Annons:

Quinoa på frammarsch

Uppdaterad april 27, 2023, Publicerad maj 28, 2013
Insamlingskampanj

Hjälp Nya Dagbladet att finnas kvar

Insamlat: 43 620,00 SEK 58% Mål: 75 000,00 SEK

Den näringsrika grödan quinoa som härstammar från Anderna ökar i popularitet i USA, Europa, Kina och Japan - och FN har utsett 2013 till "quinoans år". I Bolivia, världens största producent av quinoa, arbetar regeringen nu för att uppmuntra inhemsk konsumtion.

quinoa-2
Foto: Flickr/net_efekt/CC BY 2.0

Ana Chipana från Bolivia berättar att hon inte tyckte om quinoa när hon var liten. Men grödan har nu gjort henne till en framgångsrik entreprenör i staden Tamarac i södra Florida, dit hon kom för 12 år sedan tillsammans med sin man Ramiro.

Det var när hennes man drabbades av en svår magsjukdom och familjen var tvungen att ändra sina matvanor som hon återupptäckte quinoan, berättar hon för IPS. Hon mindes den traditionella mat hon ätit som liten i Bolivia.

Quinoa innehåller upp till 23 procent protein - mer än dubbelt så mycket som andra spannmål - samt kolhydrater, alla de viktiga aminosyrorna, järn, kalcium, magnesium, fosfor och vitaminer. Grödan är lättsmält, har en låg fetthalt och är glutenfri.

Annons:

– Quinoa är rikt på näringsämnen och är nästan en fullvärdig protein-, mineral, vitamin och energikälla, dessutom överlever grödan i många olika klimat, säger Einstein Henry Tejada, talesperson för FN:s jordbruksorgan, FAO i Bolivia.

Quinoa växer i torra och salta jordar och plantorna utsätts för extrema väderförhållanden mer än två tredjedelar av sin livscykel, förklarar Tejada.

En quinoabonde i Peru. Foto: Alfredo Camacho/Bioversity International/CC BY-NC-ND 2.0
En quinoabonde i Peru. Foto: Alfredo Camacho/Bioversity International/CC BY-NC-ND 2.0

Precis som potatis så var quinoa en gång basföda i det mäktiga inkariket. Men grödan föll i glömska och idag är konsumtionen inte stor i Bolivia - men efterfrågan ökar i USA, Europa, Kina och Japan.

När Chipanas man återhämtat sig började hon sprida kunskap om quinoans goda hälsoeffekter till andra. År 2010 startade hon ett litet ekologiskt bageri i Tamarac. Där säljer hon ekologiska bakverk gjorda på quinoamjöl som varken innehåller socker eller gluten.

Hon har också presenterat sina produkter för den amerikanska rymdflygstyrelsen Nasa. Nasa har i årtionden känt till hur näringsrik quinoan är och har dietister och forskare som studerat grödan under lång tid.

– Astronauterna berättade att quinoa ingår i deras kost, både i rymden och på marken, säger Chipana.

En bild av Chipana tillsammans med den tidigare Nasa-astronauten James Reilly - med ett av hennes bakverk i sin hand - har fått en stor spridning via sociala medier i Bolivia. Bilden har, utan att det var planerat, blivit en del av den bolivianska regeringens kampanj för att uppmuntra lokal och internationell konsumtion av quinoa.

President Evo Morales vill göra quinoan till en basvara i den bolivianska kosten.

Bolivia är världens största producent och producerar 51 000 ton quinoa per år, varav det mesta exporteras. USA är den största importören. Enligt det bolivianska institutet för utrikeshandel gav quinoan exportintäkter på motsvarande 530 miljoner kronor år 2012, vilket var en ökning på 26 procent jämfört med 2011. Under de senaste fyra åren har även den inhemska konsumtionen ökat från 4 000 till 12 000 ton per år - motsvarande en ökning från 350 gram till 1,1 kilo per person.

På uppmaning från Bolivia har FN utsett år 2013 till "quinoans år".

"Eftersom quinoan endast använts av ursprungsbefolkningar på höglandet och bland människor i fattiga områden har konsumtionen varit liten, men den inre marknaden börjar växa," sa president Evo Morales i ett tal till FN:s generalförsamling i februari, vid den officiella lanseringen av det internationella quinoaåret.

Chipana säger att det har varit svårt för henne att etablera sig på den bolivianska marknaden där quinoan inte varit lika uppmärksammad. Hon menar att det har varit lättare i USA där folk har ett stort intresse för näringsvärden och ekologi.

Hon menar att Bolivia borde arbeta för att möta efterfrågan från utlandet och satsa på forskning och en industrialiserad produktion av quinoa.

Även om andelen fattiga har minskat i Bolivia, från 61 till 45 procent mellan 2005 och 2011, enligt nationell statistik, lider en miljon människor fortfarande av hunger, undernäring eller brist på mat. Det framgår av statistik från FAO.

– För att minska hungern och fattigdomen, som är stor på landsbygden, rekommenderar FAO en strategi som både innefattar hållbara produktionssystem och en tryggad livsmedelsförsörjning. Quinoa passar för dessa syften, säger Tejada från FAO i Bolivia.

 

Franz Chávez/IPS

Fakta quinoa

Quinoa (Chenopodium quinoa), även kallad mjölmålla, är en ört som växer vilt i Sydamerika. Växtens frön är ätliga och ett bra val av föda med tanke på deras näringsvärden. Quinoa finns i många olika färger och storlekar. Vanligast är vit, röd och svart men det finns också blå quinoa.

Quinoa började odlas av Inka-indianerna i Sydamerika. Det anses att en av anledningarna till att Inka-riket blev så stort är att de åt quinoa som är väldigt näringsrik och innehåller nästan allt människor behöver.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:
Ur arkivet

Så förvarar du skörden i vinter

Publicerad augusti 26, 2022 · Återpublicerad oktober 9, 2026 – av Markus Andersson
Många grödor går att torka, syra eller sylta.

Hur förvarar man potatis och morötter bäst utan jordkällare? Vad går egentligen att torka och frysa? Här har du några användbara tips på hur man kan förvara skörden för att den ska hålla i vinter.

Hösten närmar sig och skördetiden är här. Oavsett om man har en liten odling på balkongen eller en stor trädgård kanske man vill spara en del av det man odlat för att äta under vintern, något som allt fler börjat ägna sig åt bland annat mot bakgrund av de skenande matpriserna. Dock behöver man veta lite vad man gör när man ska förvara matvaror under de kalla månaderna.



Torkning

Enklaste sättet att torka är med en torkmaskin, men det går också bra att torka i ugnen eller i rumstemperatur beroende på vad man ska torka. Alla kryddväxter går utmärkt att torka och görs bäst i rumstemperatur. Ett tips är att ta en bukett kryddor och sticka in den i en papperspåse och knyta runt öppningen så att kryddorna hänger i påsen. Sedan kan man hänga upp påsen och kryddorna kommer att torka i den och eventuella blad som ramlar av kommer att samlas i påsen. Chilifrukter kan också torkas genom att hängas upp. Bönor går bra att torka i ett soligt fönster.

Frukt och bär kan också med fördel torkas, vilket dock bör göras i torkmaskin eller ugn. Ett tips om man vill torka blåbär utan torkmaskin är att först låta dem stå i rumstemperatur i ungefär ett dygn innan man lägger in dem i ugnen. Det gör att en del av vätskan försvinner och förhindrar att blåbären blir till en stor, seg klump i ugnen.

Även zucchini och tomat går att torka i ugn.

Syra eller sylta

Att syra, eller fermentera, är en konserveringsmetod där man i korthet låter mjölksyrabakterier på grönsakerna omvandla, det vill säga fermentera, kolhydrater till bland annat mjölksyra som i sin tur gör att det blir syrligt, enligt Livsmedelsverket. Vanligast är att man fermenterar vitkål, morötter, rödbetor, gurka och oliver. Det är viktigt att följa recept noga så att inte oönskade bakterier kommer in, vilket rentav kan göra att man blir sjuk.

Gillar man sötsaker är annars en idé att göra på det gamla goda viset, det vill säga göra saft, sylt, gelé, marmelad eller sirap. Många trädgårdar brukar överflödas av exempelvis rabarber, så passa på att göra lite sirap eller saft av det. Är man noga med hygienen kan saft och sylt hålla i minst 1 till 2 år oöppnade, men även längre än så.

Frys

Det går att frysa in det mesta men ibland är det bäst att förvälla först. Bär och frukt går exempelvis bra att frysa in som de är. Även tomater, zucchini och kryddväxter. Grönkål, broccoli och mangold kan man förvälla först. Det går att frysa in det mesta utan förvällning, men smakerna kan förändras och det finns risk för missfärgningar. Ett tips är att testa sig fram, men man bör inte förvänta sig att allt man fryser in är i samma skick när man tinat det. Exempelvis kan bladväxter bli sörjiga när man tinar dem, men det man kan göra är att smula ner dem i grytor eller smoothies för extra vitaminer.

Alternativ till jordkällare

Har man tillgång till jordkällare kan man förvara exempelvis potatis, rotsaker och även äpplen där. Lägg dock inte äpplen nära andra grödor då de utsöndrar etylengas som påskyndar mognaden och därför kan påverka de andra grödorna.

Alla har förstås inte tillgång till en jordkällare, men det finns andra alternativ. Det går till exempel att gräva en stuka i jorden som fungerar på liknande sätt. Enkelt förklarat fyller man gropen med exempelvis granris och halm, lägger i rotsakerna och täcker sedan över med jord. Det finns dock flera sätt att göra detta på.

För den som inte har en tomt att gräva på går det även att göra en slags ”minijordkällare” med en frigolitlåda som man kan ställa på balkongen.

Kom ihåg att ta bort all blast innan och endast spara dem som är hela och friska.

Flera rotsaker kan övervintra i jorden. Detta kan fungera för exempelvis morötter, purjolök och jordärtskockor. Täck över grödorna med exempelvis halm eller löv för att skydda mot den värsta kylan. Även grönkål, spenat och mangold kan hålla i flera minusgrader. Kryddor som persilja, salvia och timjan tål någon minusgrad. Det är dock en risk att förvara i trädgården då det kan bli för kallt och skadedjur kan komma åt grödorna.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Förläng skörden – torka frukt och bär hemma

Publicerad september 4, 2026 – av Emil Fjellstedt
Färgglada torkade skivor av bland annat kiwi, citrus och päron
Olika sorters frukt lämpar sig för torkning, men tiden varierar beroende på frukt och skivornas tjocklek.

Att torka frukt och bär är ett enkelt sätt att ta vara på skörden. Smakerna bevaras och kan ge glädje långt efter att säsongen är över.

Att torka är ett enkelt sätt att ta hand om mer än man hinner äta färskt. När vattnet långsamt försvinner blir smaken fylligare, samtidigt som frukten tar betydligt mindre plats än i frysen.

Metoden passar särskilt bra för äpplen, päron, plommon och jordgubbar. Resultatet kan ätas som mellanmål, blandas i müsli eller användas i gröt och bakning.

Välj fina råvaror

Börja med mogen men fast frukt. Sortera bort sådant som är mögligt eller illa skadat. Skölj frukt och bär, se till att synlig jord försvinner och låt dem sedan rinna av ordentligt.

Ta bort kärnhus och skaft och skär större frukter i jämna skivor. Tunna äppelskivor blir lättare spröda, medan tjockare klyftor brukar bli sega. Äpplen och päron kan torkas med skalet kvar.

Ljus frukt mörknar ofta under torkningen. Det är ofarligt, men den som vill behålla en ljusare färg kan doppa bitarna en kort stund i vatten med citron.

Ugn eller torkapparat

En torkapparat ger jämn värme och bra luftcirkulation. Lägg bitarna i ett lager utan att de överlappar varandra och följ apparatens anvisningar.

Äppelskivor utlagda i en mattork bredvid ett färskt äpple
Jämnt skurna äppelbitar med luft mellan sig torkar jämnare i mattorken. Foto: Natalia Sevruk/Pexels

Det går också bra att använda varmluftsugn. Lägg frukten på plåtar eller galler och torka vid omkring 55–60 grader.

Fukten måste kunna lämna ugnen. Luckan kan därför behöva stå lite på glänt, men gör det bara om ugnens tillverkare tillåter det. Kontrollera bitarna då och då och byt plats på plåtarna om torkningen blir ojämn.

Hur lång tid det tar beror på råvara, tjocklek och utrustning. Räkna med flera timmar. Höj inte värmen för att skynda på – då kan ytan bli torr medan mitten fortfarande är fuktig.

Så gör du med bären

Jordgubbar går snabbt att förbereda: skiva dem eller dela dem på mitten. Hallon och björnbär kan torkas hela, men behöver längre tid. För blåbär kan det vara bra att låta dem lufttorka ordentligt efter sköljningen innan de sätts in i ugnen. Blåbär och vinbär har ett skal som håller kvar fukten och kan prickas försiktigt eller krossas lätt före torkningen.

Mjuka bär passar också till fruktläder. Mixa dem till puré, bred ut ett tunt lager på en torkduk och torka tills ytan inte längre känns klibbig. Låt lädret svalna innan det rullas ihop.

Rullar av mörkrött fruktläder omgivna av blåbär
Fruktläder görs genom att bär mixas till puré och torkas i ett tunt lager. Foto: iStock/Larysa Lyundovska

När är det färdigt?

Låt några bitar svalna innan du provar dem. Färdig frukt ska kännas seg eller böjlig utan att släppa ifrån sig fukt när den delas och pressas. Bär blir ofta torrare och fastare.

För att upptäcka gömd restfukt kan den avsvalnade frukten läggas löst i rena glasburkar i sju till tio dagar. Skaka burkarna varje dag. Om det bildas kondens behöver innehållet torkas en stund till.

Förvara i täta burkar

När allt är helt torrt kan frukten packas i rena, täta burkar. Mindre portioner är praktiska eftersom resten av satsen då slipper utsättas för fukt varje gång en burk öppnas.

Skriv innehåll och datum på burken och ställ den mörkt, torrt och svalt. Titta till innehållet ibland. Om det luktar konstigt eller syns mögel ska det inte ätas. Möglig mat ska som regel kastas.

Frukt och bär som är ordentligt torkade och förvaras lufttätt, mörkt och svalt håller ofta i omkring sex till tolv månader. Värme och fukt förkortar hållbarheten. Kondens i burken eller bitar som har blivit fuktiga visar att innehållet behöver kontrolleras. Synligt mögel, avvikande lukt eller spår av skadedjur är tecken på att hela innehållet bör kastas.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Gratis surströmming – men bara för vuxna

Publicerad september 4, 2026 – av Jan Sundstedt

Ica Söråker skänker bort fjolårets surströmming – men har infört en 18-årsgräns för att minska risken att burkarna används till bus.

Flera butiker i Västernorrland säljer just nu ut burkar från förra året för noll kronor, rapporterar Sveriges Radio.

På Ica Söråker gäller dock erbjudandet bara vuxna. Handlaren Torbjörn Lagergren säger att åldersgränsen är en förebyggande åtgärd.

— Det kan finnas en liten risk att det kan misskötas. Det kan hamna surströmmingsburkar ute på diverse olika saker och därför har vi satt 18-årsgräns bara för att minimera den risken, säger han till Sveriges Radio.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Hönsens vardag direktsänds vid ägghyllan

Publicerad september 2, 2026 – av Markus Andersson
En flock höns på grönbete framför ett mobilt hönshus vid Alvas Naturbete
Hönsen på Alvas Naturbete vistas utomhus under säsongen och flyttas regelbundet till nytt bete.

Kunder vid ägghyllan på Ica Kvantum Liljeholmen kan följa höns på en småländsk gård i direktsändning. Försöket ska visa om större insyn i djurhållningen kan öka intresset för småskaligt producerade grönbetesägg.

Bakom satsningen står nätbutiken Gårdens, som säljer äggen, och den fristående producenten Alvas Naturbete utanför Mönsterås. En kamera vid gårdens mobila hönshus sänder hönsens vardag till en skärm i Stockholmsbutiken. Samma direktsändning går även att följa på nätet.

Sex ägg kostar 49 kronor. Tanken är att kunderna ska få se vad som skiljer produktionen från billigare alternativ, i stället för att enbart mötas av några rader på en förpackning.

— Vi vet inte svaret ännu, och det är precis därför vi gör testet, säger Oskar Karlsson, medgrundare och operativ chef på Gårdens, i ett pressmeddelande som återges av Jordbruksaktuellt.

Hönsen vistas utomhus under säsongen och flyttas regelbundet till nytt bete. En tid efter att gårdens kor har betat på en yta släpps hönsen dit för att krafsa efter bland annat gräs och insekter.

Gårdens samlar mat från småskaliga svenska producenter och säljer bland annat kött, mejerivaror, ägg, grönsaker och skafferivaror med hemleverans. Alla förädlade livsmedel i Gårdens sortiment är Ä-märkta, enligt konsumentföreningen Äkta vara. Föreningen uppger att Gårdens är den första svenska butiken med ett sådant sortiment. Ä-märket används för livsmedel utan tillsatser, fejkade aromer och industriella ingredienser. Märket används inte på oförädlade råvaror som ägg.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.