Storkapitalister och västpolitiker eniga om nya storsatsningar på ”klimatet”

Globalismens framfart

publicerad 11 november 2021
- av Isac Boman
Storbritanniens premiärminister Boris Johnson, Sveriges statsminister Stefan Löfven och FN:s generalsekreterare António Guterres på "COP26" i Glasgow.

Storkapitalister och globalistiskt inriktade politiker har under lång tid varit eniga om att mer makt, och framförallt mer makt hos globala överstatliga institutioner, är önskvärd för att driva igenom klimatpolitik.

I samband med FN:s pågående klimattoppmöte Cop26 i skotska Glasgow konstateras bland annat att gigantiska finansiella institutioner, som motsvarar 40 procent av världens kapital, nu driver på för mer klimatpolitik.

Mellan den 31 oktober och den 12 november arrangeras FN:s 26:e klimattoppmöte i Glasgow under beteckningen COP26 (”Conference of the Parties”). Tanken var att mötet skulle ha ägt rum förra året – men ställdes då in på grund av nedstängningspolitiken. Över 21 000 delegater från nästan 200 länder deltar tillsammans med 4000 journalister och 14 000 observatörer.




Ett av de främst uttalade syftena med mötet har varit att förhandla kring hur det kontroversiella Parisavtalet ska genomföras praktiskt – ett avtal där en majoritet av världens länder ”beslutat” att ökningen av jordens medeltemperatur ska begränsas till under två eller allra helst under 1,5 grader jämfört med innan industrialiseringen.

Ett återkommande tema under mötet har varit att världens länder och ledare inte gör ”tillräckligt” och att ännu mer pengar och resurser måste läggas på att bekämpa förändringar av klimatet – pengar som i praktiken till mycket stor del ska komma från europeiska skattebetalare.

Hjärtefråga för västerländska politiker

I praktiken är klimatpolitiken framförallt en fråga som lyfts fram av det västerländska politiska etablissemanget. Varken Kina eller Ryssland deltar på mötet överhuvudtaget.

USA:s talman Nancy Pelosi deklarerar bland annat att man är ”fullt fokuserade” på att USA ska bli ”klimatneutralt” vad gäller utsläppsnivåer innan år 2050.

– Vi har goda förhoppningar och är mycket optimistiska inför att uppfylla de här målen. Det är en prioritet och en hjärtefråga för president Biden, hävdar hon.

Även Storbritanniens premiärminister Boris Johnson gick ut och lovade att man gör ”allt man förmår” för att nå uppvärmningsmålen.

EU:s klimatpolitiske chef Frans Timmermans ställer sig lika positiv till klimatpolitiken och utlovade på stående fot att medlemsländerna ska donera 100 miljoner euro till FN:s anpassningsfond som i sin tur ska fördela dessa vidare till fattigare icke europeiska länder för att användas till klimatpolitik.

22 länder samt EU-kommissionen meddelar vidare att man ska investera i ”ren energiteknik” för att minska koldioxidutsläppen och fokusera på att producera förnybara bränslen. Exakt vilka pengar man ska satsa på detta är dock oklart.

Skottlands försteminister Nicola Sturgeon fanns som så många andra makthavare på plats och menade att ”klimatförändringarna är en feministisk fråga” och att mer fokus måste läggas på att ”beakta kvinnor och flickors erfarenheter” när klimatåtgärder ska införas. Även FN har tidigare varit inne på att kvinnor och flickor ska drabbas mer negativt än män och pojkar av klimatförändringar.

USA:s tidigare president Barack Obama bidrog även han till den alarmistiska stämningen när han hävdade att världen inte ”gjort i närheten av vad vi borde för att uppmärksamma den här krisen” och att det är bråttom att agera.

Han kritiserade även Kina och Ryssland samt republikanska politiker i USA för att inte närvara på mötet.

– Vi har inte råd med hopplöshet, vi måste använda medborgarnas passion och aktivism för att driva på regeringar, företag och alla andra att möta denna utmaning, uttryckte Obama.

Ett fåtal aktörer på plats har ställt sig kritiska till domedagsretoriken och radikala åtgärder, bland annat Australiens minister Keith Pitt som säger att landet inte kommer att stänga varken kolgruvor eller kolkraftverk.

Även Israels premiärminister Naftali Bennett fanns på plats, han lade dock huvudfokus på att försöka övertala andra världsledare att inta en tuffare linje mot ärkefienden Iran med ambitionen att ”förändra Irans beteende”.

Bennett krävde bland annat att inga ekonomiska sanktioner mot Iran lyfts eller lättas på innan en tydlig plan tagits fram som förhindrar Iran från att skaffa kärnvapen.

 

Jeff Bezos th. Foto: Ikea/Rockefeller Foundation/Daniel Oberhaus/CC BY 2.0

 

Enormt stöd från storkapitalet

FN:s klimatambassadör Mark Carney menar att de omfattande och extremt storskaliga klimatsatsningarna kräver att just privata aktörer går in med stora summor pengar och att det inte är möjligt för stater att på egen hand ta fram de ekonomiska medel som krävs.

Till Carneys glädje har storbanker, riskkapitalister och investerare med förmögenheter på över 130 000 miljarder dollar, lovat att sätta ”kampen för klimatet” högst på agendan och stödja gröna investeringar och innovationer.

Enligt Reuters är finansiella institutioner som motsvarar hela 40 procent av jordens kapital nu ”engagerat” i klimatfrågor som att få bort fossila bränslen från planeten.

Vissa av de privata aktörer som är villiga att satsa pengar ”på klimatet” är mycket kontroversiella. Det handlar bland annat om världens officiellt rikaste man Amazonägaren Jeff Bezos och den ökända ultraglobalistiska stiftelsen The Rockefeller Foundation.

Den sistnämnda stiftelsen har offentliggjort att man tillsammans med Ikea foundation har planer på att skapa en ”global energiallians” i syfte att få ”rika regeringar och rika människor” att effektivt skänka pengar till u-länder. Initialt kommer man själva att gå in med 10 miljarder dollar men hoppas snart kunna tiodubbla investeringarna.

Jeff Bezos ”The Bezos Earth Fund” har lovat att gå in med 500 miljoner dollar i projektet initialt och lägga ytterligare en miljard dollar på projekt för att återskapa skog och gräsmarker.

Exakt hur mycket pengar den finansiella eliten menar kommer att krävas för att ”rädda klimatet” är oklart, men enligt Joseph Curtin på Rockefellers energi- och klimatgrupp handlar det om åtminstone många tusentals miljarder dollar.

– Även om rika länder når 100 miljarder dollar så är det inte ens i närheten av de biljoner som behövs. Vi vill skapa möjligheter för den privata sektorn att investera i en massiv skala.

Inga bensinfordon och mer skattepengar från Väst till Afrika

Stort fokus lades på diskussioner kring hur världssamfundet ska samarbeta för att diesel- och bensinfordon helt ska ”fasas ut” och hur detta ska genomföras i praktiken. Samma sak gäller kolkraft och ”andra fossila bränslen”.

Under mötet har flera länder och biltillverkare bland annat lovat att alla nyproducerade bilar ska vara ”utsläppsfria” innan 2040 – ett löfte som skrivits under av Volvo, Ford, General Motors och Mercedes. Volkswagen och BMW har dock valt att inte skriva under och så inte heller de ekonomiska stormakterna USA, Kina och Tyskland.

Man har också tagit fram ett utkast till ett framtida slutdokument för COP26 som publicerades av FN under onsdagen – ett dokument som just nu är sju sidor långt och fokuserar framför allt på utfasning av olja och kol och hur europeiska länder ska ge ”klimatbistånd” till bland annat Afrika.

Industriländer uppmanas att donera ”mer än 100 miljarder” till utvecklingsländer och de länder som bedöms som rika uppmanas även att ”dubblera sina bidrag”.

Det första utkastet av dokumentet får samtidigt kritik av den globalistiskt inriktade lobbyorganisationen Greenpeace för att inte vara tillräckligt omfattande och kommer förmodligen att revideras i takt med att förhandlingar om utsläppsrätter och ”klimatbistånd” blivit färdiga.

Det är inte en plan för att stoppa klimatkrisen, det är en överenskommelse om att vi alla ska hålla tummarna och hoppas på det bästa (…) Det räcker inte”, skriver Greenpeace aktivistorganisations internationella generalsekreterare Jennifer Morgan på Twitter.

Enligt FN:s miljöprogram UNEP duger inte de löften som världens regeringar har avgett under COP26 och om dessa genomförs kommer de ändå bara att ha en minimal påverkan på temperaturen och den påstådda uppvärmningen.

– Det visar att vi gör alldeles för lite. Det är särskilt viktigt att skärpa målen till 2030, de är inte tillräckligt skarpa, säger Naturskyddsföreningens generalsekreterare Karin Lexén som menar att även Sverige gör alldeles för lite.

I övrigt har mer än 100 länder enats om att avskogningen ska stoppas innan 2030 och 80 länder att man ska minska utsläppen av metangas.




 


Liknande artiklar: