Svenska järnvägar klarar inte befolkningsökningen

publicerad 7 mars 2024
- av Sofie Persson
På 1960-talet lades fyra procent av BNP på infrastruktur - jämfört med 0,7 procent idag.

Hjälp Nya Dagbladet att klara ekonomin under sommaren!


1760 kr av 50 000 kr insamlade. Stöd kampanjen via swish 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Antalet järnvägskilometer per invånare i Sverige minskade med 14 procent under 2005 och 2021. Samtidigt ökade antalet invånare med en miljon under samma period.

Företaget COWI har genomfört en jämförelse av antalet järnvägskilometer per miljon invånare i europeiska länder under perioden. Där kom man fram till att Sverige är ett av de länder med mest negativ utveckling av järnvägstäthet. Järnvägarna granskades även på regional nivå där man kunde se att de minskade med 17 procent i Skåne, i Västsverige 19 procent och i Stockholm 24 procent. Stockholmsregionen hamnar på plats 130 av 134 jämförda regioner. Endast Västernorrlands och Jämtlands län var de regioner där antalet kilometer järnväg per miljon invånare har ökat.

Det visar tydligt hur satsningar på infrastrukturen i Sverige har varit otillräckliga under perioden. Dessutom vet vi att underhållet av befintlig infrastruktur varit bristfällig. Det är en oroande utveckling eftersom vi vet att investeringar i järnväg spelar en viktig roll för vår tillväxt och för att vi ska kunna nå klimat- och hållbarhetsmål, säger Anders Wiktorson, Vd på COWI i Sverige till Järnvägsnyheter.

Wiktorson menar att det finns ett behov av att fastställa ett BNP-mål för infrastrukturinvesteringar. Mellan 2013 och 2022 spenderade man i Sverige cirka 0,7 procent av BNP på infrastruktur, vilket är lägre än man gjort tidigare. I jämförelse spenderade man under 1960-talet exempelvis som mest fyra procent av BNP på infrastruktur.

Regeringen bör överväga ett tydligt mål i form av satsningar på infrastruktur som andel av BNP precis som är fallet med forskning och utveckling och försvaret, säger Wiktorson.

Ladda ner Nya Dagbladets mobilapp!