY 2.0

En talesman för Kinas utrikesdepartement uppmanade Tyskland att välkomna kinesiska investeringar.

Kina har infört en rad öppningsåtgärder för att skapa nya affärsmöjligheter för utländska företag … Förhoppningen är att den tyska sidan också kommer att upprätthålla ett öppet sinne, [och] tillhandahålla en rättvis, rättvis och icke-diskriminerande affärsmiljö för kinesiska företag att investera i.

Motstånd från tyska fackföreningar

En försäljning av Volkswagens fabriker till kinesiska aktörer kan dock möta motstånd från tyska fackföreningar, vilka har betydande inflytande och kan komma att kräva garantier för arbetstillfällen och fabriksplatser.

Relationerna mellan Tyskland och Kina har dessutom blivit alltmer ansträngda de senaste åren, och mot bakgrund av det kommande tyska nyvalet ter sig i dagsläget beslutsprocessen kring kinesiska investeringar något osäker.

Att sälja fabriker till kinesiska företag kan emellertid visa sig vara ekonomiskt fördelaktigt för Volkswagen. Enligt en anonym källa kan en försäljning ge intäkter på mellan 100 och 300 miljoner euro per anläggning.

Samtidigt innebär det också en risk för att tyska bilmärken förlorar sitt historiska försprång samt konkurrensförmåga i Tyskland, som utgör den största nationella bilmarknaden i Europa.

Fakta om Volkswagen:

Volkswagen grundades 1937 i Tyskland på initiativ av dåvarande rikskanslern Adolf Hitler, som en del av en satsning på en folkbil för alla. Efter andra världskriget återhämtade sig företaget och blev en global bilindustriaktör, känd för ikoniska modeller som Volkswagen Typ 1 (Bubblan). Idag är Volkswagen en av världens största biltillverkare och äger varumärken som Audi, Porsche och Skoda.

EU-import av rysk flytande naturgas når rekordnivåer

Det nya kalla kriget

publicerad 14 januari 2025
– av Isac Boman
Ryska LNG-tankern Christophe de Margerie.

Trots EU-ländernas sanktioner och uttalade ambitioner att kraftigt minska importen av ryska fossila bränslen importerade Europa ändå rekordstora mängder flytande naturgas (LNG) från Ryssland under 2024.

Enligt experter finns det ett logiskt skäl till ökningen – den ryska gasen är helt enkelt betydligt billigare än konkurrenternas.

Data från Rystad Energy visar att 17,8 miljoner ton rysk LNG levererades till europeiska hamnar förra året, en ökning med över 2 miljoner ton jämfört med föregående år.

Trots en betydande minskning av importen av rörledd gas från Ryssland, på grund av konflikten i Ukraina och terrorattentatet mot Nord Stream-ledningarna i september 2022, fortsatte EU köpa in rekordmängder av landets LNG. Detta har varit möjligt då det nedkylda bränslet endast delvis har omfattats av de sanktioner som införts av unionens medlemsländer.

Energianalysföretaget släppte uppgifterna kort efter att Ukraina stoppat transiteringen av rysk gas genom sitt territorium till EU. Kiev valde att skrota ett femårigt transitavtal med den ryska energijätten Gazprom i slutet av 2024, vilket innebar ett stopp av naturgasflödet från Ryssland till Rumänien, Polen, Ungern, Slovakien, Österrike, Italien och Moldavien.

De ryska LNG-leveranserna till EU ökade inte bara utan uppnådde ”rekordnivåer ”, enligt Jan-Eric Fahnrich, gasanalytiker på Rystad Energy. Han uppger att Ryssland överträffade Qatar som blockets näst största leverantör av LNG 2024, efter USA.

Enligt Fahnrich köpte EU 49,5 miljarder kubikmeter rysk gas genom rörledningar förra året, och ytterligare 24,2 miljarder kubikmeter LNG, varav en del återexporterades till andra länder.

”Ganska enkelt”

Data från Center for Research on Energy and Clean Air (Crea) visar något lägre siffror, men även dessa återspeglar en övergripande trend med kraftigt ökande rysk LNG-export. Enligt Crea ökade EU:s import av rysk LNG med 14 procent på årsbasis 2024 till 17,5 miljoner ton och var värd 7,32 miljarder euro.

– Orsaken till ökningen är ganska enkel. Rysk LNG erbjuds till en rabatt jämfört med alternativa leverantörer. Utan några sanktioner mot råvaran agerar företagen i sitt eget intresse och köper allt större mängder gas från den billigaste leverantören, förklarar Creas Rysslandsanalytiker Vaibhav Raghunandan.

De senaste uppskattningarna överträffar markant de senaste beräkningarna från Bloomberg, som tidigare i veckan sade att LNG-leveranserna från Ryssland till EU hade ökat till 15,5 miljoner ton 2024 jämfört med 2020, då EU importerade cirka 10,5 miljoner ton av bränslet.

Matpriserna skenar – upp 25 procent på tre år

Förstörelsen av europeiska ekonomin

publicerad 9 januari 2025
– av Sofie Persson
Priset höjdes på nästan 36 000 livsmedelsprodukter förra året.

Matpriserna har ökat med 25 procent de senaste tre åren, enligt en ny rapport från Matpriskollen. Under 2024 var det framförallt choklad, olivolja, kaffe och mejeriprodukter som blev dyrare.

Under 2024 ökade matpriserna med 2,8 procent och om även andra produkter inom dagligvaruhandeln inkluderas landar ökningen på 2,1 procent.

Prisökningarna har totalt sett nått 25 procent sedan januari 2022, enligt rapporten.

Ökningarna varierar mellan butiker, och under förra året märktes de främst hos City Gross, Ica Kvantum, Hemköp och Ica Supermarket. Samtidigt försöker vissa butiker konkurrera genom att hålla lägre priser.

Maxi jagar Willys om låga priser och man försöker i många fall matcha priserna. Prisskillnaden på jämförbara artiklar är cirka 4 procent mellan Willys och Maxi. Lidl som också erbjuder låga priser har samma prisnivå på direkt jämförbara artiklar som Willys, säger Ulf Mazur, vd och grundare och Matpriskollen i ett pressmeddelande.

36 000 produkter blev dyrare

Under 2024 ökade priset på nära 36 000 produkter. Särskilt markant var ökningen för kakao, vilket har gjort choklad i genomsnitt 17 procent dyrare. Även vinäger och oljor steg med 12 procent, där framför allt olivolja noterade en kraftig prisökning.

Kaffepriserna har nått sin högsta nivå sedan 1972, med en ökning på 18 procent under året. Mejeriprodukter har samtidigt stigit med 4,7 procent.

Ekologiska varor steg med 3,6 procent under året, enligt Matpriskollen.

Ryssland använder bitcoin i utrikeshandeln

publicerad 27 december 2024
– av Redaktionen
Rysslands finansminister menar att kryptovalutor kommer att bli mycket viktigare framöver.

Ryska företag har börjat använda bitcoin och andra digitala valutor vid internationella betalningar efter att lagändringar trätt i kraft som tillåter sådan användning i syfte att motverka effekterna av västerländska sanktioner. Det bekräftar landets finansminister Anton Siluanov.

De omfattande sanktionerna har gjort det svårare för Ryssland att bedriva handel inte bara med länder i Väst, utan också med viktiga partner som Kina och Turkiet. Detta eftersom lokala banker idag ofta är mycket försiktiga eller negativt inställda till transaktioner relaterade till Ryssland då de själva inte vill råka ut för repressalier eller utredningar från västerländska tillsynsmyndigheter.

Tidigare i år tillät Ryssland därför användandet av kryptovalutor i utrikeshandeln och har vidtagit flera åtgärder för att göra det lagligt att bryta kryptovalutor.

– Som en del av den experimentella verksamheten är det möjligt att använda bitcoins, som vi har utvunnit här i Ryssland, förklarade finansministern till tv-kanalen Russia 24.

Putin gillar bitcoin

– Sådana transaktioner förekommer redan. Vi anser att de bör utökas och utvecklas ytterligare. Jag är övertygad om att detta kommer att ske nästa år, fortsatte han och tillade att internationella betalningar i digitala valutor är framtiden.

Tidigare i december anklagade också president Vladimir Putin den amerikanska regeringen för att undergräva den amerikanska dollarns roll som reservvaluta genom att använda denna för politiska syften – något som tvingar många länder att istället söka andra alternativ.

Han pekade ut bitcoin som ett sådant exempel och sa att ingen i världen kan reglera eller kontrollera kryptovalutan. Presidentens kommentarer tyder på att den ryske ledaren ger sitt stöd till att öka användningen av kryptovalutor.