Annons:

Nya arter av Antarktis sjöfjädrar upptäckta

Uppdaterad september 18, 2023, Publicerad september 17, 2023 – av Sofie Persson
Det jordgubbsliknande huvudet som givit namn åt jordgubbsfjäderstjärnorna.

Tidigare trodde forskare att det bara fanns en art av Antarktis jordgubbsfjäderstjärna. Nu har man hittat totalt åtta arter inom klassen.

Sjöliljor och fjäderstjärnor är vattenlevande varelser inom den biologiska klassen Crinoidea och tillhör gruppen tagghudingar (Echinodermata). De flesta tagghudingar fäster kroppen direkt på havsbotten eller tar hjälp av så kallade stjälkar att fästa sig med. En skillnad är att sjöfjädrar brukar överge sin stjälk när de mognar och lever sina liv fritt i havet.

Tidigare har forskare trott att det enbart funnits en art av Antarktis jordgubbsfjäderstjärna (Promachocrinus), vilket är en undervattensvarelse som har 20 tentakler och oftast lever i haven kring Antarktis. Arten har fått sitt namn efter den jordgubbsliknande knopp den har på kroppen.

Nu har man kommit fram till att det finns åtta arter av fjäderstjärnan, skriver Live Science.

Annons:

Forskare satte ut olika nät i haven för att samla in djuren. Efter en DNA-analys fann man att där hade fångats in fyra arter inom familjen. Efter det fortsatte man att lägga ut fler nät och hittade sedan ytterligare fyra arter.

Sjöfjädrarna ifråga lever ofta på djup mellan 100 och 1000 meter och äter bland annat plankton.

Fakta: Crinoidea

Innefattar bland annat sjöliljor, sjöborrar och fjäderstjärnor. Det är vattenlevande djur som är så kallade tagghudingar (Echinodermata).

Utseende kan variera mellan arter men ofta kan de likna en palm med flera "armar" eller "tentakler". Vissa kan likna fjädrar. Antalet armar kan variera mellan fem till 200. Det finns omkring 700 arter idag.

Sjöliljor tros vara de äldsta levande tagghudingarna vars förfäder levde i haven för omkring 500 miljoner år sedan.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Naturskyddsföreningen vinner – vargjakten stoppas

Publicerad december 15, 2025 – av Redaktionen

All planerad licensjakt på varg nästa år stoppas. Förvaltningsrätten i Luleå har bifallit överklaganden i samtliga fem län där jakt skulle ha bedrivits.

Jakten var planerad att inledas den 2 januari i Dalarna, Södermanland, Västmanland, Västra Götaland och Örebro. Totalt skulle 48 vargar kunna skjutas i landet.

Naturskyddsföreningen och Svenska Rovdjursföreningen överklagade länsstyrelsernas beslut tidigare i december.

Förvaltningsrätten anser att länsstyrelserna inte kunnat visa att jakten skulle kunna genomföras utan att hota vargstammens överlevnad, rapporterar skattefinansierade SR.

Annons:

Victoria Bäckström, lagman och ordförande i målen, uppger att beslutet fattades under tidspress för att hinna ge besked före den planerade jaktstarten.

Det är länsstyrelsen som har bevisbördan för att all sådan här jakt på de här skyddade arterna inte riskerar att försämra deras gynnsamma bevarandestatus. Länsstyrelserna har byggt sina beslut på det referensvärde på 170 vargar som ifrågasatts både av EU-kommissionen och Naturvårdsverket, säger hon.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Studie: Bekämpningsmedel i svenska fåglars blod

Publicerad december 11, 2025 – av Jan Sundstedt
Sånglärkan är en av arterna som enligt den nya studien bär på spår av bekämpningsmedel.

Svenska jordbruksfåglar bär på spår av bekämpningsmedel i blodet, även i områden där användningen är relativt låg. Det visar en ny studie från Sveriges lantbruksuniversitet.

Forskarna har utvecklat en metod för att analysera kemikalier i mycket små blodprover. De undersökte prover från 40 sånglärksungar och fem gulsparvsungar i Kvismaren i Närke samt från vuxna ortolansparvar på hyggen i Västerbotten.

I proverna analyserades upp till 104 olika bekämpningsmedel, inklusive ämnen mot svamp, ogräs och insekter.

Resultaten visar att hälften av ungarna hade mätbara halter av minst ett bekämpningsmedel – i vissa fall upp till sju olika ämnen samtidigt.

Annons:

I de vuxna ortolansparvarnas blod påträffades spår av insektsmedlet klorpyrifos, som är förbjudet i både Sverige och EU.

Ortolansparven flyttar långt, ända till Sahelområdet i Afrika. Därför är det inte förvånande att de utsätts för ämnen som inte längre används här, säger Sönke Eggers vid SLU:s institution för ekologi i ett pressmeddelande.

Kan påverka ungarnas överlevnad

Halterna som uppmättes var låga, men att fåglarna utsätts för flera ämnen samtidigt kan öka risken för negativa hälsoeffekter.

Forskarna har inte undersökt om fåglarna påverkats, men andra studier visar att vissa bekämpningsmedel kan försämra tillväxt, orienteringsförmåga och ungarnas överlevnad.

Fåglarna kan få i sig bekämpningsmedel genom att äta insekter från behandlade grödor, men också via vindavdrift eller äldre rester som finns kvar i miljön.

Många jordbruksfåglar minskar i antal, inte minst ortolansparven, vilket gör det angeläget att följa exponeringen över tid.

Den nya metoden har potential att användas i framtida forskning, riskbedömning och övervakning, enligt forskarna.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Licensjakten på svensk varg överklagas

Publicerad december 8, 2025 – av Redaktionen

Naturskyddsföreningen överklagar licensjakten på varg i samtliga berörda län. Föreningen menar att jakten strider mot både vetenskap och EU-rätt samt riskerar att skada vargstammen allvarligt.

Länsstyrelserna beslutade nyligen om licensjakt på totalt 48 vargar i Södermanland, Örebro, Västra Götaland, Västmanland och Dalarna. Jakten pågår från den 2 januari till den 15 februari 2026.

Jaktbesluten baseras på regeringens sänkta referensvärde för gynnsam bevarandestatus – från 300 till 170 vargar.

EU-kommissionen har dock underkänt värdet och menar att det saknar vetenskapligt stöd. Kommissionen kräver att Sverige återkommer med ett nytt underlag.

Annons:

Regeringen har öppnat för en omfattande och olaglig licensjakt på en fridlyst och starkt hotad art. Besluten strider mot både vetenskapen och EU-rätten, och om de inte dras tillbaka omedelbart riskerar vi oåterkalleliga skador på vargstammen, säger Beatrice Rindevall, ordförande för Naturskyddsföreningen.

Enligt föreningen har vargstammen minskat under de senaste åren och bedöms som starkt hotad.

Med licensjakten och förväntad skyddsjakt på cirka 22 vargar beräknar Naturskyddsföreningen att populationen kommer att minska med över 22 procent till nästa höst.

Överklagandet prövas av förvaltningsrätten i Luleå.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Norge slopar gruvdrift på havsbotten

Publicerad december 6, 2025 – av Redaktionen

I statsbudgeten för nästa år har partierna enats om att satsa mer pengar på Norges natur. Bland annat kommer man investera i naturrestaurering och avskaffa den kontroversiella djuphavsbrytningen.

Det är norska Arbeiderpartiet (Ap), Senterpartiet (Sp), Rødt, Sosialistisk Venstreparti (SV) och Miljøpartiet De Grønne (MDG) som under veckan kommit fram till ett förslag till nästa års statsbudget.

Fokuset har legat på miljö och natur, där man bland annat avsatt över 1,3 miljarder norska kronor till frivilligt skogsskydd - vilket är det högsta någonsin. Enligt uppgift ska dubbelt så mycket skog som idag kunna skyddas. Vidare kommer man att lägga 100 miljoner norska kronor på naturrestaurering.

De senaste dagarna har budgeten stärkts med en kraftfull satsning på miljön och större utsläppsminskningar, säger SV-ledaren Kirsti Bergstø i ett pressmeddelande.

Annons:

Djuphavsbrytning stoppas

Förra året fick den norska regeringen stark kritik från andra politiker och även Världsnaturfonden efter att ha röstat ja till så kallad djuphavsbrytning, det vill säga gruvdrift på havsbotten. Där hoppades man på att kunna utvinna mineraler som kobolt, magnesium, nickel och koppar. Problemet med denna typ av gruvdrift är bland annat att man inte vet exakt hur den påverkar ekosystemen - men alla studier som hittills gjorts visar att det påverkar negativt. Nu väljer man dock att slopa gruvdriften och hoppas istället kunna skydda ekosystemen i havet.

Det kommer inte att ske någon gruvdrift på havsbotten under hela denna mandatperiod. Vi har förhindrat en potentiell, gigantisk naturkatastrof – och istället valt att skydda livet i ett av de mest sårbara ekosystemen vi har: havet. Det är enormt, säger Ingrid Liland, finanspolitisk talsperson i MDG.

Statsbudgeten kommer att debatteras innan den klubbas igenom, men eftersom alla partier verkar överens förväntas budgeten bli antagen.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.