MORGONDAGENS DAGSTIDNING – måndag 21 april 2025

måndag 21 april 2025

Framgångarna uteblir för Ukrainas motoffensiv

Kriget i Ukraina

publicerad 10 augusti 2023
– av Jan Sundstedt
Ukraina
Ukrainas förannonserade motoffensiv har kört fast.

Två månaders hårda strider har rönt ringa framgång för Kiev med oerhörda förluster i människoliv, trots stora mängder västligt vapenstöd. Den ukrainska saken försvåras nu ytterligare av Rysslands gryende offensiv i Kupiansk, i östra delen av Ukraina.

Den upphaussade motoffensiven har till dags dato i princip inte sett någon större framgång för den ukrainska armén. Vid enstaka frontavsnitt har man avancerat ett par kvadratkilometer men än så länge inte nått fram till ens den första ryska försvarslinjen.

De inledande positiva tongångarna från skattefinansierade SVT:s återkommande överstelöjtnanter Paasikivi och Huovinen har sakta men säkert skiftat tonart, liksom även övrig västlig medströmsmedia som tillstår att ”motoffensiven går oväntat trögt” som The Washington Post formulerar det.

Högt pris

Antalet ukrainska soldater som fått sätta livet till i den snart tio veckor långa offensiven har enligt bedömare uppgått till så många som 24 000 döda, sårade och saknade – per månad. Av det västerländska militärstödet finns det siffror som indikerar uppemot 50 procent förstörd materiel.

Utbrända Leopard 2, amerikanska Bradley, Himars raketartilleri-system, luftvärnssystemet Patriot och även svenska försvarsmaktens Stridsfordon 90 är några exempel på vapensystem som ligger utspridda längs med frontlinjen.

Ukraina Bradley
En förstörd Bradley vid vad som döpts till ”Bradley Square”, i södra Ukraina. Foto: faksimil/Telegram.

Trots förlusterna fortsätter Ukraina att pressa på genom små grupper av infanteri, främst från landets territoriella försvarsbrigader. Uppgifter finns om enheter som korsat floden Dniepr vid byn Kozachi Laheri. Man lär dock även här ha stött på hårt motstånd av hastigt ditkallade ryska förstärkningar.

Vid Bakhmut-fronten syntes initialt en möjlighet till större framgång men även här har de ukrainska anfallen ebbat ut som en följd av kraftfulla ryska motanfall, inklusive kombinationer av Lancet-drönare, attackhelikoptrar samt artilleri.

Öster om staden Zaporizjzja har mindre ukrainska enheter enligt uppgifter penetrerat små bosättningar som Staromaiorske och Urozhaine, också här dock till priset av oerhörda förluster och svårigheter till ytterligare avancemang.

Bytt taktik

Den ukrainska armén har enligt rapportering från flera håll skiftat strategi då inledande taktik bedöms ha kört fast. Istället för att som inledningsvis anfalla med kolonner av stridsvagnar och bepansrade fordon, använder man sig nu av infanterienheter på grupp- och plutonsnivå. Än så länge med i praktiken samma tragiska resultat.

De i månader i förväg kraftigt befästa ryska försvarsställningarna, inklusive 100 000-tals minor, samt Rysslands överlägsenhet i luftrummet, gör sammantaget att den ukrainska motoffensivens möjlighet till snabb framgång inom snar framtid bedöms som avlägsen.

Ryssland har även de återstartat sina egna offensiva operationer. Sedan en vecka tillbaka har ryska styrkor, med siffror som indikerar omkring 100 000 man, samt uppemot 1000 stridsvagnar, påbörjat en operation i den allra östligaste delen av frontlinjen, vid och omkring staden Kupiansk.

Uppgifter gör gällande att operationen åstadkommit minst ett par brohuvuden på den ukrainska sidan av fronten samt att ryska styrkor erövrat flera mindre bosättningar och byar.

Färska rapporter bekräftar att som ett resultat av de uppblossande striderna kring Kupiansk har det regionala ukrainska militärstyret beslutat om evakuering av civilbefolkningen i området. Den som väljer att stanna kvar får skriva på ett dokument som tydligt påvisar att man stannar kvar ”på egen risk”.

Kriget fortsätter

Den fortsatta oviljan till att mäkla fred får skarp kritik även från amerikanskt håll, där en av kritikerna är den pensionerade och högt dekorerade översten Douglas Macgregor. Den nyligen avslutade fredskonferensen i Saudiarabien – utan Rysslands deltagande – lär enligt rapporter dock ha gjort vissa marginella framsteg.

Mycket återstår emellertid innan något konkret ligger på bordet, och så länge inte Ryssland deltar i samtalen bedöms risken för att möjligheterna till en varaktig fred inom en nära framtid återigen ebbar ut i sanden.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

USA kan erkänna Krim som ryskt

Kriget i Ukraina

publicerad Igår 9:17
– av Redaktionen
2014 röstade befolkningen i Krim för att lämna Ukraina och återförenas med Ryssland. Bara ett fåtal länder i världen erkänner dock i dagsläget Krim som en legitim del av Ryssland.

USA kan komma att erkänna Krim som ryskt territorium som en del av ett potentiellt fredsavtal mellan Moskva och Kiev. Det rapporterar Bloomberg med hänvisning till källor med insyn i frågan.

Krimregionen röstade för att lämna Ukraina och återförenas med Ryssland år 2014, kort efter den USA-stödda statskuppen i Kiev. De ukrainska myndigheterna och många andra ledare har dock konsekvent vägrat erkänna Moskvas suveränitet över halvön, som till övervägande del är etniskt rysk, och har länge krävt att Ukrainas gränser från 1991 återställs.

Enligt tidningen har Vita huset ännu inte fattat något slutgiltigt beslut i frågan. USA:s chefsförhandlare, Steve Witkoff, uppgav efter ett möte med Rysslands president Vladimir Putin förra veckan att samtalen till stor del kretsar kring statusen för Krim samt fyra andra ryska regioner som Ukraina gör anspråk på.

Hittills har bara ett fåtal länder formellt erkänt Krim som en legitim del av den ryska federationen, och om USA skulle göra samma bedömning väntas detta bli en stor och betydande prestigeseger för Putin.

USA presenterade ett fredsförslag för sina europeiska allierade under torsdagen, vilket innefattar frysningen av striderna längs den nuvarande frontlinjen samt stegvisa lättnader av sanktioner mot Moskva som en del av ett eldupphör.

Ryssland vill adressera ”konfliktens grundorsaker”

Både USA:s president, Donald Trump, och utrikesminister Marco Rubio antydde tidigare i veckan att Washington kan komma att överge sina försök att medla mellan Ryssland och Ukraina om inte betydande framsteg görs inom kort.

– Om någon av parterna av någon anledning gör detta väldigt svårt, kommer vi helt enkelt att säga: ni är dårar, förkunnade Trump till reportrar på fredagen i Ovala rummet.

– Ni är idioter, ni är hemska människor, och vi kommer helt enkelt att avstå. Men förhoppningsvis behöver vi inte göra detta, fortsatte han.

Ryssland har i sin tur krävt att Ukraina måste avsäga sig sina territoriella anspråk och dra tillbaka sina trupper från de delar av ryska regioner som Kiev fortfarande kontrollerar – detta som ett villkor för en varaktig fred.

Moskva har också betonat att en framtida uppgörelse måste adressera ”konfliktens grundorsaker”, däribland Natos östliga expansion och Ukrainas ambitioner att gå med i försvarsalliansen.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Kommentar: Det militärindustriella komplexet briljerar

Kriget i Ukraina

I skuggan av kriget i Ukraina växer det svenska militärkomplexet snabbare än någonsin. Frågan är inte längre vem som vinner på kriget – utan varför så få vågar prata om det.

publicerad 15 april 2025
– av Jenny Piper
Soldat med Saab Bofors Dynamics pansarvärnsrobot NLAW.
Detta är en opinionstext. Artikelförfattaren svarar för de åsikter som uttrycks i artikeln.

En titt på de tio största svenska bolagen på Stockholmsbörsen ger vid handen att Wallenberg är majoritetsägare i de flesta och toppar listan med sitt maktbolag Investor som är värt cirka 860 miljarder kronor.

Nykomling på listan är försvarskoncernen Saab som nu når nya rekordnivåer på börsen efter att ha stigit drygt 2 % och passerat det anrika verkstadsbolaget Sandvik i börsvärde.

Intressant att notera är att SAAB B före krigsutbrottet i Ukraina 2022 hade ett börsvärde på strax under 30 miljarder kronor och att Sandvik SAND vid samma tidpunkt var värt ca 280 miljarder kronor.

Tre år och otaliga kursrallyn senare – bara i år har aktien hittills rusat nära 90 % – ser det helt annorlunda ut. Nyligen passerades verkstadsjätten i börsvärde och Saab är per dags dato värt 239 miljarder kronor i jämförelse med 238 miljarder kronor för Sandvik.

Att människor inte förstår att hela Ukrainakriget med ingredienser som krigshets, försvarsupprustning, ”stå bakom det ukrainska folket”, ”kamp för frihet och demokrati” och så vidare enbart är en kuliss för det militärindustriella komplexet som använder Ukraina som lekplats och utnyttjar det ukrainska folket till max för att sko sig själva utan något intresse för att stoppa det lidande man själva varit med och skapat.

Det svenska etablissemanget samarbetar i symbios med Bryssel för att sänka oss, men det svenska folket är så sjukt indoktrinerade att jag befarar att det inte finns någon räddning för det här landet där medborgarna står villigt på rad och hyllar krigsprofitörerna samt hjälper till att medverka till kollapsen i stället för att agera mot maktmissbruket.

 

Jenny Piper

Alla Jenny Pipers artiklar finns på jennypiper.blog.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

USA-sändebud föreslår territorielösning för Ukraina

Kriget i Ukraina

publicerad 13 april 2025
– av Jan Sundstedt
Ukrainakriget
Kriget i Ukraina har nu pågått i över tre år (arkivbild).

USA:s särskilda sändebud Steve Witkoff öppnar för att Ryssland får behålla kontrollen över fyra ukrainska regioner i utbyte mot vapenvila, uppger Reuters. Förslaget väcker kritik både i Kiev och i Washington.

Steve Witkoff träffade Rysslands president Vladimir Putin den 8 april i Sankt Petersburg. Det över fyra timmar långa mötet är ett led i de pågående förhandlingarna kring en möjlig fredsuppgörelse i den nu över tre år långa konflikten.

Enligt källor till Reuters framförde Witkoff ett förslag om att Ryssland behåller Donetsk, Luhansk, Zaporizjzja och Cherson – områden som varit under rysk kontroll sedan 2022 – som ett sätt att bana väg för eldupphör.

Förslaget presenterades för USA:s president Donald Trump efter samtal mellan Witkoff och den ryske förhandlaren Kirill Dmitriev i Washington. Enligt Reuters ska Witkoff ha betonat att kontrollen över territorierna redan i praktiken är rysk.

Ukraina avvisar

Ukraina har kategoriskt avvisat tanken på att avstå territorium. President Volodymyr Zelenskyj har återkommande upprepat landets linje att territoriell integritet inte är förhandlingsbar.

Flera europeiska regeringar markerar samma hållning och betonar att varje fredsavtal måste bygga på internationell rätt.

I Washington väcker Steve Witkoffs initiativ splittring. USA:s andre Ukraina-sändebud, Keith Kellogg, ställer sig skeptisk till förslaget och anser att det är orealistiskt.

Ukraina kommer aldrig att gå med på att unilateralt överlåta ägandeskapet av territorierna till Ryssland, sade Kellogg enligt källor.

Otydlig amerikansk linje

President Trump har ännu inte tagit officiell ställning till Witkoffs förslag. Administrationen arbetar fortsatt med att samordna sin strategi, uppger två västerländska diplomater. USA:s linje beskrivs som oklar, vilket väcker frågor bland allierade.

Inom kongressen har flera republikanska ledamöter reagerat med oro. Kontakter har tagits med nationelle säkerhetsrådgivaren Mike Waltz och utrikesministern Marco Rubio för att diskutera alternativa förhandlingsvägar.

Parallellt fortsätter samtalen mellan USA, Ryssland och Ukraina, dock utan några konkreta resultat. Båda parter står fast vid sina krav, medan Ukrainas västallierade nyligen samlades i Bryssel för att samordna fortsatt stöd.

Enligt Kyiv Independent kontrollerar Ryssland cirka 20 procent av Ukraina, och Moskva anser sig därmed ha en stark förhandlingsposition när det gäller ett eventuellt fredsavtal.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Storbritannien och Norge levererar hundratusentals drönare till Ukraina

Kriget i Ukraina

publicerad 13 april 2025
– av Redaktionen

Storbritannien och Norge har lanserat ett nytt stödpaket till Ukraina värt 450 miljoner pund, motsvarande cirka 5,7 miljarder kronor, innehållande drönare, radarsystem och medel för reparationer. Samtidigt lanserar Tyskland en koalition för att stärka Ukrainas elektromagnetiska krigföring.

De brittiska och norska medlen presenterades vid ett möte i Bryssel inom Ramsteingruppen – en koalition av länder som samordnar militär hjälp till Ukraina.

Paketet inkluderar radarsystem, finansiering för att reparera tidigare levererad utrustning och, enligt brittiska uppgifter, ett stort antal drönare, potentiellt i hundratusental, från både brittiska och ukrainska tillverkare.

Vi kan inte äventyra freden genom att glömma kriget. Dagens paket kommer att kraftigt stärka Ukrainas kamp vid fronten, sade Storbritanniens försvarsminister John Healey i ett uttalande.

Tysklands försvarsminister, Boris Pistorius, presenterade också en ny stödkoalition vid mötet, med fokus på elektromagnetisk krigföring som motmedel till alltmer avancerade ryska drönarattacker och störningar av kommunikation.

Drönare nyckelkomponent

Drönare har blivit en nyckelkomponent på slagfältet, både för spaning och direkta attacker, medan elektromagnetiska system skyddar mot fientlig teknologi.

Det handlar om att säkra Ukrainas kommunikationsförmåga, spaning och störning av fientlig kommunikation, samt motåtgärder mot drönare och navigationssystem, uttryckte Boris Pistorius.

USA:s försvarsrepresentant deltog digitalt i mötet, och enligt John Healey lyfte de Europas insatser sedan krigets start. Han framhöll att mötet i Bryssel visar en fortsatt enighet bland västländer, men också en brådska att möta Ukrainas alltmer akuta behov.

Nästa steg kan inkludera ytterligare leveranser av avancerad teknik, då Ramsteingruppen planerar nya diskussioner om hur stödet kan skalas upp inför vintern.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Missa inte en nyhet igen!

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev idag!

Ta del av ocensurerade nyheter – fria från industriintressen och politisk korrekthet från Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning – varje vecka.