Studier: Genetik spelar större roll för barns egenskaper

En sammanställning av mer än 100 års forskning på tvillingpar världen över kan det nu konstateras att genetik är viktigare än miljö när det kommer till vilka egenskaper en människa får. Endast upp till 10 procent uppges påverkas av miljön samtidigt som genetik står för upp till 50 procent av barns intelligens och framgångar.

I en SvD-artikel går man igenom de resultat som framkommit av de studier forskare gjort under drygt 100 år, där de har undersökt både enäggs- och tvåäggstvillingar, rapporterar Samnytt.

”Är det bara generna som påverkar en egenskap, då kommer enäggs­tvillingar alltså att bli exakt lika – oavsett var de växer upp och vad de gör. Är däremot generna obetydliga och det i stället är miljöfaktorer – som föräldrarnas uppfostran, utbildning eller socio­ekonomiska status – som är avgörande för hur barnen blir, då borde tvåäggs­tvillingar som växer upp tillsammans bli lika varandra som enäggs­tvillingar blir. Men det blir de aldrig”, står att läsa i artikeln.

Forskare har även undersökt enäggstvillingar som adopterats bort och därmed har en annan miljö när de växt upp. Då har man ständigt kommit fram till att familjemiljön nästan aldrig är avgörande för att ett barn ska lyckas i bland annat skolan.

– Det som hände var att de flesta studier pekade ut genetiken som betydligt viktigare än familjemiljön, säger Patrik Magnusson, chef för det svenska tvilling­registret och genetisk epidemiolog vid Karolinska Institutet, till SvD.

Enligt studierna står familjemiljön enbart för 5-10 procent av påverkan på barns intelligens, motivation och framgångar. Genetiken står i sin tur för omkring 30-50 procent. Resten avgörs av slumpen, menar forskningen.

– Om vi har en pappa som kan spela piano och familjemiljön hade varit viktig, då borde enäggs- och tvåäggstvillingar vara rätt lika i hur mycket de gillar att spela. Men så är det inte, enäggstvillingar är alltid mycket mer lika, säger Magnusson.

I Sverige har politiker under många år pumpat ut skattepengar till så kallade ”utanförskapsområden” där skolresultaten ofta är påtagligt sämre än på andra platser i landet, men utifrån dessa forskningsstudier kan man anta att satsningarna delvis varit förgäves eftersom genetiken kan utgöra grund för upp till 50 procent av hur akademiskt framgångsrikt ett barn blir.