Det är svårt att begripa att det finns människor som gör anspråk på att vara en del av en oppositionell rörelse i Sverige och kan ta sig själva på allvar samtidigt som man ger legitimitet åt och samverkar med profiler och nätverk som för tankarna till Knutby-samhällets dagar.
Den våldsdömde profilen, vars egentliga namn enligt uppgift är Patrik Paulsson, som efter sin fängelsevistelse uppträtt under namn som "Tor", "Änglasjö", "Änglavinge", "Tobbe Larsson" med flera, ligger bakom en "alternativ bok- och mediemässa" och en sajt som kallas "Frihetsnytt".
Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!
91 890 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.
Detta är en opinionstext. Artikelförfattaren svarar för de åsikter som uttrycks i artikeln.
Finns det en rörelse i Sverige som faktiskt menar och visar allvar med att utgöra en slags opposition och ett alternativ till krafterna bakom den uppenbart destruktiva samhällsutveckling som skett i Sverige de senaste decennierna?
Man kan i alla fall få det intrycket när man blickar ut över de projekt som drivs och initiativ som tas i olika former. Trenden är positiv med olika sammanslutningar i form av föreningar, småpartier, medieprojekt, upprop, demonstrationer med mera.
Delar av denna folkrörelse har dock en lång väg kvar till att kunna utgöra ett verkligt alternativ till den rådande ordningen. När obskyra profiler, med ett cv och ett uppträdande som borde få alla med någon form av självaktning att springa all världens väg, tillåts agera som något slags nav, visar åtminstone denna del av ”alternativrörelsen” att den inte är redo att erbjuda ett alternativ av värde.
Kraven för samröre och medverkan i allehanda sammanhang verkar i vissa fall närmast obefintliga.
Genom att individer som å ena sidan visar upp ett okontrollerat våldskapital, inte drar sig för brutalt kvinnovåld och att inför vänner grovt misshandla sina egna anhängare, samtidigt och tämligen falskt, inger ett samlat och på ytan sympatiskt intryck får agera som en samlande kraft, visar anhängarna att man är beredda att kompromissa med det mesta. Att uttala att man menar sig vara emot den rådande ordningen, erbjuda en scen eller ”vara för yttrandefrihet” eller dylika helt självklara saker tycks för vissa vara alldeles tillräckligt för en samverkansgrund och att ställa sig bakom ”enighet för rörelsen”. Det säger något om måttstocken och integriteten hos deltagarna ifråga.
Nya Dagbladet har tidigare varnat för hur det psykopatiska inflytandet skadar hela vårt samhälle. Människors oförmåga att ta in att de som leder oss inte vill oss väl och inte talar sanning är ett djupgående problem och något av våra allra största gissel. Att få stå på scen och erbjudas en känsla av samhörighet och få en bekräftelse, oavsett hur lösa grunderna må vara, är charmerande nog endast för den som i slutändan inte bryr sig om att de nya ”ledare” som man legitimerar i själva verket är av samma skrot och korn som de som redan styr i vårt nuvarande samhälles korridorer.
Att dylika individer och sektliknande nätverk figurerar även i oppositionella sammanhang i Sverige är väldokumenterat. Dessa har gjort det till sitt modus operandi att försöka associera alla som tillnärmelsevis framvisar en självständig tanke med sig själva och dra in dem i allehanda sammanhang, från intervjuer till ”alternativmässor”. Det drar en tydlig skugga över var och en som mot bättre vetande upplåter sitt namn och sin medverkan och med detta skänker legitimitet till sådana aktörer.
När profiler och nätverk som för tankarna till Knutby-samhället ska ”ena rörelsen” vet man att något är mycket illa ställt hos vissa ”fritänkare”.
Har man tagit del av Nya Dagbladets artikelserie om det obskyra nätverk som infekterat flera olika oppositionellt inriktade initiativ kan man inte längre säga att man ”inget visste” och mena att ”målet helgar medlen” för att delta i vad som i grunden framvisar samma sjukdomssymtom som i nuläget präglar samhällets toppskikt.
Hade det inte varit för att tillvägagångssättens parasitiska och nedbrytande inverkan på denna växande ”alternativrörelse” i Sverige hade man gott kunnat skratta åt pajasartade inslag som springpojkar med påhittade tilltalsnamn, prisutdelningar för inbördes beundran, frimureriska ordnar med hemliga tecken och initiationer kring ”stormästare” och ”vaktmästare” som plötsligt ska vara ”journalister”. Åt det allvarligare hållet måste man samtidigt också se de hot och dylikt som riktats mot avhoppare och kritiker.
Det är inte en fråga om, utan när, en sådan här miljö kollapsar på nytt likt så många gånger tidigare runt dylika destruktiva personer. Frågan är vilka som velat vara en del av den under resans gång och hur långt det pajasartade beundrandet och milt sagt skruvade tillvägagångssätten kring idoliserade obskyra profiler ska fortsätta innan så sker.
Isac Boman
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!
91 890 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.
Ny forskning pekar mot att vikingarna jagade valross långt norrut i det arktiska Nordamerika, mycket längre än man tidigare trott. Det tyder på att vikingarna mötte urbefolkningar långt innan Columbus ”upptäckte” Nordamerika.
Under vikingatiden var efterfrågan på betar från valrossar hög i Europa. Vikingarna spelade en stor roll i handeln med valrosselfenben och man vet bland annat sedan innan att det jagades valrossar på både Island och kring Grönland.
Artikeln publicerades ursprungligen den 16 oktober 2024.
I en ny studie, som publicerats i Science Advances, har forskare från bland annat Lunds och Köpenhamns universitet undersökt åtskilliga fynd av elfenben med hjälp av DNA. Forskarna använde sig av ett så kallat genetiskt ”fingeravtryck” för att rekonstruera exakt varifrån föremålen från valrosshandeln kom.
– Vi extraherade gammalt dna från valrossar som samlats in på en mängd olika platser i Nordatlantens Arktis. Med denna information på plats kunde vi sedan matcha de genetiska profilerna för valrossföremål som grönlandsnordborna handlade med till Europa tillbaka till mycket specifika arktiska jaktmarker, säger Morten Tange Olsen, docent vid Globe Institute i Köpenhamn i ett pressmeddelande.
”Avlägsna jaktmarker”
Fynden påvisar att vikingarna mellan år 950 och 1250 jagade valross betydligt längre upp kring nordamerikanska Arktis än vad man tidigare trott. Elfenben man testat kommer från bestånd i havet mellan Grönland och Kanada, och möjligtvis från inre delarna av kanadensiska Arktis. Resultaten förvånar forskarna, eftersom man tidigare antagit att vikingarna jagade kring sina bosättningar i sydvästra Grönland.
– Det som verkligen förvånade oss var att en stor del av det valrosselfenben som exporterades tillbaka till Europa kom från mycket avlägsna jaktmarker djupt inne i Högarktis, det vill säga norr om där tundran slutar, säger Peter Jordan, professor i arkeologi vid Lunds universitet.
För att segla så pass långt krävs stora sjöfartskunskaper och därför frågade sig forskare om det var möjligt att vikingarna kan ha haft denna typ av sjökunskap. För att få svar använde man sig av rekonstruerade seglingsrutter, och forskarna gjorde även experimentella resor i traditionella klinkerbyggda norska båtar. Enligt forskarna ska vikingarna ha haft tillräckligt med resurser och kunskaper för att klara av dessa resor.
Mötte urbefolkning århundraden innan Columbus
Vid den här tiden var jaktmarkerna i Högarktis bebodda av de så kallade Thule-inuiterna och eventuellt andra arktiska ursprungsbefolkningar. De jagade också valross. Studien stärker teorin att vikingarna hade kontakt med nordamerikanska folk flera århundraden innan Christopher Columbus ”upptäckte” Nordamerika.
– Vi kommer aldrig att få veta exakt, men på ett mer mänsklig plan borde dessa möten i de vidsträckta och skrämmande landskapen väckt både nyfikenhet och fascination, säger Jordan och fortsätter:
– Vi behöver göra mycket mer forskning för att förstå dessa interaktioner och motiv, särskilt ur ett urfolksperspektiv såväl som ett mer ”eurocentriskt” nordiskt perspektiv.
Det bör noteras att möten – och konflikter mellan nordbor och nordamerikanska indianer eller inuiter finns omnämnda redan i de gamla isländska sagorna, även det inte alltid är helt enkelt att avgöra sanningshalten i berättelserna.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!
91 890 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.
Den australiska sångerskan och läkaren, Iyah May, har rört om i grytan ordentligt med sin utmanande låt Karmageddon, som behandlar den politiska splittringen i samhället, företagens girighet och allmänhetens apati. Låtens samhällskritiska text ledde till att hennes manager lämnade henne efter att hon vägrade göra ändringar.
Iyah May, född Marguerite Clark, föddes 1990 i Cairns, Queensland i Australien. May valde först att sikta på en karriär inom medicin och utbildade sig till läkare. Musiken kom sedan in i bilden när hon var läkarstudent i New York där ett möte med rapparen Shaggy ledde till att hon fick uppträda tillsammans med honom. Det fick henne att satsa på musiken istället för en läkarkarriär, något ProtectNFM skriver om.
Artikeln publicerades ursprungligen på Nya Dagbladet den 14 januari 2025.
När coronakrisen var i full blom började May samtidigt arbeta heltid som läkare på akutmottagningen igen, vilket gjorde att hon satte musiken på paus ett tag.
”Virus skapat av människan”
Under 2024 släpptes låten Karmageddon, som kritiserar samhällsfrågor som exempelvis politisk korruption, abort, Israel-Palestina-konflikten, företagens girighet, mediemanipulation och cancel-kultur. Den lägger stark vikt på de stora läkemedelsföretagens inflytande och deras roll i att utforma narrativ om folkhälsan, där texten bland annat nämner ”virus skapat av människan” i hänvisning till bolagen.
”Man made virus watch the millions die. Biggest profit of their lives. Here’s inflation that’s your prize. This is Karmageddon. Turn on the news and eat their lies”, lyder en del av refrängen.
May uppger att hennes bakgrund som läkare, och särskilt hennes erfarenheter av att arbeta i frontlinjen under coronakrisen, har influerat hennes låttexter väldigt mycket. Hon belyser frågor som hon själv bevittnat som läkare, som bland annat ojämlikheter i vården och samhällelig exploatering.
”Påeldad av min egen förtvivlan över en splittrad värld och svekfulla företag kanaliserade jag min frustration till Karmageddon. Min karriär som läkare har påverkats kraftigt, och jag påverkades på ett djupt och personligt plan”, säger May om låten på sin hemsida.
Trots den mörka tonen i Karmageddon beskriver May låten som ”ett budskap om hopp och enighet” där konst kan vara ett sätt att inspirera och även läka. Karmageddon är en uppmaning att konfrontera samhällsklyftor och att enas. På Youtube har låten i skrivande stund fått 1,5 miljoner visningar sedan den släpptes i december.
Manager ville ändra låten
Karmageddon har fått mycket uppmärksamhet där hon både fått uppskattning för låtens rättframma innehåll, men också fått motreaktioner. Mays manager ville att hon skulle ändra låttexten på grund av dess ”kontroversiella” innehåll men May valde istället att stå upp för sin låt, vilket ledde till att hennes manager sade upp hennes kontrakt, rapporterar Where is the Buzz.
”Jag önskar att den här historien inte var sann, men det är den”, skrev May i ett inlägg på sociala medier. ”Min manager tyckte inte om texten i min låt och vägrade att arbeta med mig och stödja mig tills jag ändrade texten. Så jag sa ’hej då’”.
Åsikten bland artister är oftast att det är svårt att lyckas utan stöd från ett managementteam,, men trots det har May upplevt att hon fått mer uppmärksamhet efter det. Fansen har slutit upp kring artisten, delat låten i stor utsträckning och hyllat dess okonstlade ärlighet.
”Jag är inte den enda som känner så här”, skrev May i ett annat inlägg.
May fortsätter att gå sin egen väg som helt oberoende artist och har antytt att det är en kommande EP på väg under 2025, men har inte gett mycket detaljer kring det. Däremot verkar det som att hon för tillfället lagt läkaryrket på hyllan och nu planerar att göra en helhjärtad satsning på musiken igen.
Efter artikelns första publicering har Iyah May mycket riktigt släppt låten Everything Is Fine, som finns tillgänglig bland annat på Spotify och vars text du kan läsa här.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Den 17 september 1948 sköts FN-medlaren Folke Bernadotte till döds i Jerusalem av judiska terrorister mitt under inledningen till vad som kommit att bli en av världens mest komplexa och långdragna konflikter.
Mördarna skulle dock aldrig komma att straffas. Istället hyllades de inom sionistiska kretsar där flera av gärningsmännen sedermera kom att få höga positioner i det israeliska samhället.
Terrorgruppens ledare, Yitzhak Shamir, som beordrade mordet, blev senare Israels talman, utrikesminister och premiärminister.
Här är den dramatiska historien om slutet för en av Sveriges mest framstånde diplomater vars minne levt kvar långt utanför den svenska kungafamiljen.
Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!
91 890 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.
Det svenska kungahuset har inte besökt Israel sedan statens grundande – något som bryter mönstret för ett Sverige som annars har omfattande handel och andra diplomatiska förbindelser med Israel. Bakom ”bojkotten” av Israel ligger djupa historiska sår, och även personliga, som går tillbaka till den nuvarande svenske kungens egen gudfar, greve Folke Bernadotte. Greven, som var en hyllad medlare i Sverige, mördades kallblodigt under ett viktigt FN-uppdrag av den judiska paramilitära terrororganisationen Sternligan, på hebreiska känd som ”Lohamei Herut Israel – Lehi” – översatt till svenska ”Israels frihetskämpar – Lehi”.
Artikeln publicerades ursprungligen den 17 september 2024.
Diplomaten Bernadotte hade gjort sig ett aktat namn under andra världskriget och vunnit internationellt erkännande för sin roll i att rädda tusentals fångar från tyska koncentrationsläger genom de ”vita bussarna” – där många av dessa fångar var judar. Hans insatser bedömdes av många auktoriteter som mycket imponerande och han bedömdes 1948 därför också som ett lämpligt val till att bli FN:s medlare i den utdragna konflikten mellan judar och araber.
Bernadottes förslag till fred innefattade bland annat en återgång till den delningsplan som FN tidigare föreslagit, där vissa territorier som judarna ockuperat i området skulle återlämnas till araberna. Den svenske grevens förslag byggde på en idé om två oberoende stater, en judisk och en arabisk, där det sågs som mycket viktigt att snabbt få till stånd ett vapenstillestånd och säkerställa att fientligheterna inte återupptogs längre fram. Det fokuserades också på att fördrivna araber och judar skulle få rätt att återvända till sina hem och att staternas gränser, om någon överenskommelse inte kunde nås, skulle avgöras av just FN.
Folke Bernadotte på plats i Jerusalem.
Förkastades av judiska militanter
Där stora delar av omvärlden betraktade förslaget som sansat och rimligt, uppfattade militanta judiska radikaler förslaget som ett hot mot deras tankar om ett ”Storisrael”. Tanken på att vissa ockuperade territorier skulle ges tillbaka till araberna betraktades av dessa som fullständigt oacceptabelt och något som med alla medel måste stoppas.
Även vissa arabiska militanter, som inte vill ha någon judisk stat i regionen, motsatte sig förslaget – men framförallt var det i judiska extremistiska kretsar som fredsmäklaren Folke Bernadotte utmålades som ett existentiellt hot mot det judiska folket. I sammanhanget hjälpte det inte heller att Bernadotte också förespråkade att begränsa den judiska migrationen till Israel.
Före Israels grundande var det vanligt förekommande i regionen med judiska terrorgrupper och ”underjordiska militanta nätverk”. Dessa bedrev terror inte bara mot britterna som kontrollerade Palestinamandatet, utan även mot arabiska byar, och ibland även mot andra judar som ansågs vara för ”moderata”.
En av dessa grupper var Sternligan – Lehi – som hade föresatt sig det uttalade målet att ”ta över Israel med väpnat våld”. Gruppen lönnmördade 1944 den brittiske ministern Lord Moyne, bombade brittiska myndighets- och armébyggnader och genomförde en lång rad attentat mot brittiska och arabiska mål, både i närområdet och utomlands, där massakern på 107 palestinska bybor i Deir Yassin kanske är en av de mest kända.
Sternligan beslutade att även Folke Bernadotte måste mördas. I terrorgruppens ögon var det ointressant att han förespråkade medling, fred och samförstånd – Bernadotte uppfattades som ett hot mot gruppens planer på judisk överhöghet i regionen. Terrorgruppens de facto högste ledare var vid den här tidpunkten Yitshak Shamir, och det team som genomförde själva attentatet leddes av Yehosha Zettler.
Medlemmar i Sternligan protesterar mot Bernadottes medling. Foto: National Library of Israel/ CC BY 4.0
”Förvridna av hat”
Den 17 september skrider gärningsmännen till verket och blockerar vägen framför diplomatens konvoj i Jerusalem. Därpå stegar den 26-årige Yehoshua Cohen fram och avrättar både Folke Bernadotte och den franske militären Andre Serot med flera skott med en tysk 9 mm kulsprutepistol.
Generalmajor Åge Lundström, som satt på vänster sida i bilen bredvid Serot, har beskrivit att ansiktsuttrycket på terroristen som ”förvridet av hat”. Bernadotte och Serot avled hastigt av skotten och flögs senare hem i två vita kistor för att på vägen postumt ta emot ett stort antal hedersbetygelser för sina insatser.
Mördarna åtalades eller straffades dock aldrig. Istället hyllades gärningsmännen i sionistiska kretsar som hjältar, och de få som greps släpptes nästan omedelbart. Mördaren, Yehoshua Cohen, blev så småningom Israels förste premiärminister David Ben-Gurions ”inofficielle livvakt” och nära vän.
Terrormedlemmar, som var delaktiga i dubbelmordet, har också suttit och stoltserat om dådet i tv- och radiosändningar. Yehoshua Zettler, som ledde mordkommandot, uttryckte aldrig någon ånger över att man mördat Bernadotte.
– När vi demonstrerade framför (Bernadotte) och sa till honom ’Bort från vårt Jerusalem, tillbaka till Stockholm’, så svarade han inte, så vi hade inget val, hävdade han 1988.
Andra Lehi-medlemmar fick med tiden prominenta positioner inom det israeliska samhället – men ingen mer så än terrorgruppens ledare, Yitzhak Shamir, som kom att bli både talman och utrikesminister samt vid två tillfällen även statsminister för Israel. Mannen som beordrade mordet på den fredsmäklande greven Bernadotte blev alltså Israels högste ledare – sista gången så sent som 1986-1992.
Mördaren Cohen blev livvakt åt en premiärminister och Shamir blev själv premiärminister. Montage. Foto: Yolene Haik/CC BY 4.0
Ingen ursäkt
Även Shamir undslapp rättsligt ansvar för terrordådet, och även om israeliska myndigheter vid tillfället pliktskyldigt fördömde mordet som en handling begången av ”fegisar, skurkar och ränksmidare” fanns det aldrig någon genuin politisk vilja att utdela straff.
Ännu idag har Israel inte officiellt bett om ursäkt för mordet, vilket antagits vara huvudskälet till att Sveriges kung Carl XVI Gustaf under sin långa ämbetstid aldrig uttryckt intresse av att besöka Israel. Även kronprinsessan Victorias beslut att döpa dottern till ”Estelle” – efter Folkes hustru, har mot samma bakgrund spekulerats vara en symbolisk markering för att hedra minnet av konungens gudfar.
Vid ett par tillfällen har israeliska makthavare träffat kungen i Sverige, men dessa besök har inte blivit besvarade. Vid den mördade statsministern Olof Palmes begravning 1986 ska kungen ha uttryckt till Shimon Peres, Israels dåvarande premiärminister: ”Låt oss inte glömma att Olof Palme var den andre svenske medlaren i Mellanöstern som föll offer för en mördares kulor”.
Även om inte alla araber heller vid tillfället såg positivt på Bernadottes gärning tycks greven ändå vara ihågkommen med mer värme där än i Israel. I staden Ramallah, på Västbanken, finns nämligen en gata uppkallad efter honom för att hedra hans ansträngningar att skapa en ”rättvis” lösning i regionen.
Greve Bernadottes gata i Ramallah. Foto: Mohammed Abushaban/CC BY-SA 3.0
Dekorationsband uppkallat efter terrorgruppen
Sternligan upplöstes och terrorklassades sedermera officiellt 1948 efter starka påtryckningar från omvärlden. I praktiken innebar detta dock inga större bekymmer för de inblandade som istället engagerade sig i andra politiska organisationer, gick med i armén eller i någon mer officiellt godkänd underrättelseorganisation. Vissa medlemmar fortsatte också sin militanta bana och ägnade sig åt lönnmord på offentliga personer som ansågs ”svika” det judiska folket – exempelvis på journalisten Rudolf Kasztner 1957.
Att israeliska makthavare sett med gillande på Sternligans långa lista över blodiga attentat är tydligt. Exempelvis instiftade den dåvarande premiärministern, Menachem Begin, 1980 ett militärt dekorationsband uppkallat efter terrorgruppen – ”Lehi-bandet”.
Även Begin själv hade en bakgrund som ledare för den judiska terrorgruppen Irgun, som under 1940-talet också genomförde attentat mot ett stort antal brittiska mål. Terroristerna i Irgun absorberades efter staten Israels bildande till stor del av IDF, som än idag är Israels officiella militär.
Många terrorister fick en ”ny chans” i IDF. Foto: IDF
Svenska fredsmyndigheten bär hans namn
För svensk del kanske Bernadottes minne börjat falla i glömska något, från att i decennier ha varit den kanske främste symbolen för humanitär diplomati. Ekot av hans namn och engagemang lever dock i hög grad kvar, inte minst genom myndigheten Folke Bernadotteakademin, som under UD:s försyn arbetar för fred, utveckling och säkerhet och vars huvudfokus är att lösa konflikter genom diplomati och förhandlingar – istället för med vapen och våld.
”Som en del av Sveriges bistånd arbetar vi för att bygga fred i konfliktdrabbade länder. Vi bedriver utbildning, rådgivning och forskning för att stödja freds- och statsbyggande. Vi bidrar också med civil personal till fredsinsatser och valobservationsinsatser som leds av främst FN, EU och OSSE. Vi har fått vårt namn efter Folke Bernadotte, FN:s första fredsmedlare”, deklarerar myndigheten på sin hemsida.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
USA är inte ett vanligt land och USAID var heller ingen vanlig biståndsorganisation, utan ett cyniskt maktorgan som finansierat omstörtande verksamhet genom allt från regnbågspropaganda till salafistiska terrorgrupper.
Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!
91 890 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.
Detta är en opinionstext. Artikelförfattaren svarar för de åsikter som uttrycks i artikeln.
Trumps tidigare rådgivare och effektiviseringschef, Elon Musk, beskrev i samband med att Trumpadministrationen tillträde den amerikanska bistånds- och utvecklingsmyndigheten, USAID som en rent ”kriminell organisation” och att ”det är tid för den att dö”, och fick även med Donald Trump själv med på det tåget.
För den som inte är bekant med USAID kan det kort nämnas att det handlar om en jättekoloss. Dess budget har legat på närmare en halv biljon kronor varje år, att jämföra med hela Sveriges statsbudget på dryga biljonen. Man står totalt för över hälften av det totala amerikanska utlandsbiståndet.
När man hör ordet ”biståndsmyndighet”, tänker nog många på lastbilar med rissäckar och vattendunkar som levereras till svältande barn i Afrika och Mellanöstern. Det är också ungefär så som planerna att lägga ner USAID utmålats av motståndare och etablissemangsmedier i Sverige och EU, där man ger en bild av att denna nödhjälp på ett godtyckligt och närmast ondskefullt sätt rycks undan från de mest behövande.
Finansierar destabiliserande rörelser
USAID var dock inte någon biståndsorganisation i konventionell bemärkelse. På många sätt är det logiskt att man nu absorberas av det amerikanska utrikesdepartementet eftersom man fungerat som en förlängd arm för USA:s utrikespolitik, vars pengar gått direkt till samhällsomstörtande verksamheter i en lång rad andra länder – och därtill även för att bekämpa oppositionella på hemmaplan i USA.
Detta har de facto varit välkänt länge, men efter det senaste maktskiftet i USA blev Vita huset också själva uppriktiga med vad USAID egentligen är för en slags organisation. Man påvisar hur dess medel inte bara lagts på svältande barn – utan att man lagt stort fokus på att finansiera och exportera ”regnbågsideologi” till Tredje världen.
Som om inte det vore nog bedöms den statliga ”utvecklingshjälpen” också ha hamnat i fickorna på al-Qaida, militanta pakistanska fundamentalister och EcoHealth Alliance – den sistnämnda en organisation som varit djupt involverad i experimentell virusforskning vid det ökända laboratoriet i Wuhan.
So apparently USAID financed ultra-progressive Politico in Brussels and basically the entire left-wing media in Hungary under the previous US administration. And they called me “disruptor of the year”…
I think the world owes a debt of gratitude to President @realDonaldTrump for…
Ökända Endowment for Democracy, som frekvent beskrivits som en täckmantelorganisation för underrättelsetjänsten CIA, ska också ha mottagit stora summor pengar av USAID. Dessa har lagts på att motarbeta USA-kritiska makthavare och istället främja pro-amerikanska regimskiften i Ukraina och en rad andra länder. Även Clintonfamiljen uppges ha tilldelats stora summor pengar.
”De flesta regeringar vill inte att USAID-medel ska flöda in i deras länder eftersom de förstår var en stor del av dessa pengar faktiskt hamnar. Även om de marknadsförs som stöd till utveckling, demokrati och mänskliga rättigheter slussas majoriteten av dessa medel till oppositionsgrupper, icke-statliga organisationer med politiska agendor och destabiliserande rörelser”, förklarar bland annat El Salvadors frispråkige president Nayib Bukele i en kommentar på X.
Most governments don’t want USAID funds flowing into their countries because they understand where much of that money actually ends up.
While marketed as support for development, democracy, and human rights, the majority of these funds are funneled into opposition groups, NGOs… pic.twitter.com/bXpdK29zH5
”I bästa fall når kanske 10 procent av pengarna verkliga projekt som hjälper människor i nöd, men resten används för att underblåsa missnöje, finansiera protester och underminera regeringar som vägrar att anpassa sig till den globalistiska agendan. Att skära ned på detta så kallade bistånd är inte bara bra för USA, det är också en stor vinst för resten av världen”, konstaterar han vidare.
Strukturell korruption
En av den globalistiska rörelsens mest ökända aktörer, valutaspekulanten George Soros stiftelse, Open Society Foundations, har också kunnat ta del av mångmiljonbelopp från de amerikanska skattebetalarna. Organisationen är omvittnat subversiv med en lång historia av systematiska påverkanskampanjer i en lång rad länder.
Alexander och George Soros. Foto: Alexander Soros/Facebook
Dessvärre tyder ingenting på att dysfunktionaliteten beror på ”misstag” från enskilda aktivistiska tjänstemän – istället tycks rötan genomsyra hela den korrupta organisationen. Exemplen på hur myndigheten vanskött sitt uppdrag och hur pengar istället för att hjälpa de mest utsatta gått till att gynna illasinnade särintressen fortsätter att framkomma dagligen.
USA är och förblir en källa till global destabilisering och subversion, men omvärlden kan kanske hoppas på att USAID-affären gör att landet kan ta ett litet steg bort från sin omstörtande verksamhet till andra länder – och kanske nu eventuellt istället kan få en biståndsmyndighet som ägnar sig åt sitt egentliga kärnuppdrag.
Markus Andersson
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
