Annons:

Krukväxter som klarar det nordiska mörkret

Publicerad november 15, 2025 – av Redaktionen

När vintermörkret sänker sig över Norden är det inte bara människor som påverkas – utan även våra krukväxter. Men för den som väljer rätt finns det växter som klarar sig utmärkt i mörka förhållanden.

Nu börjar den mörkaste tiden på året och det kan innebära fler svårigheter för den växtintresserade. En hel del krukväxter kräver nämligen sin beskärda del av solljuset, något det inte finns gott om under den svenska vintern.

Det är bra att tänka till lite extra under vintern för krukväxterna. Bland annat bör man undvika gödning för vår- och sommarblommande växter eftersom de behöver vila under den mörka perioden. Bladkrukväxter kan dock få sin dos näring då och då. Flytta gärna krukorna om det är dags för vädring, då de ogillar kalla drag.

Växtbelysning kan ibland vara att föredra på vintern, beroende på hur mycket ljus man kan erbjuda växterna samt förstås vad det är för växt. Vissa växter mår också bra av att få en dusch med vattenspray för att hålla fukten.

Annons:

Att ha växter i hemmet har ett flertal hälsofördelar, bland annat kan de hjälpa till att rena luften från skadliga ämnen, men också minska stress. För den som vill undvika dyr växtbelysning, oro eller rent av vill ha lättskötta växter finns det dock en hel del som tål lite mörker, något som Land.se skrivit om.

Gullranka (Epipremnum aureum)

Foto: Yazid N/Unsplash

Lättskött är definitivt ett ord att beskriva gullrankan med. Den växer snabbt, angrips sällan av skadedjur och har överlevnadsinstinkter på vintern. Inte nog med det – den kan också minska halten av kemiska gaser inomhus. Växtsaften kan vara irriterande så den bör hållas på säkert avstånd från barn, hundar och katter.

Benjaminfikus (Ficus benjamina)

Foto: In Memoriam: Andy / Andrew Fogg/CC BY 2.0

Det tropiska trädet vill gärna inte ha drag och inte för mycket sol, men har däremot låga ljuskrav och man får inte glömma bort vattningen – då blir benjaminfikusen ledsen.

Fredskalla (Spathiphyllum wallisii)

Montage. Foto: Outi Marjaana, Elena Golovchenko/Pexels

Denna vackra växt är känd för sin förmåga att rena luften från skadliga ämnen, något som exempelvis Nasa forskat kring. I den studien kom man fram till att växten bland annat kan minska det giftiga ämnet bensen med så mycket som 79,5 procent under bara 24 timmar.

I en annan studie som utfördes av forskare vid University of Birmingham, testade man tre vanliga krukväxter, däribland fredskalla, om de kunde hjälpa till att ta bort luftföroreningar i hemmet. Alla tre plantor visade sig vara effektiva mot luftföroreningar, där de tog bort omkring hälften av kvävedioxiden som de exponerades för - på endast en timme.

Fredskallan är lättskött och klarar av att stå mörkt. Växten kan blomma året om, men står den för mörkt kan blommorna förstås utebli fram till våren.

Garderobsblomma (Zamioculcas zamiifolia)

Montage. Foto: WeFt, feey/CC BY-SA 3.0

Denna gröna, ståtliga växt heter egentligen zamiakalla, men går ofta under sitt mer kända namn garderobsblomma – eftersom den går att ha vart som helst, även i garderoben. Den klarar både ljusa och mörka förhållanden samt olika temperaturer, då den helt enkelt anpassar sig till sin omgivning.

Svärmors tunga (Dracaena trifasciata)

Foto: Olha Ruskykh/Pexels

Förr i tiden var det vanligt att dessa växter gick i arv från generation till generation – så pass tålig är svärmorstunga. Den passar också perfekt för den som inte har så mycket tid att sköta sina växter, den kräver inte så mycket vatten utan man ska snarare vara noga med att inte övervattna den. Den tål både solljus och skugga, men kan få förändrade färger på bladen beroende på ljusnivå. Även denna växt är en höjdare på att rena luften.

Paradisträd (Crassula ovata)

Foto: Lucie Hošová/Unsplash

Trots sitt afrikanska ursprung är denna växt utomordentligt lämplig för det nordiska klimatet. Den kan klara temperaturer från 30 grader ner till noll. Den spar också vatten i bladen och stammen, därför bör man inte vattna för mycket.

Ampellilja (Chlorophytum comosum)

Foto: Ravi Kant/Pexels

Denna växt är också känd för att suga åt sig farliga ämnen i luften, men är också en fin luftfuktare. Den ställer inga större krav på sin skötare utan är både tålig och klagar sällan. Bäst är det om den får vara i rumstemperatur året om.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Vakna mitt i naturen – så tältar du rätt och fritt

Allemansrätten

Publicerad Idag 07:53 – av Jan Sundstedt
Montage med en hund mellan tält och ett blått tält i skogen
En tålig, torr och avskild tältplats minskar slitaget på marken och risken att störa närboende.

Allemansrätten gör det möjligt att tälta i naturen, men större grupper behöver markägarens tillstånd och lokala regler kan begränsa var tält får sättas upp.


Artikeln publicerades ursprungligen den 3 juni 2022.


Allemansrätten ger alla möjlighet att röra sig fritt i naturen och att tälta på vissa platser. Friheten förutsätter samtidigt hänsyn till markägare, boende och natur, skriver Naturvårdsverket.

Som tumregel får man tälta en eller två nätter på tålig mark, på avstånd från bostadshus. Undvik betesmarker med djur, åkrar med grödor och planteringar. Några få tält är normalt tillåtna, men större grupper med många tält behöver be markägaren om lov eftersom risken för markskador och sanitära olägenheter ökar.

Vill man elda i skogen finns också särskilda regler. Läs mer om eldning i skogen.

I nationalparker och naturreservat gäller särskilda regler. I allmänhet får man bara tälta på särskilt angivna platser, och i vissa områden kan tältning vara helt förbjuden. Anslagstavlor på platsen visar vad som gäller; information finns också hos kommunen eller länsstyrelsen.

Kommunernas lokala ordningsföreskrifter kan dessutom innehålla tältförbud i exempelvis parker, idrottsområden och friluftsområden. Den som planerar att övernatta behöver därför kontrollera vad som gäller på platsen.

Ta alltid med allt skräp och alla matrester hem. Om det saknas toalett eller dass bör man planera för sina behov: kissa långt från vattendrag och gräv ner avföring långt från stigar, byggnader och tältplatser. Täck sedan över gropen ordentligt.

Foto: Tommy Lisbin/Unsplash

Höstnätter kräver varmare utrustning

Den som tältar på hösten behöver vara beredd på betydligt kallare nätter. Välj en sovsäck med komforttemperatur anpassad efter den väntade nattkylan och ett liggunderlag som isolerar mot marken. Friluftsfrämjandet rekommenderar ett liggunderlag med R-värde 3–4 för höst och vår. Ta med torra kläder för natten och håll tältets ventilation öppen även när det är kallt, eftersom kondens kan göra utrustningen fuktig och bidra till att man fryser. Kontrollera också väderprognosen före avfärd och var beredd på att temperatur, vind och nederbörd kan förändras snabbt.


Så hittar du en bra tältplats

Friluftsfrämjandet rekommenderar bland annat:

  1. Välj platt mark utan stenar och grästuvor.
  2. Se till att marken är torr, eftersom tältet inte alltid stänger ute all fukt.
  3. Vatten i närheten kan vara praktiskt för diskning, eldsläckning eller bad. Läs mer om dricksvatten i naturen.
  4. Bedöm hur blåsigt det är. Lite vind kan hålla myggen borta, medan en plats i lä ofta är bättre på fjället.
  5. Undvik gärna högt gräs, där fästingar trivs.
  6. Kontrollera åt vilket håll solen går upp. Morgonskugga minskar risken för ett alltför varmt tält.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

De odlar maten – och förgiftas på jobbet

Publicerad september 10, 2026 – av Markus Andersson
Person med skyddsdräkt och mask besprutar citronträd.

Bönderna och lantarbetarna som odlar världens mat hör till dem som skadas mest av de kemikalier som sprids över fälten. En ny global forskningsöversikt uppskattar att akut bekämpningsmedelsförgiftning drabbar en stor del av världens jordbrukare varje år.

Forskare från det pesticidkritiska nätverket Pesticide Action Network (PAN) har gått igenom forskning kring akut bekämpningsmedelsförgiftning. De vetenskapliga artiklarna som granskats täcker 62 länder. Forskarna kompletterade sedan med WHO:s dödsorsaksstatistik från ytterligare 77 länder – totalt 139 länder.

Resultaten, som publicerats i Frontiers in Public Health, visar att antalet fall av oavsiktlig akut bekämpningsmedelsförgiftning uppskattas till 402–433 miljoner per år, motsvarande ungefär 46 procent av världens jordbrukare. Siffran är inte direkt räknad: beräkningen bygger på nationella siffror och befolkningsdata för världens regioner, inte på mätningar i varje land.

Det handlar om arbetsvillkor. Bördan bärs av dem som blandar, bär och sprider medlen på fälten, och studien pekar på förlorad arbetsförmåga och sämre livskvalitet som direkta följder.

Vi kan inte längre acceptera att de som arbetar på fälten och odlar vår mat utsätts för skadliga bekämpningsmedel och blir sjuka, säger Susan Haffmans, senior rådgivare vid PAN Germany.

Vård som aldrig nås

Många fall saknas i vårdens statistik, eftersom de drabbade inte alltid har råd eller möjlighet att söka vård. Den som blir sjuk kan sakna pengar och sjukförsäkring, ha långt till närmaste vårdinrättning eller inte kunna ta ledigt en dag utan att förlora lönen eller jobbet.

Till det kommer att läkare kan tolka symptomen som tecken på andra sjukdomar. I vissa länder saknas dessutom krav på att rapportera förgiftningarna, eller ett gemensamt register där fallen samlas.

Det största antalet icke-dödliga fall återfinns i södra Asien, följt av Sydostasien och östra Afrika. Det handlar om antal fall, inte om att andelen drabbade med säkerhet är högst där.

Osäkerheten går åt båda hållen. Definitionerna av akut förgiftning varierar mellan studierna, i de flesta undersökningarna av jordbrukare bygger uppgifterna på självrapporterade symptom, och siffrorna räknar förgiftningsfall – inte unika personer. Samma bonde kan förgiftas flera gånger under en säsong.

Forskarna betonar att jordbrukare behöver tillgång till alternativ till de särskilt farliga bekämpningsmedlen.

Nu när omfattningen av lidandet har blottlagts måste jordbrukare få stöd att få tillgång till säkrare alternativ, för att skydda sin egen och sina familjers hälsa, säger Sheila Willis, chef för internationella program vid PAN UK.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Upptäck en ny stig på Vandringens dag

Publicerad september 9, 2026 – av Emil Fjellstedt
Ett barn med ryggsäck tittar genom en kikare i naturen.
Ta med barnen på en dagstur i helgen.

Den 12 september är det Vandringens dag med turer runt om i Sverige. En kort vandring eller en hel dag på fjället – det finns flera sätt att upptäcka en ny stig.

Initiativet startades av Svenska Turistföreningen 2019. I dag medverkar flera organisationer och föreningar.

Programmet spänner över olika landskap och inriktningar. I Bohuslän ordnar Västkuststiftelsen en geologisk vandring på norra Ramsvikslandet vid Hunnebostrand. I Bålsta i Uppland leder Friluftsfrämjandet en tre kilometer lång vandring längs Vandrarleden, och i Jämtland arrangerar STF Jämtland-Härjedalen en dagstur längs Ottsjöplatån.

Enligt arrangörerna är syftet att fördjupa kunskapen om Sveriges natur- och kulturmiljöer. Antalet turer i aktivitetslistan är föränderligt; i början av september fanns 109 vandringar upptagna.

STF samlar också lokalavdelningarnas tips på dagsturer för den som vill vandra på egen hand, skriver föreningen på sin webbplats.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Delfiner fångar fisk med snäckskal – kalven följer efter

Publicerad september 2, 2026 – av Emil Fjellstedt
Indopacifisk flasknosdelfin med ett tomt snäckskal i vattnet
Bilden dokumenterar det ovanliga skalfisket i Hervey Bay, där delfiner använder tomma snäckskal som fiskfällor.

Flasknosdelfiner utanför Australiens östkust har filmats när de lyfter stora snäckskal ur vattnet för att komma åt fisk som gömt sig inuti. När en kalv kort därpå tog upp samma skal som sin mor fick forskarna en ovanlig inblick i hur jaktsättet kan föras vidare.

Forskare vid University of the Sunshine Coast dokumenterade två sådana händelser i Great Sandy Marine Park utanför Hervey Bay under 2025. Observationerna, som omfattade tre indopacifiska flasknosdelfiner, är de första publicerade beläggen för beteendet på Australiens östkust, enligt en studie i tidskriften Marine Mammal Science.

Jaktsättet kallas på engelska för shelling. Delfinen för in nosen i öppningen på ett stort tomt snäckskal, lyfter det till vattenytan och vinklar eller skakar skalet för att få ut fisken. Forskarna betraktar skalet som ett redskap eftersom delfinen måste hitta, hantera och använda det på ett särskilt sätt.

Den mest uppmärksammade observationen gjordes den 1 oktober 2025. En vuxen hona lyfte ett skal med en fisk inuti. Fisken tog sig ut, varpå delfinen släppte skalet och satte efter den. Tre minuter senare kom hennes kalv upp med samma skal och höll det på motsvarande sätt. Kalven slog även skalet mot vattenytan, tappade det och plockade upp det igen. Det gick däremot inte att avgöra om någon av delfinerna fick tag på fisken.

https://www.youtube.com/watch?v=cBfe5sSqm1c

Filmen visar kalven när den hanterar snäckskalet. Video: University of the Sunshine Coast/The Conversation.

Kan ha lärts på flera sätt

Att kalven använde skalet strax efter modern är förenligt med att beteendet kan läras från mor till unge. Forskarna betonar samtidigt att underlaget är mycket litet och inte räcker för att slå fast hur inlärningen går till. Observationen omfattar bara en mor och hennes kalv.

En studie från 2020 av delfiner i Shark Bay på Australiens västkust pekade i stället på att skalfisket framför allt spreds mellan delfiner som umgicks med varandra, alltså även utanför relationen mellan mor och unge. De nya bilderna från Queensland antyder att jakttekniken kan spridas på mer än ett sätt.

Det innebär dock inte att beteendet är nytt i området. Efter forskarnas observationer hittades fotografier från turistbåtar som visar delfiner med snäckskal i samma del av Hervey Bay redan 2013 och 2019. Beteendet kan ha förbisetts eftersom det är ovanligt, varar kort tid och området tidigare har undersökts i begränsad omfattning.

Populationerna i Hervey Bay och Shark Bay befinner sig på varsin sida av Australien. Forskarna bedömer därför att delfinerna kan ha utvecklat samma redskapsanvändning oberoende av varandra, men även den frågan kräver fler observationer.

Våra filmer ger de första möjliga beläggen för social överföring från mor till unge, där avkomman lär sig ett beteende genom att observera sin mor, säger studiens huvudförfattare Alexis Levengood i universitetets forskningsnyhet.

Forskargruppen vill nu undersöka hur vanligt skalfisket är och om det ska betraktas som en specialiserad jaktstrategi. Fler observationer behövs också för att avgöra vilken roll mödrar, jämnåriga delfiner och självständig problemlösning spelar när tekniken sprids.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.