Bloomberg: Sverige ett “extremfall” för avvecklingen av kontanter

Kriget mot kontanterna

publicerad 14 april 2023
- av Isac Boman
Allt färre svenskar använder kontanter.

Sverige uppmärksammas internationellt som ett land som går i bräschen för att avskaffa kontanter. Bloombergs krönikör Lionel Laurent beskriver Sverige som ett “extremfall” och även som ett varnande exempel på hur lite frågan diskuteras i offentligheten.

Laurent pekar bland annat på att Abbas frontfigur Björn Ulvaeus 2014, efter att hans son blivit rånad, konstaterade att Sverige var ett ”idealland” att göra kontantfritt och att han ansåg att ”detta borde vara framtiden”. Nästan 10 år senare är Ulvaeus önskningar också på väg att uppfyllas och kontanter används numera regelbundet blott av en minoritet av svenskarna.

95 procent svenskar mellan 15 och 65 år uppger att de laddat ner betalappen Swish. Antalet företagsbetalningar genomförda med kontanter har gått ner kraftigt från 18 procent för fem år sedan till bara 8 procent under förra året – och när det handlar om så små volymer blir det allt mer olönsamt att hantera kontanter.

Utvecklingen, betonar Laurent, är dock densamma även i många andra länder.

Sverige är ett extremfall: det är en liten, tekniksmart ekonomi. Men färdriktningen är densamma överallt, vilket påskyndades av en pandemi som ledde till att QR-koder ersatte restaurangmenyer och att näthandeln ökade – även i Sverige där restriktionerna var mindre strikta. När centralbanker överallt överväger att skapa egna digitala valutor för att motverka riskerna med kontantlöshet finns det lärdomar för oss allakonstaterar Laurent.

En jämförelse av kortbetalningar i Eurozonen, Storbritannien och Sverige.

Utsatta stängs ute

Han pekar på att kontantrelaterad brottslighet som rån och skattefusk förvisso har minskat, men att andra risker istället har uppstått, som bland annat digital exkludering – där de mest utsatta stängs ute från det kontantlösa samhället eftersom de inte kan använda de elektroniska tjänsterna som i praktiken blivit obligatoriska.

Detta går hand i hand med problemet “datorn säger nej”. När dagens digitala betalningssystem misslyckas, misslyckas de verkligen – vilket Swish-användare upptäckte förra året när hela nätverket gick ner. Under en resa till Bryssel nyligen besökte jag en bar som var stolt över sitt kontaktlösa, kontantlösa system där kunderna måste beställa drycker via sina smartphones. Men när ett tekniskt fel inträffade fanns det ingen reservlösning”.

Något som ofta lyfts fram som den stora fördelen med digitala betalningar kontra kontanter är att människor eventuellt känner sig tryggare med färre sedlar i sina fickor. Laurent betonar dock att även brottsligheten anpassat sig till den digitaliserade världen och riktar in sig på nya former av bedrägerier istället.

Transaktionsdata hamnar i allt större utsträckning i händerna på Big Tech-konglomerat som Meta Platforms Inc, som skrämde globala tillsynsmyndigheter när de försökte lansera sin egen valuta. I en värld där hackare sponsras av regeringar och cyberattacker kan slå mot kritisk infrastruktur är betalningar en geopolitisk risk”.

Svenska frånvaron av debatt ett varnande exempel

Han menar att en lösning kan vara att kämpa för att skydda kontanterna, snarare än att ersätta dem, men att storföretagen väldigt gärna vill ha ett kontantlöst samhälle och att det därför är mycket svårt för konsumenterna att kämpa emot.

Ett svar på de privata och utländska aktörernas betallösningar är digitala centralbanksvalutor, menar han – ett potentiellt mycket totalitärt system som Nya Dagbladet tidigare analyserat. Laurent menar dock att en sådan lösning ”inte bör göras lättvindigt” och att den ”skulle öka spårbarheten och komplexiteten och skapa nya risker om den konkurrerar med affärsbanker”. Han pekar vidare på hur det svenska techbolaget Crunchfish AB håller på att ta fram digitala pengar ”med mer kontantlika egenskaper” – exempelvis har de en offlinefunktion.

Oavsett vilken lösning man väljer är det enligt Laurent viktigt att denna inte drivs igenom utan folkligt inflytande och pekar ut Sverige som ett skräckexempel på den punkten.

Den största lärdomen från Sverige är att inte låta något av detta ske utan debatt. Centralbankerna måste få stöd från politiker och allmänheten, mitt i den största inflationsutmaningen på flera år. Abba på 1970-talet sjöng om funny money; ingen skrattar nu”.

Ladda ner Nya Dagbladets mobilapp!