MORGONDAGENS DAGSTIDNING –
Donera Annonsera Om Nya Dagbladet Kontakt
Globe
Nya Dagbladet
Senaste nytt
Annons:

https://nyadagbladet.se/miljo/fler-vargar-far-skjutas-nasta-ar/

Miljö

Fler vargar får skjutas nästa år

Publicerad november 10, 2025 – av Redaktionen
1 min läsning
Redaktionen
redaktionen@nyadagbladet.se
Insamlingskampanj

Hjälp Nya Dagbladet att finnas kvar

Insamlat: 26 710,00 SEK 36% Mål: 75 000,00 SEK
Läs artikeln och bidra

Länsstyrelserna har beslutat om en kraftigt utökad licensjakt på varg som ska fördelas över fem län. I två län blir det däremot ingen jakt alls – vargstammarna där har minskat alltför kraftigt.

Den ökade jaktkvoten är en direkt följd av regeringens nya vargpolitik som presenterades tidigare i år. Målet är att på sikt minska referensvärdet från 300 till 170 individer.

En förändring som Naturskyddsföreningen kritiserar skarpt och som organisationen varnar kan leda till att vargen på sikt försvinner helt från Sverige.

Inför årets licensjakt kommer totalt 48 vargar att tillåtas skjutas i landet. Det största jaktuttaget sker i Örebro län med 18 vargar fördelade på tre revir.

Annons:

I Södermanlands län tillåts tolv vargar att skjutas. Västra Götalands län, Västmanlands län och Dalarnas län får sex vargar vardera, rapporterar Svensk Jakt.

Värmland och Gävleborg stängs dock helt för licensjakt eftersom vargpopulationerna där minskar.

– I Värmland ser vi just nu en utveckling där vargtätheten minskar kraftigt. Det innebär att det beräknade jaktuttaget inför vinterns jakt sker på andra håll i förvaltningsområdet där koncentrationen av varg är större, säger Hanna Kekkonen, vilthandläggare på Länsstyrelsen Värmland i ett pressmeddelande.

Redaktionen
redaktionen@nyadagbladet.se

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

https://nyadagbladet.se/miljo/skogens-konung-har-ocksa-en-personlighet/

Miljö

Skogens konung har också en personlighet

Publicerad Igår 07:24 – av Emil Fjellstedt
En älgtjur tittar fram bakom en tall i en skog.
I en älgpark utanför Bjurholm syntes skillnaden tydligast när maten kom.
2 min läsning
Emil Fjellstedt
emil.fjellstedt@nyadagbladet.se

En studie från SLU visar att älgar inte är stöpta i samma form. En del tar för sig vid maten, andra backar undan.

I Applied Animal Behaviour Science berättar forskarna hur de tillbringade tio sommarveckor på älgfarmen Älgens hus utanför Bjurholm och bedömde sju älgar, fem tjurar och två kor, i åldern två till sju år.

Fyra observatörer och parkens ägare fyllde i skalor för tolv egenskaper, från aktiv och nyfiken till dominant och sällskaplig. Skillnaderna samlades längs en axel som forskarna kallar självsäkerhet och sällskaplighet: hur älgen tar plats gentemot de andra, hur den söker sällskap och hur den tål människor.

— Traditionellt sett förväntar vi oss att alla vilda djur beter sig på ett liknande vis. Men precis som människor har även älgar olika personligheter som påverkar individens beteende, säger Bruno Esattore, studiens försteförfattare, i ett pressmeddelande.

Annons:

Skillnaden syntes tydligast när personalen kom med löv, främst vide. Då måste älgarna både närma sig människor och trängas med varandra.

— Vi såg att dominanta individer tenderade att ta störst plats vid utfodringen, kunde tränga undan de mer undergivna älgarna och verkade känna sig mer bekväma i närheten av besökare, säger han.

Studien är ett första steg, inte ett färdigt personlighetsprov som kan tala om vilken älg som är blyg och vilken som tar ruskan. Det forskarna har visat är att skillnaderna går att se redan hos en liten grupp i fångenskap. Nu går de vidare till GPS-märkta vilda älgar för att se om samma mönster syns i skogen.

Emil Fjellstedt
emil.fjellstedt@nyadagbladet.se

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

https://nyadagbladet.se/miljo/sociala-medier-framjar-djurturism-med-nar-kontakt/

Miljö

Sociala medier främjar djurturism

Publicerad september 22, 2026 – av Markus Andersson
Två kvinnor sitter på en elefant i djungeln. En av dem håller upp en mobil för en selfie.
Turister tar en selfie under en elefantridning, en av de närkontakter som rapporten tar upp.
2 min läsning
Markus Andersson
markus.andersson@nyadagbladet.se

En ny rapport har undersökt om sociala medier gör det mer lockande att rida elefant, klappa tigerungar och ta selfies med vilda djur. De som använder plattformarna mest är också mest benägna att vilja dit.

World Animal Protection har gått igenom 1 224 YouTube-filmer från över 400 anläggningar i 58 länder. I 87 procent av dem var det turisterna själva som laddade upp klippet. Oftast syns någon som rör vid djuret eller håller i det.

— Sociala medier kan få ett möte med ett vilt djur att se roligt, säkert och oskyldigt ut. Men kameran fångar bara vad som händer i stunden, säger Jan Schmidt-Burbach, som arbetar för World Animal Protection i Danmark och har varit med och tagit fram rapporten Every Like Has a Price, i det pressmeddelande organisationen publicerade den 14 september 2026.

Av 78 filmer med stora kattdjur och krokodiler var drygt hälften av kommentarerna positiva och 19 procent kritiska. Nästan nio av tio av de filmerna uppmanade andra att åka.

Annons:

I en enkät med 2 427 personer i sex länder kunde mer än hälften av 18–25-åringarna tänka sig ett besök, mot ungefär en fjärdedel av dem över 65. I Sverige var andelen 33,2 procent, i USA 61,3 och i Nederländerna 21,9.

De som använde flest plattformar var upp till 13 gånger mer benägna än icke-användare att säga ja. Det är enkätsvar, inte bokade resor.

— Användare skapar innehållet. Plattformarna förstärker det och gör det synligt. Båda har därför ett ansvar för vad som blir normaliserat online, säger Schmidt-Burbach.

Markus Andersson
markus.andersson@nyadagbladet.se

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

https://nyadagbladet.se/miljo/engelska-barn-vill-ut-i-naturen/

Miljö

Engelska barn vill ut i naturen – men har sällan varit där

Publicerad september 21, 2026 – av Emil Fjellstedt
Pojke med ryggsäck står på en grusväg och blickar ut över en äng mot skogsklädda berg.
Barnens vardagskontakt med naturen är tunn, enligt Heligans undersökning bland 11–14-åringar i England.
1 min läsning
Emil Fjellstedt
emil.fjellstedt@nyadagbladet.se

Tre av fyra engelska barn skulle välja en ny naturexamen i skolan, visar en undersökning. Samtidigt uppger en majoritet av samma barn att de aldrig tältat eller klättrat i ett träd.

The Lost Gardens of Heligan i Cornwall driver trädgård, jordbruk och naturundervisning. I augusti 2026 lät gården undersökningsföretaget Walr fråga 1 004 föräldra-barn-par i England, med barn mellan 11 och 14 år från varje engelsk region, om ett förslag på en ny naturexamen i skolan.

Tre av fyra barn sade att de skulle välja kursen, 34 procent definitivt och 41 procent troligen. De flesta föräldrarna skulle också uppmuntra dem. Det barnen helst ville lära sig om var djur och växter och hur de lever, och hur naturen kan skyddas och återställas. Samtidigt är den vanliga naturkontakten tunn: 61 procent hade aldrig tältat och 55 procent aldrig klättrat i ett träd. De vill ändå inte bara ha utomhuslektioner, utan en blandning av inne och ute.

Heligan skriver att kursen bör heta "Natural Futures" i stället för "Natural History", som barnen främst kopplar till fossil, dinosaurier och museer. Undersökningen mätte inte vilket namn de föredrog. Om England får naturexamen, och vad den ska kallas, är ännu inte avgjort.

Annons:
Emil Fjellstedt
emil.fjellstedt@nyadagbladet.se

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

https://nyadagbladet.se/miljo/lakemedel-lagras-i-bottensediment/

Miljö

Läkemedlen försvinner inte i avloppet – de lagras på botten

Uppdaterad september 16, 2026, Publicerad september 16, 2026 – av Markus Andersson
Montage med läkemedelsförpackningar till vänster och vågor mot en strand till höger
Läkemedelsrester som inte tas om hand i avloppet kan fastna i bottensediment och nå fisk via födan.
2 min läsning
Markus Andersson
markus.andersson@nyadagbladet.se

Läkemedel som spolas ut med avloppet stannar inte bara i vattnet. En ny avhandling från SLU visar att resterna kan följa med ner under ytan och påverka djurlivet där.

Reningsverken är inte gjorda för den här typen av ämnen. En del av det som kommer in släpps därför vidare, och i vissa mätningar är halten till och med högre på vägen ut än på vägen in, enligt en avhandling vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.

SLU skriver att det inte räcker att titta på vattnet. Läkemedlen kan också sjunka ner och fastna i bottenmaterialet, där de blir svårare att upptäcka.

— Det sker kontinuerliga utsläpp av läkemedel i vattenmiljön och vi behöver veta mer om vad det innebär. Därför valde jag att undersöka hur läkemedel beter sig och fördelas mellan vatten, sediment och levande organismer, säger Sara Nicoline Grønlund Thorsted, doktorand vid SLU och Roskilde universitet.

Annons:

Fisken får läkemedel från två håll

I laboratoriet testade hon ett halvdussin vanliga läkemedel, bland annat mot ångest och epilepsi. Djur som lever i bottenslammet tog upp resterna. Fisk som sedan äter de djuren får i sig samma ämnen en gång till.

— Fiskarna fick inte bara i sig läkemedel från vattnet de lever i, utan även via födan. De exponeras alltså dubbelt, säger Sara Nicoline Grønlund Thorsted.

Olika läkemedel samlas på olika ställen i fisken. En del stannar i vattnet, andra binds till botten. Därför kan ett vanligt vattenprov underskatta hur mycket som faktiskt finns i miljön.

Även trollsländelarver påverkades

Antidepressiva och allergimedicin hade effekt på trollsländelarver i ett av försöken, både var för sig och tillsammans.

Markus Andersson
markus.andersson@nyadagbladet.se

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Senaste nytt

Annons: