MORGONDAGENS DAGSTIDNING – måndag 13 januari 2025

måndag 13 januari 2025

Kontantupproret: ”Sverige unikt kontantfientligt”

Kriget mot kontanterna

publicerad 25 september 2023
– av Isac Boman
Björn Eriksson och många röster även internationellt lyfter fram Sverige som ett varnande exempel.

Kontantupprorets ordförande Björn Eriksson pekar i en debattartikel på att Sverige är extremt när det kommer till att stödja avskaffandet av kontanter. Han pekar också på att flera andra länder samtidigt har kommit att svänga allt mer i frågan och istället börjat arbeta för att stärka kontanternas ställning.

Livsmedelshandeln, apoteken och bensinstationerna är ännu så länge de lysande undantagen, men i övrigt är det nästan omöjligt att betala med kontanter i vanliga butiker, restauranger och på serviceställen. Kort, Swish och olika appar har tagit över”, konstaterar Eriksson i Göteborgsposten.

Han varnar för utvecklingen och frågar sig bland annat vilken beredskap som finns om de digitala systemen slås ut och man inte längre kan betala med kort eller Swish-appar.

Människor i digitalt utanförskap drabbas också, och det rör sig inte bara om äldre. Hotade kvinnor, personer med funktionsnedsättning och andra socialt utsatta vill, kan eller får inte använda digitala betalmedel. De blir därför helt utestängda i ett kontantlöst samhälle. Vill vi verkligen ha det så?” frågar han sig.

”Obehaglig utveckling”

Eriksson betonar vidare att alldeles för lite fokus läggs på integriteten och att en digital ekonomi innebär att varje genomfört köp registreras och öppnar upp för kartläggning och övervakning.

Då är steget inte långt till sociala kreditsystem, alltså att företag eller myndigheter belönar eller straffar dig beroende på vad du gör. En minst sagt obehaglig utveckling som redan är verklighet i Kina”, säger han.

Eriksson påpekar också att flera europeiska länder svängt om och stiftat lagar som tvingar handeln att acceptera kontanter samt att säkerställa att kontanter ska fortsätta fungera som giltiga betalmedel – något som även varit på tal i EU-sammanhang. I Sverige är dock situationen en annan, menar han.

I Sverige har utfasningen av kontanter snarast hejats på. Butiker kan bara sätta upp en lapp vid kassan att de inte tar kontanter. Enkelt och smidigt, ’ingått avtal’ kallas det av jurister. Att det samtidigt innebär att människor diskrimineras anses mindre viktigt”.

Politiskt ointresse

Kontantupprorets ordförande beklagar svenska politikers bristande intresse för frågan och oroar sig mot den bakgrunden för att makthavarna inte kommer att göra någonting innan kontanterna helt har avskaffats och försvunnit.

Den svenska enkelspårigheten till förmån för det digitala måste få ett slut. Vi kan gärna ta fram nya smarta betalsätt, utveckla appar och driva utvecklingen inom fintech. Vad vi däremot inte ska göra är att avveckla det analoga system som vi har och som vi vet fungerar i alla lägen”, betonar han.

Nya Dagbladet kunde i våras rapportera hur Sverige internationellt pekas ut som det land som går i bräschen för kontanternas avskaffande – och även beskrivs som ett varnande exempel på hur lite kontanternas framtid diskuterats i offentligheten.

Forskare: Gamla, fattiga och sjuka drabbas hårdast av det kontantlösa samhället

Kriget mot kontanterna

publicerad 21 december 2024
– av Markus Andersson
Den som inte kan använda digitala betallösningar tvingas leva ett mycket begränsat liv.

Fysiska pengar riskerar att bli ett minne blott när Sverige nu är på god väg att bli det första helt kontantlösa landet i världen.

Utvecklingen är negativ för många, men allra hårdast drabbas de redan mest utsatta – nämligen gamla, sjuka och fattiga.

Sedan 2007 har mängden kontanter i Sverige halverats och idag använder över 80 procent av befolkningen digitala betaltjänster som Swish – ofta dagligen. Forskare vid Lunds universitet noterar att många platser i Sverige redan nu är helt kontantlösa och att detta innebär att den som av olika skäl inte kan använda de digitala lösningarna i praktiken stängs ute från samhället.

En intervjustudie som genomförts av professor Lena Halldenius och docent Moa Petersén vid Lunds universitet, visar att de med allra lägst inkomster också är de som klarar av den påtvingade övergången till det kontantlösa kontrollsamhället sämst.

”Det kan handla om äldre, hemlösa eller psykiskt sjuka som ofta inte ens har något bankkonto och heller inte har råd att investera i digital teknik”.

En del av dem vi intervjuade är hemlösa eller har psykiska problem. Andra lever på en mycket låg inkomst. De hinder de möter är både praktiska och kulturella. De känner sig som brottslingar, undervärderade och utestängda från att delta i mycket av det dagliga livet”, skriver forskarna i den internationella nyhetsplattformen i The Conversation.

”Kände mig som en tjuv”

Dessa personer kan inte längre handla i många butiker, betala räkningar eller på andra sätt delta i samhället på samma sätt som tidigare, och tvingas istället begränsa sig till ”kontantbubblor” där det fortfarande fungerar att betala med fysiska pengar.

Kontanter fungerar som en lokal valuta, isolerad från resten av ekonomin. I kontantbubblan kan du köpa nödvändigheter och gå på enkla kaféer, men du kan inte betala för parkering och du kan inte betala räkningar utan hjälp. Volontärer vid lokala samhällsgrupper berättade för oss att de tillbringar större delen av sin tid med att göra människors bankärenden åt dem”, skriver man vidare.

Ett konkret exempel rör en äldre kvinna som sparat ihop pengar för att kunna köpa en present till sitt barnbarn – men nekas att göra detta i kassan med barnbarnet i handen – detta eftersom butiken inte längre tar emot kontanter.

– Jag kände mig som en tjuv, förklarar kvinnan.

”Dyrt att vara digitalt fattig”

Hemlösa som sover i bilar kan inte längre använda parkeringsautomaterna – eftersom dessa inte tar emot kontanter. Istället har det uppstått en illegal marknad där människor med smartphones och bankkonton betalar för sin parkering till en betydande extra kostnad.

Det är dyrt att vara digitalt fattig”, konstateras det.

Att inte kunna handla i butiker, betala räkningar och avgifter eller vara en del av det svenska samhället leder till att många känner såväl skam som ilska och uppgivenhet – samtidigt som den som använder kontanter blir allt mer misstänkliggjord och stigmatiserad.

”Digitaliseringen har gjort människor ensamma”

Sverige har idag  blivit ett land ”där digitala pengar är bra och kontanter förknippas med kriminalitet och smuts” varnar forskarna.

I Sverige, liksom i många andra länder, känns en helt kontantlös ekonomi oundviklig under de kommande åren. Men vi har sett att människor som är beroende av kontanter på grund av fattigdom inte har möjlighet att klara sig på egen hand eller ens att betala sina räkningar”.

– Det är inte bara kontantlösheten. Jag känner att människan har försvunnit. Vi lever som robotar; klicka här, klicka där. Digitaliseringen har gjort människor ensamma, förklarar ett av intervjuobjekten uppgivet.

Sverige har lägst kontantanvändning i världen

Kriget mot kontanterna

publicerad 12 oktober 2024
– av Sofie Persson
Kontanter

Knappt hälften av svenska handlare tar emot kontanter, siffror som beskrivs som unikt låga vid internationell jämförelse. Samtidigt minskar svenskarnas tro på det kontantlösa samhället, visar en rapport från Nets gjord på uppdrag från Sifo/Kantar.

En av tio svenskar använder kontanter minst en gång i veckan. Samtidigt använder fyra av tio svenskar aldrig kontanter som betalmedel, något som dock är en minskning jämfört med förra året då motsvarande siffra låg på 46 procent. Jämfört med de nordiska länderna ligger Norge på ungefär samma nivå, samtidigt som omkring 11 procent aldrig använder kontanter i Danmark och Finland.

Sverige är bland de länder som har lägst kontantanvändning i världen, vilket har både för- och nackdelar, menar Louise Richardson, Sverigechef på Nets i ett pressmeddelande, och pekar mot att det innebär att fler handlare väljer bort kontanter och att även fler bankomater försvinner.

Av svenskar som använder kontanter uppger nästan hälften att de anser att det är viktigt att kontanter finns kvar i samhället. Svenskarnas generella tro på ett kontantlöst samhälle har också minskat de senaste åren.

Frågan om kontanter ska finnas kvar eller inte är fortsatt komplex, trots att en stor del av den svenska befolkningen sällan använder dem, säger Richardson.

En undersökning från Norstat visar också att endast 48 procent av försäljningsställen tar emot kontanter i Sverige. Mer specifikt tar 29 procent av tjänsteställen emot kontanter och 43 procent av restauranger och caféer. Cirka 80 procent av livsmedelsbutiker tar emot kontanter. Tre av tio handlare uppger att man kommer att sluta ta emot kontanter, främst med hänvisning till säkerhetsskäl.

När det gäller att acceptera kontanter är svenska handlare de som gör detta minst i Norden, och sannolikt i världen, säger Richardson.

M-topparna: ”Butikerna måste sluta ta emot kontanter”

Kriget mot kontanterna

publicerad 23 augusti 2024
– av Isac Boman
Fredrik Kärrholm, riksdagsledamot och Christofer Fjellner, oppositionsborgarråd i Stockholms stad.

Moderaternas riksdagsledamot Fredrik Kärrholm, och Christofer Fjellner, oppositionsborgarråd i Stockholm, kräver att fler näringsidkare måste sluta ta emot kontanter.

Om inte butikerna självmant väljer att lyda ”behöver regeringen överväga att lagstifta om begränsningar av kontanthantering”, betonas det.

I en debattartikel i skvallertidningen Aftonbladet motiveras det totalitära förslaget med att den organiserade brottsligheten måste bekämpas med ”full kraft”, samt det faktum att varuhuset NK nyligen slutade ta emot kontanter efter rapporter om att kriminella gängmedlemmar handlade lyxvaror där.

Istället för riktade insatser just mot den organiserade brottsligheten och de som begår brott, anser de moderata företrädarna att det är rimligt att straffa och misstänkliggöra alla medborgare som föredrar att använda kontanter när de gör sina inköp.

Den enskilt viktigaste drivkraften för de kriminella är pengar. Men om pengarna inte kan användas blir brottsligheten meningslös. Fler näringsidkare måste därför göra som varuhuset NK, och sluta ta emot kontanter”, skriver man, och menar att butikerna måste ta sitt ”samhällsansvar” – annars kan tvingande lagstiftning istället vara att vänta.

Gräns på 4000

Man pekar på att Moderaterna redan 2014 ville begränsa användandet av kontanter och bedyrar att ”detta skulle göra skillnad” – samtidigt hävdar man att det fortsatt bör vara möjligt att betala med fysiska pengar i mataffärer – men bara upp till en viss på förhand bestämd summa.

Det är viktigt att säkerställa att kontanter kan användas i andra sammanhang, dels i dagligvaruhandeln vid händelse av kris, dels för äldre som fortfarande använder kontanter i sin vardag. Krävs lagstiftning bör därför ett förbud för kontantköp enbart gälla belopp över en viss gräns, till exempel 4 000 kronor”.

Lagstiftningen bör också utformas så att den snabbt kan anpassas för att säkerställa att betalningar alltid kan genomföras i kris och krig. En sådan lagstiftning och gräns skulle fortsatt ge den 90-årige damen möjlighet att betala sin fika med kontanter, och hennes barnbarnsbarn möjlighet att köpa lördagsgodis med veckopengen – men Guccikepsar kan inte längre köpas med blodspengar”, fortsätter man.

Globalt extremfall

Moderaterna avslutar med att varna butiksinnehavarna ännu en gång – antingen slutar de ta emot kontanter – eller så kommer Moderaterna att verka för en lagstiftning där kontanthanteringen begränsas.

Det kan noteras att Sverige är ett globalt extremfall när det kommer till kontantlösa betalningar och har länge spåtts bli det första landet i världen där det inte längre kommer att vara möjligt att genomföra köp med fysiska pengar – något som redan idag är verklighet i många butiker. I andra länder, som Danmark och Norge har man istället valt motsatt väg, och lagstiftat om att butikerna ska vara skyldiga att ta emot kontanter.

Riksbanken: Behövs åtgärder för att bevara kontanterna

Kriget mot kontanterna

publicerad 22 april 2024
– av Sofie Persson
Enligt Riksbanken måste den kontantlösa utvecklingen bromsas.

Digitala betalningssätt kan utgöra ett hot mot kontanterna, menar Riksbanken. Om regeringen inte genomför tillräckliga åtgärder kan detta innebära att kontanter blir oanvändbara i framtiden, något man anser kan bli mycket problematiskt vid exempelvis krissituationer.

Sverige har länge gått mot ett helt kontantlöst samhälle, något man exempelvis kan se i Riksbankens senaste betalningsrapport från mars i år, där endast en av tio svenskar betalade sitt senaste köp med kontanter. Detta att jämföra med 2010 då cirka fyra av tio av alla butiksköp gjordes med kontanter.

Riksbanken varnar nu för att det finns påtagliga nackdelar med den ökade digitaliseringen, där man menar att utvecklingen istället behöver bromsas eftersom allt färre kan betala med kontanter idag.

Om man inte fattar aktiva beslut nu så skulle vi kunna ha en situation om inte alltför lång tid där kontanter är i det närmaste oanvändbara i Sverige, och eftersom vi tycker att kontanter ska kunna fungera som alternativt betalningsmedel, till exempel vid en krissituation, så tycker vi att regeringen behöver fatta aktiva beslut nu för att bromsa en sådan utveckling, säger Elin Ritola, enhetschef på Riksbanken, till skattefinansierade SVT.

”Måste bromsa utvecklingen”

Vidare menar man att regeringen behöver utföra fler åtgärder för att se tillse att kontanter kan användas samhället. I början av året påbörjade man dock en utredning för att se över kontanters ställning i samhället, där man bland annat ska göra en översyn över möjligheten att betala med kontanter för livsnödvändiga varor som exempelvis läkemedel, livsmedel och drivmedel.

Vi behöver skyndsamt se över möjligheten att betala kontant för vissa varor, inte minst med tanke på att det finns grupper som av olika skäl har svårt att använda digitala betalningssätt. Det är även viktigt att titta på frågan utifrån ett beredskapsperspektiv, sade finansmarknadsminister Niklas Wykman i januari.

Riksbanken, som stödjer utredningen, menar dock att det krävs ytterligare åtgärder för att ha kvar kontanter i samhället där man bland annat skulle behöva lagstifta att större handlare ska kunna ta emot kontanter, banker ska kunna ta emot insättning av sedlar och mynt, samt att alla butiker och kaféer ska kunna sätta in sina dagskassor hos banken utan beloppsgränser.

Vi behöver bromsa en utveckling där vi är på väg mot att allt färre kan betala med kontanter, säger Ritola.