Allt fler vapen till Europa – fördubbling på fem år

publicerad 18 mars 2024
- av Jan Sundstedt
Ukrainska och amerikanska soldater under gemensam övning.

Hjälp Nya Dagbladet att klara ekonomin under sommaren!


11 280 kr av 50 000 kr insamlade. Stöd kampanjen via swish 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


En ny rapport från Stockholms internationella fredsforskningsinstitut (SIPRI) visar att europeiska länders import av vapen nästan fördubblats under de senaste fem åren. En stor del av tillväxten kan härledas till de omfattande vapenöverföringarna till Ukraina.

Vapenimporten från europeiska stater var enligt SIPRI:s rapport 94 procent högre 2019-23 än 2014-18.

Ukraina blev, kanske inte speciellt överraskande, den största europeiska vapenimportören (23 procent) under denna period och den fjärde största i världen. Detta efter att mer än 30 stater levererat större vapen som militärt bistånd till Ukraina från februari 2022

De näst största importörerna var Storbritannien (11 procent av all europeisk import) och Nederländerna (9,0 procent). Vad gäller export av vapen sticker ett annat europeiskt land ut – Frankrike.

Katarina Djokic, forskare vid SIPRI, kommenterar uppgifterna om Frankrikes framträdande roll som exportör av militär utrustning.

Frankrike utnyttjar den starka globala efterfrågan för att stimulera sin vapenindustri genom export. Man har varit särskilt framgångsrika när det gäller att sälja sina stridsflygplan utanför Europa.

Noterbart är att utöver Frankrike har också Italien kraftigt ökat sina vapenexporter till olika delar av världen med hela 86 procent.

Antalet konflikter i världen gynnar vapenindustrin. Montage. Foto: faksimil/NBC/ABC/Youtube

USA eldar på

Även om den globala volymen av internationella vapenöverföringar minskade något under samma period, ökade USA:s roll som ledande leverantör av vapen till Europa. Över hälften av Europas vapenimport kom från USA, medan länder som Tyskland och Frankrike också bidrog till regionens vapenförsörjning.

SIPRI:s direktör, Dan Smith, poängterar betydelsen av transatlantiska relationer för Europas vapenanskaffningspolitik.

Många faktorer formar de europeiska Natoländernas beslut att importera från USA, inklusive målet att upprätthålla de transatlantiska förbindelserna vid sidan av de mer tekniska, militära och kostnadsrelaterade frågorna. Om de transatlantiska förbindelserna förändras under de kommande åren kan de europeiska staternas politik för vapenupphandling också komma att ändras, förklarade SIPRI-chefen i ett pressmeddelande.

Dan Smith betonar dock att om relationerna förändras kan det också påverka hur europeiska länder i framtiden väljer att importera vapen.

Ryssland och Kina minskar exporten

Pieter Wezeman, senior forskare vid SIPRI:s Arms Transfers Programme, pekar på det höga penningvärdet per beställd produkt.

Med många beställda vapen av högt värde – inklusive nästan 800 stridsflygplan och stridshelikoptrar – kommer den europeiska vapenimporten sannolikt att ligga kvar på en hög nivå. Under de senaste två åren har vi också sett en mycket större efterfrågan på luftförsvarssystem i Europa, pådriven av Rysslands missilkampanj mot Ukraina.

Samtidigt som USA och vissa europeiska länder ökade vapenexporten under den studerade perioden, minskade Rysslands vapenexport kraftigt med hela -53 procent. Kinas export minskade även den något med -5,3 procent.

Rapporten, som kan laddas ner här, belyser också den fortsatta höga volymen av vapen som når Mellanöstern, med länder som Saudiarabien, Qatar och Egypten som några av de främsta importörerna.

Ladda ner Nya Dagbladets mobilapp!