Sverige ska bidra med ”jämställdhetsperspektiv” i Nato

Sverige-Nato-relationen

publicerad 12 mars 2024
- av Jan Sundstedt
Svenska värnpliktiga under Aurora 23.

I samband med Sveriges Natointräde försäkrade statsminister Ulf Kristersson (M) att Sverige ska bidra med mycket till den USA-ledda militäralliansen och vara en engagerad och aktiv medlem.

Ett av de områden som Sverige ska fokusera på är att bidra till militäralliansens ”jämställdhetsarbete” – något som enligt Jämställdhetsmyndigheten är mycket viktigt och prioriterat.

– Den oberoende granskningen från FOI lyfter att det är viktigt att den högsta ledningen stödjer jämställdhetsarbetet i Nato. Det blir en fråga för Sverige som medlem. Sverige har en ny handlingsplan för kvinnor, fred och säkerhet som löper under perioden 2024 – 2028. Ett femtontal myndigheter, bland annat Jämställdhetsmyndigheten, har i uppdrag att bidra till genomförandet av planen och att dess målsättningar uppnås, förklarar Annika Karlsson, enhetschef på Jämställdhetsmyndigheten.

Hon påpekar att Totalförsvaret i såväl nationell som internationell verksamhet ”ska integrera ett jämställdhetsperspektiv”, och att detta är någonting man även kan hjälpa andra Natoländer med.

– Sverige tar också med sig mycket erfarenhet av att arbeta med jämställdhet i Försvarsmakten, bland annat finns kunskapscentret Nordic Centre for Gender in Military Operations inom Försvarsmakten som ger internationella utbildningar, exempelvis för jämställdhetsrådgivare i Nato, FN och EU.

– Dessutom har Sverige mycket kunskap och erfarenhet av att arbeta med jämställdhetsintegrering inom områdena fred och säkerhet, genom Folke Bernadotteakademin men också i civilsamhället, menar hon.

Få kvinnor i Nato

Karlsson berättar att det i Nato återfinns ”betydligt färre kvinnor än män på både den militära och civila sidan av organisationen” och att Nato därför aktivt arbetar med att ”förbättra könsfördelningen i samtliga institutioner”.

– Samtidigt visar en oberoende granskning från Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI, att det finns flera svagheter i arbetet med kvinnor, fred och säkerhet i Nato. Bland annat pekar rapporten på att Nato har svårt att rekrytera kvinnor, inte minst till högre positioner och att chefer saknar kunskap om hur de ska jämställdhetsintegrera sina ansvarsområden.

Hon betonar dock att Nato utgår från FN:s säkerhetsrådsresolutioner och redan arbetar med vissa av dessa frågor, bland annat arbetar man ”för en jämnare könsfördelning” och för att ”genomföra jämställdhetsperspektiv i verksamhetens arbete”.

Ladda ner Nya Dagbladets mobilapp!